Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heikel, släkt - Heikel, 1. Rosina - Heikel, 2. Frans Viktor - Heikel, 3. Karl Felix - Heikel, 4. Axel Olai - Heikel, 5. Ivar - Heikkinen, Juho - Heikkinen, Pekka Ville - Heilbronn - Heilbronnförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEILBRONNFÖRBUNDET
Heikel [häifinländsk släkt. 1) Emma
R o s i n a H., Finlands och Skandinaviens
första kvinnliga läkare (1842—1929), avlade genom
enskilda förhör kunskapsprov för med. kand.
1873, för med. lic. 1878 vid univ. i
Helsingfors, erhöll s.å. rätt att praktisera ss. läkare,
distriktsläkare i Helsingfors 1883—1901. —
Litt.: Biogr. av H. Westermarck (1930). S.N.
2) Frans Viktor H., gymnast (1842—
1927), var elev vid Gymnastiska centralinst. i
Stockholm 1867—68 samt vid
Turnlehrerbild-ungsanstalt i Berlin 1868—69. Efter
gymnastisk lärarverksamhet i Helsingfors och
Ny-karleby 1869—75 blev H. överlärare i
gymnastik vid univ. i Helsingfors 1875 och var
föreståndare för dess gymnastikinrättning 1894
—1911. H. anslöt sig tidigt till den av Spiess
företrädda tyska gymnastiska riktningen,
ställde sig i opposition till den sv. gymnastiken
och torde varit den, som lett den finländska
gymnastiken in i dess nuv. turnbetonade
riktning. H. har bl.a. utg. ”Gymnastikens teori”
(1904; tillökad uppl. 1915) samt
”Gymnastikens historia” (2 bd, 1905—09). O.K-gh.
3) Karl Felix H., den föregåendes bror,
ekonom och politiker (1844—1921). Urspr.
lärare, började H. studera nationalekonomi och
utgav bl.a. ”Finlands bank- och penningväsen,
ett bidrag till belysning af den ekonomiska
utvecklingen åren 1809—87” (1888). Han
tillhörde 1892—1907 direktionen för Nordiska
aktiebanken för handel och industri. H. var 1882
—1906 medl. av Lantdagen. T.E-r.
4) A x e 1 O 1 a i H., den föregåendes kusin,
etnograf (1851—1924), företog etnologiska
forskningsfärder till i Ryssland bosatta
finsk-ugriska folk, framförallt vodjaker, mordviner
och tjeremisser, om vilka han utg. arbeten på
finska och tyska. H. var 1889—92 docent i
finsk etnografi vid Helsingfors univ.,
sedermera intendent vid Arkeologiska
kommissionen och är skapare av Fölisöns etnografiska
museum i Helsingfors. G.B-r.
5) Ivar August H., den föregåendes kusin,
filolog (f. 1861), fil. d:r 1886, docent i grekisk
ntteratur 1885, prof. 1888—1926, allt vid
Helsingfors univ., har bl.a. förf. ”Platon” (1919),
”Från antikens värld” (1920), ”Den kristna och
den antika hedendomen” (1927), ”Antik
livssyn” (1930, översättningar), en biogr. över J.
L. Runeberg (2 bd, 1926), ”Latinsk-sv. ordbok”
(1932) m.m. På H:s 65-årsdag ägnades honom en
festskrift (”Commentationes philologicæ”). W.N.
Heikkinen [häi’-], Juho Alfred, finsk bonde
och patriot (f. 1863). H. är sedan världskriget
en synnerligen populär figur i Finland, då en
av de viktigaste jägar- och krigsfångeetapperna
gick över hans gård Halla, Hyrynsalmi socken,
LTeåborgs län (därav ”Hallan ukko”, ”gubben på
Halla”). Hans verksamhet därunder
uppskattades både av Tyskland och Finland; sedan
1924 åtnjuter han statspension. Led. av
enkammaren 1907—13 och 1917—20
(agrarpartiet). Th
Heikkinen [hai’-], Pekka Ville, finsk
politiker (f. 1883), jordbrukare, led. av
riksdagen (agrarpartiet), handelsminister 1927—28
och 1929—30, biträdande lantbruksminister
sedan mars 1931, led. av tjänsteöverdomstolen
sedan 1929. Th.
Heilbronn [halTbrån], stad i n.v.
Württem-berg, huvudsaki. å ö. stranden av Neckar 40
km. n. om Stuttgart; 45,520 inv. (1925). Den
gamla, av kejsar Fredrik II befästa staden
innanför nuv. Allee uppvisar ännu ett
medeltida gatunät. H. har ett flertal industrier med
Heilbronn. Rådhuset, från 1500-talet.
tillverkning av papper, konserver, socker,
siden, tvål, cigarrer, maskiner och silvervaror.
Den kemiska industrien använder salt från
Jagstfeld n. om H. I omgivningarna brytas
kalksten och gips. H. är efter Stuttgart
Würt-tembergs förnämsta handelsstad. Neckar är
segelbar till H. — H. har flera murtorn och
kyrkor från medeltiden. I Kilianskyrkan, som
har ett vackert torn i tidig renässans, är
högaltaret prytt av ett präktigt altarskåp, möjl.
av Hans v. Heilbronn. Vid stortorget ligga
åtskilliga byggnader från renässans och rokoko
samt det nu restaurerade rådhuset från
medeltidens slut. Deutsches Haus är en fordom
Tyska orden tillhörig renässansbyggnad;
likaså det nuv. Historiska museet. — Nämnt redan
741, var H. 1360—1802 riksstad och hör sedan
dess till Württemberg. I H. ingicks 1633
H.-förbundet (se d.o.). G.N.;E.W.;[B.]
Heilbronnförbundet [hal’lbrån], kallades
den sammanslutning, som A. Oxenstierna i april
1633 på ett möte i Heilbronn åstadkom mellan
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
