- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 12. Gustav IV Adolf - Hillel /
947-948

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helander, 1. Sven - Helander, 2. Dick - Hela tal - Helautomatiska vapen - Helbad - Helband - Helbig, Wolfgang - Helbräddat blad - Helbrägdagörelse el. tros-helbrägdagörelse - Held, Friedrich Wilhelm Alexander - Held, Adolf - Held, Heinrich - Heldenbuch, Das - Helder, De, Den

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HELA TAL

”Theorie und Politik der Zentralnotenbanken
in ihrer Entwicklung”, 1 (1916), ”Vår moderna
handel” (1920), ”Marx och Hegel” (1920; tysk
övers. 1922) och ”Die internationale
Sehiff-fahrtskrise und ihre weltwirtschaftliche
Be-deutung” (1928). T.E-r

2) Dick Adolf Viktor H., den föregåendes
bror, teolog (f. 23/6 1896), teol. lic. i Uppsala
1923, teol. d:r i Lund s.å., domkyrkoadjunkt i
Lund 1924—31, docent vid Lunds univ. i
praktisk teologi och kyrkorätt 1931. H. har bl.a. utg.
”Johann Tauler als Prediger” (akad. avh. 1923),
”Kant och hans samtids kyrkliga problem”
(1926), ”Kyrkolagsförslaget 1873” (1931). S.N.

Hela tal kallas de positiva talen 1, 2, 3,...
talet 0 samt de negativa talen —1, —2, —3,...
(jfr Talbeteckningar, Talsystem
och Talbegrepp). — Med ett algebraiskt
h.t. menas i talteorien (se d.o.) en rot till en
ekvation av formen

xn + a^x^ -j- a2xn’2 + . . . + an — 0,
där alla koefficienterna alf a2, . . . an äro hela
tal. H-r.

Helautomatiska vapen, eldvapen, där såväl
omladdning som avfyring utföras automatiskt,
så länge avtryckaren påverkas av skytten. Jfr
Halvautomatiska vapen,
Handeldvapen och Kulspruta. R.Sbg.

Helbad, karbad, se Bad.

Helband, se Bokbinder i, sp. 411.

Heibig [häTbix], W o 1 f g a n g, tysk
arkeolog (1839—1915), var 1865—85 anställd vid det
tyska arkeologiska inst. i Rom och levde där
sedan som privatman och forskare samt blev
en av de allra förnämsta auktoriteterna i fråga
om det gamla Rom. Efter arbeten om de ro
merska väggmålningarna i Kampanien, om det
homeriska epos efter monumenten m.m.
offentliggjorde han 1891 sin värdefulla ”Führer
durch die öffentlichen Sammlungen klassischer
Altertümer in Rom” (2 bd; 3 Aufl. 1912—13).
Den av honom hopbragta ansenliga samlingen
etruskiska antikviteter förvärvades till
Glypto-teket i Köpenhamn; se F. Poulsen, ”Das
H.-Museum der Ny Carlsberg Glyptothek” (1927).

E.W.

Helbräddat blad, se Blad, sp. 41.

Helbrägdagörelse el. tro s-h., kallas
metoden att försöka bota sjukdomar genom
vidrörandet av helgonreliker o.d. el. genom bön,
ofta i samband med smörjelse med olja och
handpåläggning (jfr Mark. 6:13, Jak. 5:14).
Den förra formen av h. hör hemma i den
katolska kyrkan (t.ex. i Lourdes, se d.o.), den
senare praktiseras oftast av religiösa riktningar
av sekterisk typ och motiveras med de h., som

omtalas i N.T. och det Jesu uppdrag att fort
sätta hans h.-verk, som finnes i Matt. 10:8
Jfr E. W. Boardman, F. A. Boltzius,
E. Borg och Ebba Boström. S.N.

Held [hält], Friedrich Wilhelm
Alexander, tysk förf. (1813—72), började
som officer och skådespelare, framträdde
under februarirevolutionen som radikal
folktalare men svängde snabbt om och blev
rege-ringsvänlig tidningsman. Han utgav jämte
O. J. B. Corvin ”Illustrierte Weltgeschichte”
(4 bd, 1844—51; sv. övers. 4 bd, 1846—53)

A.Bd.

Held [hält], Adolf, tysk nationalekonom
(1844—80), prof, i Bonn 1872, i Berlin 1880.
H. tillhörde katedersocialisternas högerriktning
Hans huvudarbete är ”Zwei Bücher zur
socialen Geschichte Englands” (postumt utg. 1881).
Sitt socialpolitiska program framlägger han i
”Sozialismus, Sozialdemokratie und
Sozialpo-litik” (1878). T.E-r

Held [hält], Heinrich, bajersk politiker
(f. 1868), publicist, jur. och ekon. d:r, sedan
1907 medl. av
bajerska lantdagen,
1914—20 ordf, i
bajerska centerfraktionen, 1920—24 ledare
för Bayerische
Volks-partei (se d.o.),
sedan juni 1924
ministerpresident, sedan
1927 jämväl
handels-och industriminister.
H. har under snart
två decennier varit
den bajerska
cen

terns, resp, från 1918 bajerska folkpartiets
ledande man. Han har avslutat fördrag med
såväl Vatikanen (1924—25) som de
evangeliskt-luterska kyrkorna (1925—26). Mars 1925 var
han bajerska folkpartiets rikspresidentkandidat
i l:a valomgången. Th.

Heldenbuch [-boz], D a s (ty., hjälteboken),
samlingstitel för ett antal medelhögtyska
dikter från 1400- och 1500-talen med stoff från
hjältesagan; saml. är bevarad i talrika äldre
tryck och innehåller bl.a. ”Ortnit”,
”Wolfdiet-rich”, ”Rosengarten” och ”Laurin”. I en
handskrift i Dresden finnes ytterligare bl.a.
”Ecken-lied” och ”Sigenot”, som tillhöra Didrik av
Bern-kretsen. Dikterna ha utgivits av van der
Hagen (2 bd, 1855) och Müllenhoff m.fl. (5 bd,
1866—73). Rth

Helder, De H., Den H., fästning och
krigs-hamn vid n. spetsen av prov. Nordholland, Ne
derländerna, genom sundet Marsdiep skilt fråc

— 947 —

— 948 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 20 22:34:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-12/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free