Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heilbronnförbundet - Heil dir im Siegerkranz - Heiler, Friedrich - Heiligendamm - Heilung-kiang - Heim - Heim, Albert - Heim, Georg - Heim, Karl - Heimbucher, Max Josef - Heimburg, W. - Heimbygda - Heimdal, Heimdall (mytologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIL DIR IM SIEGERKRANZ
Sverige å ena och protestanterna i de 4
sydtyska kretsarna å andra sidan. De förbundna
skulle gemensamt verka för återställande av
tyska rikets frihet och författning och av de
evangeliska ständerna samt ernående av en
säker fred och behörig satisfaktion för Sverige.
Förbundets ledning skulle utövas av
Oxenstierna med ett förbundsråd vid sin sida.
Visserligen korsades härigenom såväl Sachsens
som Frankrikes planer att från ledningen i
Tyskland undantränga Sverige, men dettas
ställning hade dock försvagats, och försöken
att få även Nordtysklands protestanter att
ansluta sig till förbundet misslyckades; dettas
krafter visade sig snart vara för svaga att bära
krigsbördan, och nederlaget vid Nördlingen
1634 gav H. dödsstöten, även om det först 1635
upplöstes. — Litt.: J. Kretzschmar, ”Der
Heil-bronner Bund 1632—35” (3 bd, 1922). P.S.
Heil dir im Siegerkranz [häl’1 — [-zi’gar-krants],-] {+zi’gar-
krants],+} se Folksånger och God sa ve
the K i n g.
Heiler [hal’-], Friedrich Johann, tysk
teolog (f. 1892), övergick under en resa i
Sverige 1919 till evang. kyrkan utan att formellt
ha utträtt ur katolska. 1922 prof, i
religionshistoria vid protestantiska teol. fakulteten i
Marburg, företräder H. nu en extremt
hög-kyrklig riktning, besläktad med den engelska
Oxfordrörelsen. H. har sökt åstadkomma en
syntes mellan katolicism och protestantism, i
vilken han velat giva utrymme också åt
element från österns religioner. Bland hans
skrifter märkas: ”Das Gebet” (1918; 5 Aufl. 1923),
”Die Bedeutung der Mystik für die
Weltreligio-nen” (1919), ”Das Wesen des Katholizismus”
(1920), ”Der Katholizismus” (1923),
”Evange-lische Katholizität” (i ”Gesammelte Aufsätze
und Vorträge”, 1, 1926) samt talrika arbeten
om Sadhu Sundar Singh. Flera bland H:s
böcker finnas i sv. övers. R Br.
Heiligendamm [häl’1-], badort i Tyskland, se
D o b e r a n.
Heilung-kiang, prov, i Manchuriet, se A m u r
<)•
Heim [haim], hd i Sör-Tröndelag fylke,
Norge, vid kusten och gränsen mot Möre fylke;
277,»i kvkm.; 1,618 inv. (1930). S.
Heim [halm], Albert, schweizisk geolog
(f. 1849), 1873 prof, vid tekn. högsk., 1875—
1911 vid univ. i Zürich. H. har varit verksam
inom många områden av den allmänna
geologien med anknytning till schweiziska
förhållanden. Hans huvudarbeten falla inom
geotek-toniken, där han på gr. av en monografisk
behandling av ett mindre område framställde
Alpernas (se d.o., sp. 758—759) bildning
genom symmetrisk veckning, men redan tidigt
janslöt han sig till den från annat håll
framställda överveckningsteorien. Bland andra
handböcker av H. må nämnas den ståtliga
”Geologie von Schweiz” (3 bd, 1918—23).
K.A.G.
Heim [halm], Georg, tysk politiker (f.
1865), grundare av Bayerische Volkspartei (se
d.o.), d:r i statsvetenskaperna i München 1893,
invaldes 1897 av katolska centerpartiet i
lantdagen och 1898 i riksdagen. Han gjorde sig
som representant för Bayerns
självständighets-strävanden bemärkt även i tyska
nationalförsamlingen i Weimar 1919—20 och frigjorde
1920 det katolska partiet i Bayern formellt
från Zentrum, med vilket dock samarbete
försiggår. H. har som bondeledare verkat mycket
för jordbrukskooperationen o.d. Han bildade
1924 Bayerischer Heimat- und Königsbund,
som skall främja den bland befolkningen djupt
rotade sympatien för Wittelsbacharnas kunga
döme. M.W.
Heim [häl’m], Karl, tysk teolog (f. 1874),
sekreterare i den tyska kristliga
studentrörelsen 1899—1902, prof, i systematisk teologi i
Tübingen 1920. H. har sökt lägga till grund
för den kristna tron en kunskapsteoretisk
apologetik. I hans senare skrifter kan påverkan
av Spengler och Einstein märkas. Skrifter:
”Das Gewissheitsproblem in der systematischen
Theologie bis zu Schleiermacher” (1911),
”Leit-faden der Dogmatik” (1912),
”Glaubensgewiss-heit” (1916; 3 Aufl. 1923). R.Br.
Heimbucher [häFmbö^ar], Max Josef,
tysk katolsk teolog (f. 1859), prof, i dogmatik,
teol. encyklopedi och patristik i Bamberg 1891
—1924. H:s främsta arbete är ”Die Orden
und Kongregationen der katholischen Kirche”
(2 bd, 1896—97; 2 Aufl., 3 bd, 1907—08). S.N.
Heimburg [häFmbork], W., pseud. för tyska
författarinnan Bertha Behrens.
Heimbygda, se Hembygdsföreningar.
Heimdal, H e i m d a 11 (isl. Heimdallr; om
härledningen jfr nedan), nord, myt.,
fornnorsk-fornisländsk gud. H. nämnes i flera
Eddadik-ter. I Voluspa kallas människorna ”H:s
söner”, ofta sammanställt med uppgiften i
”Rigs-tula”, att H. var identisk med den Rig, som
blev upphovsman till de olika ståndens
tillkomst i Norge. Han bor i Himinbjorg, d.v.s.
”himmelsberget” (Grimnismal), som (enl.
Snorre) ligger vid brohuvudet av Bifrost (se
d.o.), och därifrån gör han vakttjänst hos
asar-na (t.ex. Lokasenna). Vid Ragnarök blåser
han i sitt Gjallarhorn (se d.o.). Han är av
gudarna den mest strålande och framsynt som en
av vanerna (Trymskvida). — Enl. Snorre är
han född av nio mör, vilka även omtalas i
Eddadikten ”den korta” Voluspa. Han behöver
— 927 —
— 928 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
