Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgelse - Helgelseförbundet - Helgelserörelsen - Helger, Nils - Helgerum - Helgerån - Helgesen (Eliesen), Poul (Paulus Helie el. Eliæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGELSEFÖRBUNDET
trons syn just Guds helgande av människorna
i denna mening. H. är då alltigenom fattad ss.
ett Guds verk i och med människan, ej något
som hon själv förverkligar, och man kan ej
skilja h. från t.ex. frälsningen el. omvändelsen,
utan allt är fattat ss. en enhetlig gudshandling.
Efter reformationen började man emellertid
i psykologiskt och pedagogiskt intresse
urskilja olika moment i frälsningen; h. fick då
beteckna människans sedliga förvandling. Hos
Schartau (se denne) betecknar h. ett moment
i ”nådens ordning”. Inom sektfromheten
skiljer man bestämt mellan omvändelse och h.
och tänker den senare med större el. mindre
psykologisk nödvändighet följa på den förra.
Att h. är ett Guds verk blir ofta då en
undanskymd tanke, och största vikt lägges på
människans egen viljeansträngning. H. tänkes då
ss. människans sedliga hållning och dess
motsats, synden, fattas ofta moralistiskt. Delvis
genom påverkan från en sådan uppfattning har
h. i vanligt religiöst språkbruk fått betydelse
av en på omvändelsen följ, sedlig förvandling.
R.Br.
Helgelseförbundet, missionssällskap för
bedrivande av inre och yttre mission, stiftades
1887 ss. ett ”osekteriskt missionssällskap”, då
den av O. G. Hedengren (se denne) m. fl. ledda
väckelserörelsen i Närke vid denna tid kom
under inflytande av den anglo-amerikanska
helgelserörelsen (se d.o.). H:s ledande män
blevo godsägaren E. L. M. Hedin på Torp,
Kräklinge (d. 1921), och f. statskyrkoprästen
C. J. A. Kihlstedt (d. 1915). Den senare blev
H:s andlige ledare och höll från 1890 varje
höst bibelkurser för att utbilda evangelister,
män och kvinnor, vilka sändes till alla delar
av landet för att predika väckelse och främja
de för H. utmärkande helgelseidéerna. På Torp
anordnades årl. vid midsommar en
”konferens”, ett uppbyggelsemöte, till vilket stora
skaror från hela landet samlades. 1890
startades H:s tidn. ”Trons segrar”, och s.å.
beslöts att upptaga mission i n. Schansi (Kina).
1891 upptogs hednamission även i Sydafrika.
H. hade 1931 sammalagt 68 missionärer och
inkomster för den yttre missionen på o. 150,000
kr. I hemlandet verkade s.å. 223 evangelister.
Kassaomslutningen för H:s hela verksamhet
uppgick till 454,232 kr. H. har under senare
år rönt inflytande från pingströrelsen (se d.o.),
och dess urspr. helgelselära framträder icke
nu lika starkt som förr. — Litt.:
”Helgelseförbundets missionsverksamhet 1887—1912”
(1912); ”Minnesskrift” (1927). N.J.N.
Helgelserörelsen. Icke utan sammanhang
med metodismens helgelselära (”frälsningen
innebär fortsatt helgelse ända till relativt
synd
fri fullkomlighet”) framväxte på 1800-talet
inom den anglo-amerikanska kristenheten en
mystisk-kvietistisk h., vars upphovsmän och
mest betydande befrämjare i Amerika voro C.
G. Finney, Th. C. Upham, Asa Mahan, W. E.
Boardman och R. P. Smith. I tal och skrift,
voro dessa ivrigt verksamma för
helgelseidéernas (botkamp, andedop, helgelse) utbredning,
och den sistn. övade under ett besök i England
(1873—75) ett icke ringa religiöst inflytande,
som väsentl. bidrog till uppkomsten av
Kes-wickrörelsen (se d.o.). Även till Tyskland
fördes h:s idéer och ledde där till uppkomsten
av Gemeinschaftsbewegung (se d.o.). I Sverige
infördes h. förnämligast av F. Fransson (se
denne) och ledde här till bildandet av
Helgelseförbundet (se d.o.). N.J.N.
Helger, Nils, skolman (f. 2/n 1873),
folk-skollärarex. i Växjö 1894, folkskollärare å
Tjörn 1895—1902, i Gåsborn 1903—18,
överlärare i Lidingö sedan 1918, led. av
Skolkommittén 1919—22, av Lärarnas lönekommitté
1920—23, av Sveriges allm.
folkskollärarför-ening 1918—26 (v. ordf. 1923—24), har bl. a.
förf, en mycket använd ”Medborgarbok för
fortsättningsskolan” (17 uppl. 1928), ”Gåsborns
s:n” (1916), ”Staten och lärarna” (1926) m.m.
W.N.
Helgerum,. gods i Västerrums s:n, Kalmar
län, 14 km. s. om Västervik; areal 850 har;
taxeringsvärde 115,000 kr. Slottet är i 3 vån.
med brutet tak, uppfört 1768. H. är känt
sedan 1500-talet, har tillhört bl.a. släkterna
Ce-derflycht, Cederbaum och Raab. Ägare sedan
1925 är godsägare K. L. Nelson. Th.P.
Helgerån (till den svaga formen av helig,
jfr helgedom o.s.v.; väl bildat efter lat.
sacri-le’gium), stöld av något till religiöst bruk
avsett föremål, i sht från en kyrka; nu vanl.
i-bildlig användning. E.H.
Helgesen (E lie sen), Poul (lat. Paulus
Helie el. Eliæ), dansk teolog och krönikör
(c:a 1480—efter 1534), f. i Varberg, 1519
föreståndare vid karmelitkollegiet i Köpenhamn,
1524 karmelitordens provinsialstormästare,
blev i nov. 1530 fördriven från huvudstaden i
sin egenskap av lärare vid det katolska univ.
och verkade därefter i landsorten. Om slutet
på hans liv vet man intet bestämt. 1650
anträffades i en mur i Skiby kyrka på Själland
ett manuskript av H:s hand, innehållande
an-nalistiska notiser och berättelser på latin från
1400-talet samt mera utförliga uppteckningar
från 1520—34, den s.k. ”Chronicon Skibyense”,
som slutar 31/io 1534 (dansk övers, av A. Heise,
1890—91). H. är den danska
reformationsepo-kens personligaste skriftställare, en man av fin
bildning och stark personlig övertygelse, som^
— 955 —
— 956 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
