Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellström, 1. Nils - Hellström, 2. Gustaf - Hellström, John - Hellström, Carl - Hellum - Hellvi - Helmand - Helmert, Friedrich Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELMERT
2) Erik Gustaf H., den föregåendes bror,
förf. (f. 28/s 1882), fil. kand, i Lund 1903,
korrespondent till ”Dagens
nyheter” 1907—18
från London Paris
och New York, 1930
—32 från London,
debuterade 1904 med
”Ungkarlar” i Hj.
Söderbergs stil. I
fortsättningen blev
hans utlandsvistelse
ofta bestämmande
för valet av miljön i
hans noveller och
romaner men även för
personskildringen.
Med ”Snödroppen”
(1909) och ”Kuskar” (1910) med ett
London-motiv slog han igenom. Efter ”Kring en
kvinna” (1914), ”Bengt Blancks sentimentala resa”
(1917) och ”Ett rekommendationsbrev” (1920)
tog han upp ett tema, som skulle bli centralt
i hans produktion, hans egen generations
uppgörelse med samtiden
och dess problem,
först med en trilogi
med självbiografisk
bakgrund samt
skånsk och
lundensisk miljö, ”En man
utan humor”:
”Dagdrömmar”, ”En
mycket ung man” och
”Sex veckor i
Arka-dien” (1921—25).
Efter ”Mannen vid
ratten” (1926) och
”Noveller” (1927)
återvände H. till nämnda idékrets i
”Snör-makare Lekholm får en idé” (1927), en
verkligt god både människostudie och
små-stadsskildring, samt ”Carl Heribert
Malmros”, en svensk d:r Stockman,
polismästaren, vars tragiska öde bildar ram kring en
skildring i memoarform av den lundensiska
studentgenerationen vid sekelskiftet och dess
kamp för en livsåskådning. Alltid intelligent
psykolog, skarp observatör och med udd i
teckningen, har H., som i början gav uttryck
åt ett slags torr fin-de-siècle-cynism, över sin
skildring alltmer fått ett drag av
världserfa-ren mänsklighet och värme. B.Lz.
Nils Hellström.
Hellström, John Gustav Leonard, läkare
(f. 25/a 1890), med. lic. i Stockholm 1917, med.
d:r 1924 (”Beitrag zur Kenntnis der
Staphylo-kokkenpyelitis”), docent i kirurgi vid Karolin-
ska inst. 1927, har utg. ett flertal arbeten rör
urin- och könsvägarnas kirurgi. Å.Ch
Hellström, Carl Frans August, filosof (1892
—1932), fil. d:r 1920, docent i teoretisk filosofi
i Uppsala 1919; från 1929 t.f. lärare i samro»
ämne vid Stockholms högsk. H. har bl.a.
behandlat viljefrihetsproblemet i Boströms
filosofi (gradualavh. 1919), Humes aprioribegrepp
(1925), jagbegreppet hos Fichte (1928) samt
förhållandet, mellan utvecklingslära och etik i H.
Spencers filosofi (1930); han har därjämte
verkat ss. populärvetenskaplig förf, i filosofiska
ämnen. A.N.
Hellum, hd i Aalborg amt, Jylland, i det
inre, på s. sidan av Lindenborg Aa; 275 kvkm.;
10,979 inv. (1930). S.
Hellvi, s:n i Gotlands n. hd, n.ö. om Slite;
39,43 kvkm., därav 36,»a land; 755 inv. (1932;
20 inv. pr kvkm.); 6,66 kvkm. åker (1927; 18,o °/o
av landarealen), 14,44 kvkm. skogsmark.
Kalkbrott och kalkbruk. — Pastorat: Lärbro och
H., N. kontraktet, Visby stift. G.N.
Kyrkan, som visar typisk övergångsstil, har
rakslutet kor och tvåskeppigt långhus. På
korportalen är i runor inhugget Lafrans
Botvids-sons (se denne) namn. E.W.
Helmand, flod, se H i 1 m e n d.
Helmert, Friedrich Robert, tysk
geodet (1843—1917), direktor för preussiska
geo-detiska inst. och Internationella jordmätning-
Uppslagsbok. XII. ____ 993 ___
32
Interiör av Hellvi kyrka, Gotland.
— 994 —
Gustaf Hellström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
