Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmert, Friedrich Robert - Helmfelt, Simon Grundel - Helmholtz, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELMFELT
ens centralbyrå 1886, sedan 1887 tillika prof,
vid Berlins univ. Av H:s talrika skrifter,
kännetecknade av grundlighet, lärdom och
självständighet, märkas: ”Die
Ausgleichungsrech-nung nach der Methode der kleinsten
Quadra-te” (1872, 3 Aufl. 1924) och ”Die
mathema-tischen und physikalischen Theorien der
hö-heren Geodäsie” (2 bd, 1880—1884). H. har
ingående behandlat gradmätningar och
tyngd-kraftsbestämningar, de två huvudmetoder, med
vilka kännedom om jordens gestalt och
massfördelning vinnes. Han har därvid utfört ett
banbrytande arbete i fråga om den rationella
bearbetningen av det vidlyftiga
observationsmaterialet. Preussiska geodetiska inst., som
1892 förlädes till Potsdam, utvecklades under
H:s ledning till ett mönsterinst. Som ledare
för Internationella jordmätningen har hans
verksamhet haft stor betydelse, och det är till
stor del hans förtjänst, att denna
sammanslutnings arbete blev i så hög grad
fruktbärande. l.C.J.
Helmfelt, Simon Grundel, 1646 adlad
Hjelmfelt, 1674 friherre
Grundel-Helmfelt, krigare
(1617—77). H.
tjänstgjorde först vid sv.
beskickningar till
England och
Nederländerna, följde 1641
Torstenson till
Tyskland, avancerade där
1646 till
generalkvartermästare och
överste, blev 1653
krigsråd, 1655
generalmajor av infanteriet,
1656 guvernör i Riga,
1658 generallöjtnant, 1664 rikstygmästare,
1668 fältmarskalk och generalguvernör över
Narva och Ingermanland, 1673 riksråd. Un-
der de första åren av sin militära bana
tjänstgjorde H. växelvis vid fortifikationen,
artilleriet och infanteriet och deltog med
utmärkelse i alla Torstensons tyska och
danska fälttåg. Sin största berömmelse
förvärvade H. dock genom sin tappra och skickliga,
trots brist och pest med fullständig framgång
krönta ledning av Rigas försvar mot den
mångfalt överlägsna ryska armén under
tsarens eget befäl 1656. Vid krigsutbrottet 1675
befann sig H. i Tyskland och kunde endast
med stor möda över England taga sig hem till
Sverige. Här blev han formellt
överbefälhavare för armén i Skåne, men i
verkligheten blev den unge konungens vilja så
dominerande, att H. försvinner i hans skugga, så
mycket mer som H., trots all sin erfarenhet,
kunskap och tapperhet, dock tydligen ej var
någon egentlig fältherrenatur. Segrarna vid
Halmstad och Lund få därför knappast
tillskrivas H. I slaget vid Tirup (Landskrona)
14/? 1677 träffades H. av en kula i bröstet och
avled strax därefter. Han slöt själv sin ätt.
— H:s änka donerade 1683 17,000 rdr till
Uppsala universitet, det s.k. Helmfeltska
stipendiet. P.S.
Helmholtz [hä’lmhålts], H e r m a n n Ludwig
Ferdinand von, tysk fysiker och fysiolog
(1821—94). H. ägnade sig först åt medicinska
studier och blev 1843 militärläkare i
Potsdam. 1848 blev han lärare i anatomi vid
konstakad. i Berlin, 1849 prof, i fysiologi i
Königsberg, 1855 i Bonn och 1859 i
Heidelberg, 1871 i fysik i Berlin. 1888 president vid
den nyinrättade ”Physikalisch-technische
Reichsanstalt” i Charlottenburg. H. var en av
nyare tidens främsta naturforskare. Hans
forskning karakteriseras av stor mångsidighet
och genialitet och har varit av epokgörande
betydelse för en mängd olika
forskningsområden. H. var på en gång framgångsrik
ex-perimentator och teoretiker och visade i båda
avseenden en genial intuition. I ӆber die
Erhaltung der Kraft” (1847;
populärvetenskaplig omarbetning ”Über die Wechselwirkungen
der Naturkräfte”, 1854) utvecklade han
energiprincipen och gav åt denna ett strängt
matematiskt uttryck, helt oberoende av de för H.
F. Lenbach: H. von Helmholtz.
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
