- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 12. Gustav IV Adolf - Hillel /
1029-1030

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemidactylus - Hemiedri - Hemiepifyter - Hemikrani - Hemin - Hemindustri - Hemingway, Ernest - Heminredning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMINREDNING

Hemida’ctylus, ett släkte geckoödlor (se d.o.).

Hemiedri’ (av grek, hemi-, halv, och hedra,
yta), uppstår i en kristall, därigenom att
endast halva antalet av normala ytor utbildas.
Om endast var fjärde yta utbildas, uppstå
tetarloedriska former. — Motsats holoedri (se
d.o.). K.A.G.

Hemiepify’ter, bot., se E p i f y t e r.

HemlkranK, med., se M i g r ä n..

Hemi’n är ett derivat av hemoglobinet (se
Blodfärgämnen). H. har, sedan
ovannämnda art. skrivits, syntetiskt framställts av
H. Fischer, varigenom dess formel bekräftats
vara följ.:

Wk.

Hemindustri (hemmaindustri), namn på den
driftsform, som råder under förlagssystem (se
d.o.).

Hemingway [hä’migQeI], E r n e s t,
nordamerikansk förf. (f. 1898), f. i Illinois, har
levat mycket utomlands, var frivillig i den
italienska armén under världskriget. H. har utg.
”The sun also rises” (1926), ”Men without
wo-men” (1927, noveller), ”Fiesta” (1928, hans
mest karakteristiska roman) och ”A farewell
to arms” (1929). A.H.K.

Heminredning har i olika kulturområden
och på olika stadier av utveckling gestaltat sig
synnerligen olika. I våra dagar äro den
moderna tekniken och de alla avstånd utplånande
kommunikationerna på väg att över hela
jorden utbreda en något så när standardiserad
och internationell hemtyp av
europeisk-amerikansk prägel, men dessförinnan har historien
löst h.-problemet på oerhört olika sätt. — H.
hänger alltid på det intimaste samman med
bostaden (se d.o.) och dess typ. Både vid
dennas och h:s utveckling ha materiella faktorer
som klimat, natur, materialtillgångar o-.s.v.,
likaväl som andliga (sociala förhållanden,
familjetyp, religiösa, estetiska och allmänna
folkpsykologiska omständigheter), spelat oerhörd
roll. Som ex. kunna nämnas japanernas lätta
bambuhus, vilkas tunna, skjutbara väggar
motiverats av de många jordbävningarna; huset

har här i sin tur betingat en lätt och primitiv
inredning av stråmattor, kuddar, små låga
bord, skärmar o.s.v. Folkets estetiska läggning
har skänkt det hela dess luftiga, lätta behag,
dess utsökta dekor; religiösa vanor ha
framkallat bruket av altarnischen, tokonoman;
folkets förnöjsamma inställning och härdande liv
ha vant det vid enkelhet.

Om man bortser från kulturstadier, där
verklig bostad saknas, och blott tänker på mera
framskridna kulturfolk, kan generellt sägas, att
h. i Södern, där permanent värmekälla i
rummen var obehövlig och rummets ombonade
slutenhet icke var ett nödvändigt villkor, kom att
gestalta sig ganska olika mot i Norden, där
härden alltid kommit att utgöra centrum. —
Om h. i det forna Egypten vet man, att där
fanns en högt uppdriven möbelkonst (se d.o.
för hela denna art.) och att egypterna kände
fristående sängar (se Säng och Bädd),
stolar och taburetter, kistor och skrin, det mesta
av behagliga former och hantverksmässigt
framstående arbete. De bevarade
möbelpjäserna äro tillverkade för en lyxbetonad överklass;
man får tänka sig den enkle medborgarens
möbler som simplare upplagor av dem. — För
passage- och dageröppningar begagnades i st. f.
dörrar och fönster både i Egypten och Främre
Orienten samt den klassiska Södern
huvudsaki. draperier. Egypternas högt uppdrivna
väggmåleri kom säkert till synes även inom h.,
och man får föreställa sig interiörerna täml.
brokiga. En högt utvecklad byggnadskonst i
sten och tegel tillät skapandet av större och
regelbundet byggda boningar. Dessa äro mer
kända genom avbildningar än genom
föremåls-fynd. — Även Främre Orienten hade trots
avvikande dekorativ stil många drag
gemensamma med Egypten, men även här (Assyrien,
Ba-bylonien, Persien) är det främst palatset man
känner, icke hyddan. Möbelkonsten hade ett
stelare och klumpigare tycke. Glacerat tegel
ingick i stor skala i väggdekoreringen, åtm. i
praktbyggnaderna. Färgprakten var säkert
ofta stor. Det senare persiska rikets
(sassani-dernas) vävnadskonst tillförde rika tillskott i h.
— 1 stora delar av mellersta Asien bevaras
ännu hos mongoliska folk en säkert uråldrig
h. hos såväl tältboende som husbyggande folk,
där de kring väggarna anordnade ocb högt
uppstaplade bäddarna äro karakteristiska.
Turkarnas divaner äro samma företeelse.
Huvuddragen gå igen hos nutidens arabiska och
övriga mohammedanska folk i Orienten och
Nordafrika. — Om Japan se ovan. — Kinas
gamla hantverksskicklighet tog sig uttryck även
inom h., som hade ett mera stabilt tycke än
Japans. Det kinesiska hemmets förnämsta pjäs

— 1029 —

— 1030 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 20 22:34:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-12/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free