Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hektar - Hektisk feper - Hekto - Hektograf - Hektogram - Hektokalori - Hektokotylus - Hektoliter - Hektometer - Hektor - Hekuba - Hel (Polen) - Hel (mytologi) - Hela - Helagsfjället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEKTAR
Hekta’r, ytmått (jordmått, förkortas ha. el.
har) i det metriska systemet = Vioo kvkm. =
100 ar = 10,000 kvkm. = 11,344 kvadratrevar =
2,0257 tunnland. N.L.R.
Hektisk feper (till grek. hektiko’s, beständig),
äldre beteckning för den ständiga feber, som
plägar åtfölja framskridna stadier av
lungtuberkulos. Temp.-kurvan brukar då ofta
förete stora morgon—kvällsremissioner, varför h.f.
ej sällan också använts liktydigt med feber i
allm. av dylik typ. af K.
Hekto, i affärslivet och i dagligt tal
benämning för hektogram (se d.o.).
Hektogra’f, se Duplikator.
Hektogra’m (förkortas hg.), vikt inom det
metriska systemet = V10 kg. = 100 gr. =0,235252
skålpund. N.L.R.
Hektokalori’, en värmemängd av 100
kalorier, se Kalori.
Hektoko’tylus, se Hectocotylus.
Hektoli’ter (förkortas hl.), rymdmått i det
metriska systemet = 100 1. (kbdm.) = 38,21
kannor = 3,821 kubikfot. N.L.R.
Hektome’ter, längdmått i det metriska
systemet = V10 km. = 100 m. H. användes ej i
Sverige. N.L.R.
Hektor, grek, myt., trojansk hjälte, äldste
son till konung Priamos och hans gemål
He-kabe, grekernas tappraste motståndare i
trojanska kriget, tillika öm och kärleksfull make
och fader, ss. sådan skildrad i ett av Iliadens
glansfullaste partier (VI, 390 ff.). H. kämpade
Tvekampen mellan Akilles och Hektor.
Röd-figurig grekisk vasmålning från Cære.
med lysande framgång mot grekerna, så länge
Akilles (se denne) i kränkt stolthet höll sig
borta. Då slutl. dennes högt älskade
vapenbroder, Patroklos, fallit för H:s vapen,
blandade sig Akilles, gripen av ursinnigt
hämndbegär, ånyo i striden och nedlade H., vars lik,
bundet vid banemannens stridsvagn, släpades
kring Tröjas murar men sedan av den
småningom försonligare stämde Akilles ridderligt
utlämnades åt den sörjande fadern till att
begravas. H.Sj.
He’kuba, se H e k a b e.
Hel, ty. Hela, badort och fiskläge i
vojevod-skapet Pomorze, n. Polen, vid yttersta ändan
av halvön H. (Putziger Nehrung); 550 inv.
(1921). En järnväg anlagd i strategiskt syfte
förbinder H. med fastlandet. O.P.
Hel, nord, myt., fornnorsk-fornisländsk
dödsgudinna, eg. en personifikation av det
forn-germanska hedniska dödsriket, urgerm. haljö,
vilket ord blivit i fsv. hæl och isl. hel,
dödsrike, död (jfr Hel so t), i ty. Hölle och eng.
hell (vilka båda senare nu brukas om helvetet);
got. halja översätter grek. Hades- jfr sv. ihjäl
av fsv. i hæl, till döds, och det inlånade
helvete, till vite i betydelsen straff; besläktat med
germ. helan (ty. hehlen), hölja, gömma, lat.
cela’re. — Gudinnan H. var av jättebörd, dotter
till Loke med jättinnan Angerboda. Hon bor
under en av Yggdrasils rötter. Vägen dit
genom mörka och djupa dalar, Helväg, är lång
att färdas. Hemskt är hennes utseende och
hemsk hennes omgivning. Hon skildras som
helt el. till hälften biåsvart. Hennes hund Garm
är blodig om bringan; hennes fat heter Hunger,
hennes kniv Svält, hennes bädd Sjukläger. Hon
mottager både goda och onda; även Balder
kom till H. Men föreställningarna i detta
avseende ha varit obestämda och växlande. Till
henne sägas ock blott de komma, som dött
av ålder el. sjukdom; enl. en annan källa de
onda, som därifrån hamna i Nifhel. — H., som
i diktningen omnämnes redan på 800-talet, är
en spec. nordisk gudinna. De flesta myter
om henne äro unga. Personifikationen är ofta
svagt utpräglad. E.H.
Hela, geogr., se Hel.
Helagsfjället, Sveriges högsta fjäll utanför
Lappland, beläget i n.ö. Härjedalen nära
gränsen mot Jämtland på en över skogsgränsen
liggande fjällplatå på 900—1,000 m.ö.h. H.
består av 3 toppar, s.k. stötar: den n.ö. är den
eg. H e 1 a g s s t ö t e n, 1,796 m.ö.h., den
högsta och intressantaste samt den som vanl.
be-stiges, vidare N. Helagsstöten, 1,701 m.ö.
h., och S. Helagsstöten el. N e da 1 s s t
ö-t e n, 1,683 m.ö.h., med det egendomliga
ut-språnget Predikstolen. Helagsstöten bär Sveriges
sydligaste glaciär, Helagsglaciären. Den
ligger nedanför högsta toppen i en mot ö.n.ö.
öppen nisch, som sträcker sig 2 km. in i berget.
Den är vid sin mynning knappt 400 m. bred
men vidgar sig inåt och når längst in en bredd
av 1,5 km. Glaciären har en egendomlig form:
den är i n.-s. riktning 1,500 m. bred, men
längden i ö.-v. uppgår till endast 400—700 m. Den
har en areal av 0,74 kvkm., varav 0,34 kommer
på firnområdet, vars högsta punkt ligger 1,660
m.ö.h. Istungan når ned till 1,320 m.ö.h.
Glaciären omgives av lodräta, ända till 160 m.
höga bergväggar. Den har tidigare varit
betydligt större än nu. Under sin maximala
utbredning nådde den ner i dalen framför
nischens mynning, 1,5 km. från dess nuv.
lägsta punkt och 278 m. under densamma. H
— 943 —
— 944 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
