Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedemora - Hedemora domsaga - Hedemora kontrakt - Hedemora tingslag - Hedén, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEMORA DOMSAGA
dat av dåv. järnvägskontrollören, numera
rådmannen Karl Trotzig och öppnat 1907.
Huvudbyggnaden, som bär årtalet 1776, utgöres av en
parstuga, där åtskilliga värdefulla, för traktens
halvt herrgårdsmässiga bergsmanskultur
betecknande möbler och bohagsting uppställts. 1880
blev första sträckan (Krylbo—Säter) av S.
Da-larnes järnväg färdig. H:s folkmängd, som
1805 var 767, 1850 1,044, 1880 1,377, har sedan
dess ökats ganska hastigt och uppgick 1910 till
2,625. 1930 funnos i H. 16 industriella
anläggningar med sammanlagt 396 arbetare, varav H:s
verkstäder (maskinfabrik) ensamma sysselsatte
277. Bland övriga industrier märkas 3
möbel-och snickerifabriker (däribland A.-b. Gustaf
Flintas möbelfabrik) med tillsammans 57
arbetare samt Dalarnes tidnings- och
boktryckeri-a.-b., som utgiver ”S. Dalarnes tidn.”,
”Avesta-posten”, ”Säters tidn.”, ”Borlänge tidn.”, ”Mora
tidn.” samt ”Ludvika tidn.” H. har kommunal
mellanskola samt slöjdskola (Backmanska
slöjdskolan). Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig jordbruksfastighet 712,900 kr., annan
fastighet 8,674,400 kr., för sv. a.-b. m.fl. 988,700
kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst: sv. a.-b. 217,670 kr., andra skattskyldiga
3,755,740 kr. (1931). — Pastorat: H. stads- och
landsförsamlingar, H. kontrakt, Västerås stift.
— Litt.: K. Trotzig, ”H.” (i ”Sveriges städer”,
5, 1915). J.C.
2) Landskommun och -församling i H.
tingslag, kring staden H. och intill gränsen mot
Västmanland; 337,91 kvkm., därav 308,94 land;
6,117 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 79,98 kvkm.
åker (1927; 25,9% av landarealen), 184,78 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: H. stads- och
landsförsamlingar, H. kontrakt. J.C.
Hedemora domsaga omfattar 2 tingslag:
Fol-kare hd och Avesta (tingsställe Krylbo) samt
H. tingslag (tingsställe H.); 40,353 inv. (1932).
J.C.
Hedemora kontrakt i Västerås stift omfattar
7 pastorat: H. stads- och landsförsamlingar;
Husby och Stjärnsund; Folkärna; By;
Garpen-berg; Grytnäs samt Avesta; 37,150 inv. (1932).
J.C.
Hedemora tingslag i s.ö. delen av
Kopparbergs län, kring Dalälven, omfattar socknarna
Garpenberg, Husby med Stjärnsunds
kapellförsamling, H. landskommun, Säters
landskommun och St. Skedvi; 1,223,os kvkm., därav
1,120,12 land; 19,844 inv. (1932; 18 inv. pr
kvkm.); 208,97 kvkm. åker (1927; 18,7% av
landarealen), 742,09 kvkm. skogsmark. H. är
kring Dalälven och järnvägen en ganska
bördig slätt (se karta vid D a 1 a r n e); den övriga
delen utgöres av kuperad skogsbygd. Berg-
grunden består av granit, gnejs och
malmförande leptiter. 1920 levde 44,9% av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, 7,9 %
av skogsbruk, 31,9% av industri och hantverk
(malmbrytning, järnindustri vid Långshyttan,
Stjärnsund och Vikmanshyttan). H. tillhör H.
fögderi och domsaga samt är delat på H., Falu
och St. Tuna kontrakt, Västerås stift. J C.
Hedén, Abraham Karl Erik, förf, och
politiker (1875—1925), fil. d:r i Uppsala 1912
(”Homerische
Götter-studien”). H. var en
av de ledande i
student- och
arbetarföreningen Laboremus
(se d.o.). Efter att
från 1905 ha lämnat
bidrag till
”Socialdemokraten” blev H.
1909 ord.
medarbetare på tidn:s
utrikespolitiska och litterära
avd. Tilltagande
dövhet hindrade honom
att i större utsträckning verka som aktiv
politiker. På arbetarfredskongressen i
Stockholm 1917, där H. deltog som inbjuden,
anbefalldes storstrejk som vapen mot krig,
vilket medförde ålal för landsförräderi mot bl.a.
H., som dock frikändes i Högsta domstolen. H.
blev en av ledarna i det i maj 1917 grundade
socialdemokratiska vänsterpartiet, var 1917—
19 medarbetare i ”Stormklockan” och ”Folkets
dagblad” men lämnade partiet 1919, då det
hävdade den proletära diktaturens
nödvändighet, och återgick till ”Socialdemokraten”. Vid
sidan av B. Lidforss är H. den sv.
socialdemokratiens mest betydande kulturkritiker. Hans
litteraturkritik var i främsta rummet idékritik,
bestämd av hans politiska åskådning, men han
uppträdde också som fin stilanalytiker och
energisk språkvårdare. H. var själv en
framstående stilist, skrev klart och enkelt och
anlitade gärna ironien och satiren. Genom sin
förståelse för den socialt betonade, av ur
arbetarklassen utgångna förf, uppburna diktningen
och sin opposition mot estetiserande
idylldiktning har H. spelat en viktig roll. Han ivrade
för klassiska språkstudier vid landets högre
lärov. och verkade som flitig och uppskattad
populärföreläsare. 1918—25 redigerade H.
Samfundet De nios årsbok ”Vår tid”. Skrifter:
”Eros och Polemos” (1916), ’Eris och Himeros”
(1917), ”Strindberg” (1921) samt övers.
”Aiso-pus’ Fabler” (1919) och ”Cæsars anteckningar
om galliska kriget” (1927); ”Valda skrifter”
(5 bd, 1926—27 med levnadsteckning av J.
Landquist). H.E.
— 867 —
— 868 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
