Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgdagar - Helgeandsholmen - Helgeandsholmsbeslutet - Helgeandshus - Helgeandsorden - Helgeaner - Helgeflundra - Helge Hjorvardsson - Helge Hundingsbane - Helgeland - Helgelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGELSE
äro rättsligt erkända ss. vilodagar. På stora
högtidsdagar, ss. första dag jul, påsk och
pingst, må inga bröllop hållas (Kyrkolagen
1686, kap 14, § 2). Ä samma dagar samt
långfredag tillåtes icke offentlig dans,
teaterföreställning o.d. A.M-n.
Helgeandsholmen, se Stockholm.
Helgeandsholmsbeslutet. Då Johan III 1587
vistades i Norrköping, föreläde godsägaren
Paine Eriksson Rosenstråle konungen ett
dokument, enl. vilket ett riksmöte på
Helgeandsholmen i Stockholm 1282 skulle ha infört dels
de s.k. grundregalerna, dels böndernas
dagsverksskyldighet till Kronan. Gång efter annan
bekräftades urkundens rättsgiltighet, bl. a. vid
1734 års riksdag, och då i modern tid frågan
väcktes, om Staten på vissa ställen skulle äga
en vattenrätt, oberoende av vem som ägde
stranden, hänvisades till H. Att dokumentet
är en grov förfalskning, är numera höjt över
allt tvivel, och då ovannämnde Paine
Eriksson synes ha förfalskat andra urkunder,
misstänker man, att han tillverkat även denna. —
Litt.: C. G. Styffe, ”Framställning af de s.k.
grundregalernas uppkomst och tillämpning i
Sverige” (i ”Vitterhetsakad:s handlingar,” 24,
1864). P.Dhl.
Helgeandshus benämndes under medeltiden
sjukvårdsinrättningarna i städerna, då
verksamheten tänktes utövad i den Helige andes
namn. Johannitordens pilgrimssjukhus i
Jerusalem har varit förebilden för h. De voro
även ett slags ålderdomshem; en fast
organisation saknades, och vården vid h. bestreds av
brödraskap av män och kvinnor, för vilka
biskoparna utfärdade regler. I Skåne omtalas
ett h. 1269 i Lund; de funnos runt om i
städerna under medeltiden; för h. i Stockholm
jfr Danviks hem och hospital. H.Bg.
Helgeandsorden. 1) Munkorden, som leder
sitt ursprung från ett av Guido av Montpellier
där o. 1175 upprättat sjukhus efter mönster av
johanniternas pilgrimssjukhus i Jerusalem;
arbetet sköttes av en lekmannasammanslutning
med regler i anslutning till Johannitregeln. H.
stadfästes 1198 av Innocentius III, som 1204
i Rom upprättade en stor stiftelse, San
Spi-rito in Sassia, vilken blev säte för ordens
stormästare. H. blev nu en andlig kongregation
med stor spridning i s. Frankrike och Italien.
Till Norden kom H. på 1400-talet; den hade
flera kloster i Danmark bl.a. i Malmö (1480),
medan i Sverige fanns endast ett (i
Söderköping) och intet i Norge. I sitt sigill och på
ordensdräkten förde h. ett dubbelkors. — Litt.:
G. Brune, ”Histoire de 1’ordre hospitalier du
Saint-Esprit’’ (1892); J. Lindbæk & G.
Ste-mann, ”De danske Helligaandsklostre” (1906
2) Fransk riddarorden, se Orden.
Helgeaner, namn på Helge Åkessons (se
denne) anhängare, även kallade fribaptister (se
d.o.).
Helgeflundra, se Hälleflundra.
Helge Hjorvardsson, hjälten i det av
diktfragment och brottstycken bestående
Eddakvä-det ”Helgakviöa Hjorvarössonar”. Dikten
skildrar bl.a. H:s kärlek till valkyrian Sva va,
konung Eylimes dotter, med vilken han gifte
sig. Han stupar i strid med Alv, vars fader
han dödat. H. framstår i dikten som tapper,
lugn och ädel i motsättning till sin lidelsefulle,
men högsinnade broder Hedin. E.H.
Helge Hundingsbane, fornnordisk sagohjälte.
H. besjunges i två Eddasånger, mellan vilka
inskjutits en dikt om Helge Hjorvardsson, som
säges ha blivit återfödd i H.H. I den första
av dessa skildras, efter en högstämd inledning
om hjältens födelse, hans dråp å Hunding,
seger över dennes söner samt hans kärlek till
valkyrjan Sigrun, som söker hans hjälp mot
fadern, vilken vill tvinga henne att äkta
Hod-brodd, son till Granmar. I striden med
Gran-marssönerna skyddas han av Sigrun och
vinner seger. I den andra, rätt fragmentariska
sången om H.H. — säkerligen den äldre —
berättas, huru Sigruns broder Dag dödar den
unge hjälten för att hämnas sin fader. Vid
underrättelsen härom förbannar Sigrun sin
broder och lovsjunger sin bortgångne make.
Dikten når sin höjdpunkt i den storslagna,
gripande skildringen av den döde H:s möte med
Sigrun i gravhögen, dit han fått Odens
tillstånd att bege sig från Valhall. Sigrun, heter
det i ett prosastycke, dog inom kort av sorg
och saknad. — Enl. S. Bugge m.fl. böra
händelserna förläggas till Danmark och s.
Östersjökusten. Enl. andra senare teorier, delvis
stödda på ortnamn, skulle H. och hans män
ha varit östgötar. Omöjligt är ju detta icke,
men själva dikterna kunna svårligen ha sitt
upphov i Östergötland. — Litt.: S. Bugge,
”Helge-digtene” (1896); T. Hederström,
”Forn-sagor och Eddakväden”, 2 (1919); E. Wessén
i ”Fornvännen”, 1927. E.H.
Helgeland sedan gammalt benämning på s.
delen av Nordland fylke, Norge.
Helgelse innebär inom lutersk teologi
förverkligandet av Guds heliga kärleksvilja med
människorna, d.v.s. trons syn på Guds
handlande med människorna i och genom Kristi
ständigt pågående verk, varigenom synden, h:s
motsats, brytes och människan insättes i
livsgemenskap med Gud och i ett nytt förhållande
till andra människor, blir medl. i ett ”de
heligas samfund”, en ”den Helige Andes”
sam-fundsskapelse. Kristendomen innebär enl.
— 953 —
— 954 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
