Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heminredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMINREDNING
var en möbel, uppbyggd som en plattform och
brukad som både sitt- och liggplats. Stora,
skulpterade stenbord och praktfullt snidade el.
ofta i lackfärger (med svart el. rött som
dominanter) målade möbler äro kända sedan
gammalt och ha utövat stort inflytande på
västerländsk stil.
Det forna Greklands hus känner man ganska
väl genom både fynd, avbildningar och
beskrivningar. Genom dess långa kulturhistoria
går en utveckling med olika kulturinslag.
Utom de enstaka runda el. rektangulära husen
känner man från förhistorisk tid de stora
borgpalatsen, t.ex. i Knossos, med en mångfald
rektangulära rum, alla med endast en ingång
på smalsidan el. gaveln. Vackra väggmålningar
och stucktak äro bevarade (se E g e i s k
kultur). Ett starkt inslag i h. genom hela
Greklands historia måste de alltifrån stenåldern
begagnade målade ”vaserna”, kärl av olika
användning, ha utgjort, likaså det konsthantverk,
som tog sig uttryck i småskulptur, metallsmide
o.s.v. Den klassiska grekiska tiden hade en
högt utvecklad och vacker möbelkonst i trä och
metall, dels av stela, orientaliska former, dels
av mera lätta och eleganta, vilka senare nästan
oförändrade återupptogos av empiren. Stolar,
pallar och taburetter, liggsoffor och bäddställ,
bord och skrin äro kända. — Inom romersk h.
känner man bäst republikens och i sht
kejsartidens smak; dess väggdekorationer äro bäst
kända genom det 79 e.Kr. förstörda Pompeji,
där olika stilar framträda och avlösa varandra.
En mångfald lösa föremål funnos utplacerade
i interiören: av möbler bord av ofta ansenliga
dimensioner och ibland skulpterade (se B o r d),
stolar, pallar och taburetter, bänkar och
vilo-säten, bäddställ och soffor, av övriga föremål
allehanda kandelabrar, rökelsefat och fyrfat
samt en mängd skulpturer o.s.v. Rummens
användning var starkt differentierad: sovrum,
bibliotek, matsal, sällskapsrum samt stor
eko-nomiavd. och badrum m.m., allt av nästan
modern prägel. Dageröppningarna voro ofta
gal-lerförsedda, rummen i regel ganska mörka men
öppnande sig, oftast utan dörr, mot stora, ljusa
gårdar. Golven voro i brokig el. svart-vit
mosaik el. av stenplattor. Taken kunde vara rikt
sirade bjälktak med stuck el. metallprydnader
mellan bjälkrutorna. — Den bysantinska kultur,
som delvis tog arv efter den klassiska,
begagnade trol. i större utsträckning textilier i h.,
rika och tunga draperier, kuddar, dynor,
småningom även väggbeklädnader (se Vävda
tapeter). Möbelkonsten var tung och stel i
formerna och rik i dekoren. Orienten började
åter dominera i t.ex. mosaikerna och i
konsthantverket, liksom i hela byggnadskonsten.
I Nordeuropa utvecklades, sedan man
kommit över de primitivaste bostadsförhållandena
(grottan, pålbyggnaden), en h., vars viktigaste
element voro härden och liggplatsen (se
Eldstad och Bädd), detta oberoende av
hustypen. Täml. väl kända äro numera de med
senromersk och bysantinsk kultur samtidiga
men i jämförelse härmed ytterst enkla, ehuru
till dimensionerna ingalunda oansenliga,
långsmala el. sällan mera kvadratiska hus, som
begagnades under äldre och yngre järnålder.
Denna den nordiska hallen saknade äldst
möbler i eg. mening, ehuruväl små fältstolar äro
kända redan från vår bronsålder och ehuru
några enklare pallar väl funnos för placering
intill härden. Inredningen bestod av en härd
mitt på golvet samt runt väggarna vid
stengrunden el. vid sylten (i liggtimmerhus) fästade
lavar el. bänkar för bädd- och sittändamål.
Trol. mycket tidigt uppstod seden att i ett
hörn nere vid ingången, som var på gaveln,
samla och uppstapla kärl och husgeråd på och
under bänken och på någon primitiv hylla. Ur
detta har småningom utvecklats en enkel
kärlbänk och sedermera allmogens köksskänk och
diskbänk, som till senaste tid bibehållit sin
urgamla plats. För mat, kläder, fällar o.d., som
ej voro i bruk, funnos täml. tidigt särsk. bodar;
systemet ”ett behov—ett hus” synes vara
mycket gammalt i Norden och tillhör åtm.
forntidens slut. Arkeologien lämnar däremot ingen
upplysning om i hur stor utsträckning och om
urspr. för husdjuren uppförts särsk. byggnader
el. om folk och fä sammanlevde under ett tak,
men vid gryningen av historisk tid funnos vanl.
särsk. djurstallar, om än ibland hopbyggda
med bostaden, fastän naturligtvis ännu långt
in på 1800-talet småkreatur och fjäderfä bodde
i stugan. — De bortre delarna av vägglaven (från
ingången räknat) differentierade småningom ut
sig till mera permanenta sängplatser; ännu i
senaste tid har i bondstugan denna plats varit
den typiska för sängarna. Fristående, flyttbara
sängar voro därjämte kända redan sedan
järnåldern och begagnades vid sidan av de
väggfasta, trol. dock mest i gäststugor, då med
bibehållen placering i bortre hörnet. Framför
väggbänkarna framsattes vid behov flyttbara
bord, särsk. vid fest, medan man till vardags
länge åt vid mindre skivor. Framför borden
tillkommo lösa långbänkar. Mitt på långsidan
var högsätet, oftast även väggfast och med
snidade stolpar; man känner dess plats både
genom sagorna och genom fynd. Kistor av
tidigast stock- el. lårform voro kända.
Väggbonader av långsmal form och med
bildframställning begagnades. I sängarna lågo
djurfäl-lar och säkert även vävda täcken. — I ett dy-
— 1031 —
— 1032 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
