Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedeby (Slesvig) - Hedebymynt - Hedemann, Hans - Hedemarken - Hedemora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEMORA
gravfält med manliga lik, inneslutna i
timrade gravkammare, liknande dem i Birka (se d.
o.). I omfång är H. nära 3 gånger så stort
som denna stad. — Litt.: ”Sönder jyllands
Hi-storie” (1931; med litt.-anvisningar). B.jG.Em.
Hedebymynt. 1) De äldsta i Norden
präglade mynten, se B i r k a m y n t. — 2) H.
kallas även en grupp halvbrakteater (se d.o.), som
anses präglade i Hedeby, trol. från c:a 940 till
Senare Hedebymynt. 900-talet.
slutet av 900-talet. De äldsta typerna likna
Karl den stores Dorestadsmynt före 781 och
ha utvecklats ur Birkamynten (se d.o.); en
övergångsform från dessa till H. finnes. H:s vikt
varierar mellan 0,56—0,25 gr. H. äro vanliga i
sv., danska och nordtyska fynd från 900-talet.
E.P.
Hedemann, Hans Christopher Georg
Friedrich, dansk militär (1792—1859), officer vid
inf. 1808, överste 1847, generalmajor 1848,
generallöjtnant och avsked 1854. Vid
krigsutbrottet 1848 blev H. överbefälhavare för de
danska stridskrafterna, vann 1k s.å. segern vid
Bov men blev 6/e slagen av Wrangel vid Dybböl
samt entledigades 16/t från överbefälet. Efter
kriget var H. kommendant i Köpenhamn. E.Bz.
Hedemarken, namn på trakten kring Mjösa
i Hedmarks fylke, Norge.
Hedemora (fsv. Henamora, av ett äldre
Hep-na-, till gen. plur. av ett ord för ”hedbo”, alltså
eg.: hed- el. åsbornas Mora, till sv. dial. mor,
skogig mo o.d.). 1) Stad i s.ö. Kopparbergs län
vid S. Dalarnes järnväg; 11,70 kvkm. (land);
3,860 inv. (1932). H. ligger på Badelundaåsen
ett 30-tal m. över den i ö. belägna, av Dalälven
bildade sjön Hovran (82 m.ö.h.) och c:a 20 m.
ever Brunnsjön i v. Rullstensåsen följes av den
gamla vägen Västerås—Falun. Vid H. når den
s.ö. Dalarnes slättlandsbygd. Vägar från flera
håll tillstöta här. I samband med
bergshanteringens uppblomstring i Dalarne under
medel-liden utvecklade sig H. snart till en betydande
handelsplats och var ända fram mot mitten av
1600-talet Dalarnes enda stad. Långt in på
1700-talet hade H:s borgare all rätt till handel
inom s.ö. Dalarne och angränsande delar av
Västmanland och Gästrikland. 1446 erhöll H.
några marknadsrättigheter, 1459
stadsprivile-gier. 1587 inrättade Johan III den s.k.
Påls-tmässomarknaden 25/i, vilken lång tid framåt
spelade en stor roll i H:s och Dalarnes
ekonomiska liv. Först med tillkomsten av
järnvägarna och industriens utveckling förlorade den
i betydelse och avskaffades helt 1902. Trots
att H. är en ganska gammal stad, har den ingen
GENERALSTABENS L1TQGR ANSTALT
ålderdomlig prägel. Staden har två gånger, 1754
och 1849, härjats av svåra eldsvådor, varvid
omregleringar och omläggningar av stadsplanen
företagits. H:s centrum ligger något vid sidan
om den stora stråkvägen Västerås—Falun, som
inom H. markeras av Äsgatan. Själva åsryggen,
på vilken vägen går fram, är relativt smal och
begränsas på båda sidor av åsgropar, som
utgöras av ant. sjöar, Munkbosjön (Munken) och
Hönsan, el. sankmarker. Både n.v. och s.ö. om
Sveaparken, som urspr. var en sank myrmark,
finnas åsgropar, likaså mellan kyrkan och
Ås-gatan. Stadsmyren är en direkt forts, på
Hönsan. Utmed den gamla landsvägen har det
knappast varit plats för en stad, utan denna
har kommit att dragas något åt ö. Under
1600-och 1700-talen — och trol. ännu längre tillbaka
— har den stora landsvägen gått över österby
och Tviksta samt ö. om Hönsan till Långgatan,
vid vars n. ända n. tullen var belägen, följde
så denna gata och gick tvärs igenom staden till
Åsgatan, där s. tullen låg i närheten av nuv.
post- och telegrafhuset. Staden är bebyggd
hu-vudsakl. med en- och tvåvånings trähus, de
flesta tillkomna sedan mitten av 1800-talet.
Kyrkan är från senare medeltiden, apoteket och
rådhuset från senare hälften av 1700-talet.
Rådhuset undergick 1902—03 en genomgripande
reparation. På sluttningen ned mot Hönsan
ligger Gammelgården, ett hembygdsmuseum grun-
Uppslagsbok. XH. ____ 355 __
28
— 866 —
HEDEMORA
Skala H25000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
