Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, 1. Sven Adolf - Hedlund, 2. Henrik - Hedlund, 3. Hans - Hedlund, 1. Ellen - Hedlund, 2. Fredrik - Hedlund, Teodor - Hedman, Märta - Hedmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDLUND
var initiativtagare till Göteborgs museum och
Göteborgs stadsbibl. samt den förste
förespråkaren för Göteborgs högsk. — Led. av A.k. var
H. 1867—69 och 1879—83, av F.k. 1875—76 och
1886—89. Under sin första riksdagsperiod
verkade han bl.a. ss. medl. av försvarsutskotten
i opposition mot regeringen för sitt
försvars-program, byggt på det schweiziska
milissystemet. Han väckte även (1869) motion om ny
tryckfrihetsförordning. Senare anslöt han sig i
riksdagen rätt nära till Lantmannapartiet och
kämpade främst för frihandeln. Han var medl.
av Bevillningsutskottet 1876 och 1879—83, av
Lantförsvarskommittén 1880—82. Han väckte
1875 motion om tulltaxans revidering i
frihan-delsvänlig riktning, 1880 och 1888 om utsträckt
rösträtt, sistn. år även om sunda och billiga
arbetarbostäder samt en ironisk motion om
tullskydd för sv. får och sv. lin. — I bokform
har H. bl.a. utg.: ”Om arbetare-associationer”
(1852), ”Sveriges försvarsväsen, ordnadt på
grunden af allmän värneplikt” (1867), ”Om
Schweiz’ försvarsväsen” (1868). — Litt.: ”V.
Rydbergs och S.A.H:s brevväxling”, utg. av
E. Haverman (1923); H. Hedlund, ”S.A.H.” (2
bd, 1929—30). H.S-m.
2) H e n r i k H., den föregåendes brorson,
publicist, politiker (f. 18/4 1851), student i
Uppsala 1870,
medarbetare i ”Göteborgs
handels- och
sjö-fartstidn.” 1873, dess
utg. från 1896 samt
huvudred. 1900—17.
H. har aktivt
deltagit i politiken särsk.
under
rösträttsstriden på 1890-talet ss.
led. av A.k. 1891—93
eningens
förtroende-samt 1900—1905. I
Frisinnade landsför-
råd och Vänsterpressföreningen har han varit
v. ordf. Huvudparten av sitt livsverk har
H. ägnat åt ”Göteborgs handels- och
sjö-fartstidn.”, som han lett i samma
idealis-tiskt-optimistiskt liberala anda som H. 1). H.
har även varit verksam som skönlitterär förf.
Sålunda har han utg. skådespelen
”Engelbrekt” (1921), ”När murarna revos” (1922),
”Alf Brandberg” (1923); 1929—30 utkom i 2
bd hans biografi över H. 1). E.Ths.
3) Hans Fredrik H., den föregåendes bror,
arkitekt (1855—1931), verksam i Göteborg, där
han bl.a. utfört ritningar till reallärov.,
folk-bibl. och K.F.U.M:s byggnad samt, i samarbete
med sonen Björner H., telegrafverkets hus.
1886—1923 var H. lärare vid Chalmers tekniska
läroanst, därav 1899—1911 ss. lektor och 1911
—20 ss. prof, i byggnadslära och
ornaments-ritning. G. W. W.
Hedlund. 1) Ellen H., skådespelerska (f.
31/7 1860), se E. H a r t m a n.
2) Fredrik Valdemar H., den
föregåendes bror, skådespelare och teaterledare (1864—
1927), var 1886—89 anställd som skådespelare
i Amerika, 1889—91 vid Aug. Lindbergs
sällskap, 1890—98 och 1899—1905 vid Dramatiska
teatern, 1898—99, 1905—14 och 1915—18 vid
Alb. Ranfts teatrar samt ledde 1914—15 och
1918—26 Folkteatern. H. spelade på sitt eget
älskvärda gemyt och vann i lustspelet stor
popularitet. Bland hans roller märkas Andreas
Blek av Nosen i ”Trettondagsafton”, Dardanell
i ”Herr Dardanell och hans upptåg på landet”,
Anatole i ”Niniche”, Stengel i ”Ära” och
Worthing i ”Mister Ernest”. G.K-g.
Hedlund, Johan Teodor, botanist (f. 24/u
1861), fil. d:r och docent vid Uppsala univ.
1892, amanuens vid bot. trädgården där 1893,
akademiträdgårdsmästare 1903, lektor i
botanik och zoologi vid Alnarps lantbruks- och
mejeriinst. 1904, prof, där 1917—27. H:s
vetenskapliga forskning berör skilda områden
inom botaniken. Han har utg. en monografi
över släktet Sorbus, behandlat
elementararter-na av Ribes rubrum och i ett flertal arbeten
ägnat sig åt lavarnas och vissa grönalgers
systematik, morfologi och fysiologi. H. har även
behandlat växternas frosthärdighet,
ämnestrans-porten, tillväxten och dess betingelser m.m. och
genom undersökningar över ett antal
växtsjuk-domar främjat växtpatologisk forskning. O.Gz.
Hedman, Märta, skådespelerska (f. 12/s
1888), var 1905—09 anställd vid olika sällskap
i Sverige och Finland samt 1909—12 vid
Vasa-teatern och har sedan med framgång spelat på
engelska i Amerika och England. H. är g.m.
H. A. House och numera bosatt i Europa. En
syster till H. är Marguerite Leslie (f.
1884), sedan 1904 skådespelerska i Amerika.
G.K-g.
Hedmark, fylke i s.ö. Norge, i ö. gränsande
till Sverige; 27,5O9,oi kvkm., därav 26,272,31
land; 157,942 inv. (1930; 6 inv. pr kvkm.).
Berggrunden utgöres i s. av gnejs, kring n. Mjösa
av kambro-silur, n. därom av sparagmiter och
längst i n. av köliskiffrar jämte granit.
Ron-dane i n.v. når i Rondeslottet 2,176 m.ö.h., och
n. delen hai’ f.ö. stora fjällområden med ett
flertal toppar. Men i det stora hela äro H:s
landskapsformer avrundade och branterna
jämförelsevis obetydliga. Mjösa ligger 121
m.ö.h. Floderna, bland vilka märkas Glömma
och Trysilelv (Klarälven), flyta lugnt, och
dalarna äro breda. H. har utpräglat inlandskli-
— 887 —
- 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
