Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet - Helsingin sanomat - Helsingius, 1. Daniel - Helsingius, 2. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGIN SANOMAT
fessurer ökades 1811 till 20, antalet
adjunk-turer till 19. Genom den eldsvåda, som 4—5
sept. 1827 lade Åbo i aska, ställdes
emellertid univ. inför helt förändrade förhållanden,
och redan 21/io s.å. bestämdes genom en
förordning, att univ. skulle flyttas till
Helsingfors. Allt, byggnader, bibi. o.a. inst., måste
skapas på nytt. Vio 1828 öppnades univ. i
Helsingfors, och 4 år senare invigdes den nya,
av Engel uppförda univ.-byggnaden. Univ.
fortfor i Helsingfors att verka som en härd
för den nationella kulturen, under inflytande
av de många stormän på olika områden, som
början av 1800-talet hade att uppvisa. De
flesta av dem voro även på ett el. annat sätt
fästa vid univ.: Runeberg som docent,
Snell-man, Cygnæus, Lönnrot och Topelius som
prof. Framstående vetenskapsmän voro
juristen J.J. Nordström, språkforskarna M.
Cas-trén och G.A. Wallin, fysikern J.J.
Nervänder och botanisten W. Nyländer. Under
Nikola j I:s regenttid vilade reaktionens tryck
tungt över univ., och liberalare förhållanden
inträdde först i och med att Alexander II
besteg tronen. Efter denna tid har univ. stadigt
gått framåt. Bland lärare, vilka sedan dess
varit anställda vid univ. och som redan
avslutat sin verksamhet vid detsamma, kunna
nämnas: juristerna L. Mechelin och R.A.
Wrede, fysiologen R. Tigerstedt, historikerna
G.Z. Forsman (Yrjö-Koskinen) och J.R.
Da-nielson-Kalmari, estetikern C.G. Estlander,
litteraturhistorikern W. Söderhjelm, sociologen
E. Westermarck och kemisten O. Aschan.
Univ. är f.n. indelat i 5 fakulteter: den
teologiska, juridiska, medicinska, filosofiska och
agrikultur-forstvetenskapliga. Den filosofiska
fakulteten är sammansatt av en
historisk-filo-logisk och en matematisk-naturvetenskaplig
sektion. Till univ. hör vidare en
gymnastikinrättning. Univ:s högste styresman utgöres
av kansler. Rektor och prorektor utses av
större konsistoriet för 3 år i sänder. Antalet
ord. professurer är (v.t. 1932) 89, näml. 6 i
teologiska fakulteten, 14 i juridiska, 18 i
medicinska, 27 i filosofiska fakultetens hist.-fil.
och 15 i dess matem.-naturvet.sektion samt 9
i agrikultur-forstvet. fakulteten. Antalet e.o.
professurer är f.n. 30, varav 19 personliga.
Lärarkåren utgöres dessutom av 22 adjunkter,
ett antal docenter (v.t. 1932 123), 11 ord.
lektorer, 5 assistenter, 49 övriga lärare och 3
exercitiemästare. De akademiska examina äro:
kandidat- och licentiatexamen i alla
fakulteter, teologisk dimissionsexamen, lägre och
högre rättsexamen, lärarkandidatexamen,
agro-nomieexamen, forstexamen, bergsexamen,
gymnastiklärarexamen. I alla fakulteter utom den
medicinska erfordras disputationsprov för
vinnande av licentiatgrad, vadan sålunda
licentiat- och doktorsvärdigheterna sammanfalla.
— Undervisningsspråket är finska el. svenska.
Vid personlig undervisning och examina skall
användas elevens språk. Finsk- och
svenskspråkig undervisning skall till sin omfattning
ung. stå i proportion till antalet under
sistför-flutna treårsperiod närvarande finsk- och
svenskspråkiga studenter inom resp, fakulteter.
För vinnande av anställning som univ.-lärare
erfordras, att sökanden fullständigt behärskar
det ena av landets språk, i regel också
förmåga att meddela undervisning och verkställa
examina på det andra. På sista tiden ha allt
skarpare krav framställts på univ:s
fullständiga förfinskning. — Studenterna äro
fördelade på 14 nationer, som stå under uppsikt av
en inspektor och en kurator. Antalet
inskrivna studenter utgjorde v.t. 1932 6,012, av vilka
311 tillhörde den teologiska fakulteten, 1,371
den juridiska, 721 den medicinska, 1,641 den
filosofiska fakultetens hist-fil.sektion, 1,404
dess matem.-naturvet. sektion, 486 den
agrikultur-forstvet. fakulteten och 78
gymnastikinrättningen. Av hela antalet studenter utgjordes
2,298 av kvinnor. Antalet medl. i de
finskspråkiga nationerna var 4.922 och i de
svenskspråkiga 1,088. — Univ:s budget för 1932
slutade på en summa av 29,8 mill. fmk, och
dess fonder uppgingo 31/i2 1931 till 44,5 mill.
fmk, varav 19,2 mill. utgjordes av
donations-och stipendiefonder. — Litt.: ”Åbo universitets
lärdomshistoria” (10 bd, i ”Sv. Iitteratursällsk:s
skrifter”, 1890—1908); ”Consistorii academici
Aboensis protokoll” (5 bd, 1884—1914); ”Från
universitetets första tider i Helsingfors” (utg.
av Helsingfors univ., 1928); T. Carpelan & L.
O. Th. Tudeer, ”H.u. Lärare och tjänstemän
från år 1828” (2 bd, 1925). E.Ed.
He’lsingin sa’nomat, daglig finskspråkig
tidn. i Helsingfors, begynte utkomma 1904.
Till 1918 var tidn. organ för ungfinska
partiet, därefter för nationella finska
framstegspartiet. H.s. har spelat en stor roll som
opi-nionsbildare. Den har den största spridningen
av alla tidn. i Finland; uppl. 65,000—85,000
ex. E.Ed.
Helsi’ngius. 1) Daniel H., publicist (1717—
74), kungl. bibliotekaries titel, skriftställare i
mösspartiets sold, medarbetare i ”Dagligt
allehanda”, utgav under 1760-talet en rad hätska
politiska pamfletter. C.
2) Gustaf Adolf H., finländsk
fattig-vårdsman (f. 15/2 1855). Efter ingenjörsexamen
i Helsingfors 1879 och några års tjänstgöring
vid olika företag ägnade sig H. åt studiet av
fattigvårdsförhållandena i de skandinaviska
— 1007 —
— 1008 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
