Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helder, De, Den - Heldäckat fartyg - Helena (stad) - Helena (mytologi) - Helena (Elin) av Skövde (helgon) - Helena (helgon) - Helena (östromersk kejsarinna) - Helena av Orléans (fransk prinsessa) - Helenius-Seppälä, Matti Oskari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELENIUS-SEPPÄLÄ
ön Texel; 29,339 inv. (1930). Omedelbart ö.
om H. ligger Willemsoord, med varv, dockor,
sjökrigsskola och kaserner. 1 km. ö. om H.,
vid ingången till Nordkanalen, ligger
krigsham-nen Nieuwediep, försedd med stora
slussar, varv och magasiner. H. har en zoologisk
och en hydrografisk-kemisk station, båda för
fiskeriundersökningar. O.P.
H., som 1811 började befästas av Napoleon,
är nu en av Nederländernas kustfästningar
och station för del av flottan. De maritima
anläggningarna skyddas åt sjösidan genom
fort och batterier med modernt, långskjutande
artilleri, åt landsidan genom svagare
befästningar, sträckande sig tvärs över halvön.
A.W.G.
Heldäckat fartyg, fartyg med ett däck, som
sträcker sig obrutet över hela fartygets längd
i jämn tur från för till akter.
Helena jhäTina], huvudstad i Montana, U.
S. A., på östsluttningarna av Rocky mountains’
huvudkedja, 1,267 m.ö.h.; 11,803 inv. (1930;
12,037 1920). H. daterar sig från 1864, då guld
(placerguld) upptäcktes här. J.C.
He’Iena, grek, myt., dotter av Tyndareos och
Leda el. av Zeus och Leda, vilken, sedan Zeus
i gestalten av en svan famnat henne,
fram-bragte ett ägg, varur H. (jämte båda el. en av
dioskurerna, se d.o.) föddes. En annan
sago-version gör Nemesis (se denna) till H:s moder
samt låter Leda finna ägget och taga sig an
de därur födda barnen. Prisad för sin
skönhet, förmäld med Spartas konung Menelaos,
enleverades H. till Troja av Paris (se denne),
som tilldömt Afrodite skönhetspriset och av
denna blivit lovad jordens skönaste kvinna.
Följden av detta kvinnorov blev trojanska
kriget (se d.o.), efter vars slut H., som efter
Paris’ död äktat dennes broder Deifobos, följde
sin förste make tillbaka till Sparta. Enl.
Ste-sichoros och Euripides var den till Troja bort-
Helena bortföres. Rödfigurig grekisk vasmålning,
av Hieron.
förda H. endast en skenbild; den verkliga H.
stannade i Egypten, där hon återfanns av
Menelaos. I Sparta och annorstädes dyrkades
H. ss. gudinna. H.Sj.
Helena (Elin) a v S k ö v d e, ett av
Sveriges och särsk. Västergötlands skyddshelgon.
Enl. legenden förde hon efter sin maMbs död
ett fromt och asketiskt liv. När hennes måg
dräptes av sina tjänare, föll misstanken på
henne, och hon lämnade landet för att göra en
vallfärd till Heliga landet. Efter sin återkomst
mördades hon och blev begraven i Skövde
kyrka, som hon låtit bygga. Ärkebiskop Stefan
(av Alvastra) lär ha skrinlagt henne. —
Legenden är relativt sen och till stora delar
samman-skriven ur äldre hagiografisk litteratur. När
H. levat, är ovisst. Hon el. rättare hennes
festdag ”Ælinærmæssa” nämnes tidigast i biskop
Brynolf Algotssons stadga 1281. Samme biskop
skall ha avfattat rimofficiet till hennes ära
och har trol. givit legenden dess kända form.
H:s dyrkan har i huvudsak varit inskränkt till
Sverige, där hon vid medeltidens slut allmänt
firades. Festdag: 81/7, i Skara stift 30/7. —
Litt.: T. Schmid, ”Den helige Sigfrid” (1931).
T.S-d.
Helena, kristet hel«
gon (död o. 330),
Constantius Chlorus’
älskarinna el. gemål
och moder till
Konstantin den store, skall
ha byggt Heliga
gravens kyrka i
Jerusalem; även fyndet av
Kristi kors tillägges
henne. Festdag: 18/s;
attribut: kors,
spikar. [B.]
Helena, östromersk kejsarinna (död o. 960),
förmäldes efter sin faders, Romanos
Lakape-nos’, tronbestigning 919 med den legitime
troninnehavaren, Konstantin VII Porfyrogennetos,
med vilken hon fick sonen Romanos (II), som
efterträdde sin fader, och 5 döttrar. Sedan
hennes fader (944) störtats, utövade H. stort
inflytande. Kraftiga ledare utsågos för de stora
krigsföretagen, men den inre styrelsen gjorde
sig illa känd för gunstlingskap och handel med
ämbeten. Efter Konstantins död 959 berövades
H. sitt inflytande. Lm.
Helena av Orléans, fransk prinsessa, se
O r 1 é a n s.
Hele’nius-Se’ppälä, Matti Oskar i,
finländsk nykterhetsman (1870—1920), d:r polit.
i Köpenhamn 1902 (”Alkoholspörgsmaalet. En
sociologisk-statistisk Undersögelse”). Redan
innan H. avslutat sina studier, hade han på
Helena, Konstantin I:s
moder.
— 949 —
— 950 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
