Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hebreisk skrift - Hebriderna - Hebron (al-Chalil) - Heby (Västmanlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEBRIDERNA
antagl. efter syriskt mönster, införts av de s.k.
massoreterna (se d.o.) efter två olika system,
ett äldre, det babyloniska, och ett yngre, det
tiberiensiska, av vilka det senare är det
ojämförligt vanligaste. G.O-r.
HebrFderna, övärlden utanför Skottlands v.
kust, mellan 55°35’ n.br. och 58°30’ n.br.
samt 5°26’ och 8°40’ v. Igd. H. bestå av 2
skarpt skilda ökomplex. De eg. el. Yttre H.
ligga v. om den djupa och breda havsarmen
North Minch och dess s. fortsättning Little
Minch samt The sea of the Hebrides, som antagl.
utgöra en gravsänka. Innanför denna finnas
längs fastlandskusten enstaka öar el. mindre
ögrupper från Skye i n. till Ärran i Firth of
Clyde i s. De benämnas tillsammans Inre H.
De yttre H. bilda i motsats till de inre en sluten
enhetlig ögrupp, uppbyggd av arkeisk gnejs.
De uppfattas som resterna av en prekaledonisk
veckkedja, som en gång över Nordatlanten
förenat Europa och Amerika. Den största ön är
Lewis med högsta punkten Clisham (799 m.).
De inre H. tillhöra den kaledoniska
vecknings-zonen och bestå av äldre tertiära basalter
(Skye, Canna, Eigg, Muck, Juli, Staffa med
den berömda Fingalsgrottan) el. av gnejs,
sandsten, kvartsit el. lerskiffer. Högsta toppen är
Cuillin hills (986 m.) på Skye. H:s terräng är
starkt påverkad av istidens glaciärer; sunden
och vikarna äro av fjordtyp. Jordbetäckningen
är obetydlig. Dock äro sluttningar och dalar
till stor del täckta av torvmossar. Tack vare
stormarna från Atlanten saknas träd nästan
fullst. De förhärskande vegetationstyperna äro
mossar och hedar. Hela antalet öar beräknas
till över 500, av vilka mindre än Vs är bebodd.
Inv.-antalet uppgick 1921 till 70,517, av vilka
8,797 endast talade gæliska och 51,375 både
gæliska och engelska. Huvudnäringar äro fiske
och fåravel. De enda kulturväxterna av
betydelse äro potatis, korn och havre. J.F.
Historia. Ptolemaios omtalar H. under
namnet Heboudai, Plinius under namnet Heboudes,
medan ögruppen av nordborna kallades
Sudr-eyjar (de sydliga öarna). Sodorenses var eljest
den vanliga benämningen till in på 1700-talet,
då det nuv. namnet slog igenom. Under den
tidigare medeltiden styrdes den piktiska
befolkningen här av egna hövdingar i löst
beroende av konungarna på fastlandet.
Kristendomen infördes i mitten av 500-talet av
Co-lumba d.ä., som grundade klostret på ön lona.
Från slutet av 700-talet började norska
vikingar göra öarna osäkra; slutl. upprättade de på
H. en sjörövarstat, från vilken de förhärjade
sitt urspr. hemland, varför Harald Hårfager
kuvade dem och ett norskt lydrike
upprättades. Det omfattade också Orkney- och
Shet
landsöarna samt ön Man med regeringssäte på
ön Coldnsay. Skottarna sökte gång efter annan
förjaga norrmännen. 1266 sålde Magnus
Laga-böter H. till Alexander III av Skottland för en
ringa summa, samtidigt med att Alexander IH:s
dotter bortlovades till Magnus’ son Erik,
öborna regerade sig själva under klanhövdingar,
som ofta bekrigade varandra, till dess en
parlamentsakt 1748 berövade dem deras
självstyrelse. P.Dhl.
Hebron, nu a 1-C h a 1 i 1, stad i s. Palestina,
s.s.v. om Jerusalem; 16,574 inv. (1922). H. har
stora basarer och livlig handel med
Transjor-danien. Glastillverkning. Automobilväg till
Jerusalem. — H. har en mängd ruiner och
”Abrahams ek” i Hebron.
murrester från olika tidsåldrar. Dess centrum
är den nu muhammedanska helgedomen (se
Har am), som enl. traditionen rymmer
”profeternas gravar”: Abraham och Sara, Isak och
Rebecka, Jakob och Lea; det är en serie
byggnader av skiftande grundplan; över gravarna
små mausoleer. En del av dessa byggnader
torde härstamma från bysantinsk tid. Den nuv.
moskéns största rum är en under
korsfarar-tiden (o. 1200 e. Kr.) byggd kyrka i fransk
gotik. — H. var huvudstad för
kenaséerstam-men Kaleb (Jos. 14:14) och för David, innan
Jerusalem erövrats. I H. fanns en urgammal
helgedom och ett heligt träd, föremål för kult
ända tills kejsar Konstantin i dess ställe lät
uppföra en kyrka. O.P.;E.W.;G.Bsm.
Heby, municipalsamhälle i Västerlövsta s:n,
Västmanlands län, 15 km. ö. om Sala,
knutpunkt för Norra stambanan och linjen
Enköping—Runhällen; 0,52 kvkm.; 820 inv. (1932).
Tegelbruk, gjuteri och mekanisk verkstad.
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
