Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIGA SÄLLSKAP
förpliktigad till absolut tystnad beträffande
läror och ceremonier. Dessa mysterier voro
h.s. även i den bemärkelsen, att de
understödde sina medl., i sht vid dödsfall, och utövade
icke ringa politiskt inflytande. — Under den
äldre kyrkans tid äro några h.s. icke kända,
men under medeltiden kan man beteckna
tem-pelherreorden (se d.o.) ss. ett sådant.
Visserligen uppstod den ss. en vanlig riddarorden
med uppgift att försvara pilgrimerna i det
heliga landet på den farliga vägen från kusten
upp till Jerusalem, men dess strängt hemliga
upptagningsceremonier och hemliga
ordens-regel ställde den i en klass för sig; det var
denna dess hemliga ordenskaraktär, som också
föranledde dess fall, då huvudanklagelsen mot
den ljöd på hemligt kätteri. — Samtidigt med
tempelherreorden fanns i islam ett h.s.,
assas-sinerna (se d.o.). — I början av nyare tiden
framträdde flera h.s., ss. de in i medeltiden sig
sträckande bygghyddorna (se F r i m u r e r i),
som voro strängt avstängda för bevarande av
yrkeshemligheter. En säregen historia har
Rosenkreutzarnas hemliga samfund.
Enl. dess egen uppgift skall denna orden vara
grundad o. 1420 av en Christian Rosenkreutz,
som dog 1484, 106 år gammal. Det råder dock
intet tvivel om, att denne Rosenkreutz aldrig
funnits. Han är en legendarisk skapelse, först
omnämnd i ”Farna fraternitatis” (1614), förf,
av en tysk-evang. präst J. W. Andreæ. Denne
skrev detta arbete emot tidens alkemister och
hemlighetsmakare men antyder också, att det
fanns ett hemligt samfund, stiftat av Christian
Rosenkreutz, vars historia han skildrar i stil
med tidens äventyrsromaner. Många togo dessa
uppgifter för verkliga, en hel litteraturflod om
dem uppstod, och man sammanslöt sig till
rosenkreutzloger. Den första verkliga logen
bildades, så vitt vi veta, 1646 av den engelske
polyhistorn E. Ashmole (se denne). I mitten
av 1700-talet bildades i Österrike Der Orden
des Gülden- und Rosencreutzes, som fick flera
loger i Österrike och Tyskland men upplöstes
redan i slutet av 1700-talet. 1866 ägde en
rekonstruktion av Rosenkreutzorden rum i
England under namn av ”Societas rosicruciana
in Anglia”; under denna lyda flera loger i
Brittiska Indien, Australien, New Zeeland,
Sydafrika, Nord- och Sydamerika samt Skottland.
På kontinenten rekonstruerades
Rosenkreutzorden 1890, den arbetar i strängaste hemlighet,
och dess medl. äro förbjudna att på något sätt
röja sig. — Ung. samtidigt med
rosenkreutzar-na uppstod Frimurareorden, som är
det mest betydande h.s. i vår tid (se F r i m
u-reri). — Till denna grupp av h.s. hör också
den 1776 grundade Illuminatorden.
Dess upphovsman var jur. prof, i Ingolstadt
A. Weishaupt. Uppfostrad av jesuiter, hade
han dock tidigt kommit i strid med dessa, och,
fylld med äregiriga planer, ville han upprätta
en orden, som med jesuiterna ss. förebild
skulle kämpa för andlig frihet. Särsk. ville
den vända sig till unga akademiker, som skulle
få sin utbildning obehindrade av alla
traditionella band. Orden hade 3 huvudgrader, som
sedan bestodo av flera undergrader: 1)
förberedelsen el. plantskolan, 2) mureriet, det
symboliska och skotska, 3) mysterierna. I l:a
huvudgraden ville man få in ungdomen så fort
som möjligt för att uppfostra den till sedlig
fullkomning och vidsynt bildning. Orden
anslöt sig mycket nära till frimureriet och
värvade sina anhängare huvudsaki. i dess kretsar;
flera tyska hertigar och prinsar slöto sig också
till den. Den fick dock snart även fiender,
icke minst bland rosenkreutzarna, vilka jämte
jesuiterna kraftigt bidrogo till ordens fall.
Redan 1784 utfärdade kurfurst Karl Theodor av
Bayern ett förbud mot h.s. En störtflod av
skrifter, huvudsaki. förf, av rosenkreutzare,
anföll orden och pådiktade den allehanda
politiska förbrytelser. Weishaupt måste fly, och
medl. häktades el. försvunno. 1906 grundades
en ny illuminaterorden i Tyskland, som utgav
sig för att vara en forts, av den gamla, utan
att dock några verkliga föreningsband dem
emellan finnas. — I början av 1800-talet
upp-stodo en mängd politiska h.s., flera med
religiösa inslag, för att bekämpa de reaktionära
regeringarna. Stor ryktbarhet vunno de
italienska carbonari (se d.o.). Andra italienska
h.s., ss. den neapolitanska camorran (se
d.o.) och den sicilianska m f f i a n (se d.o.),
äro rena förbrytarorganisationer, mot vilka
den italienska regeringen, särsk. under
Mus-solinis regim, fört en energisk kamp. Till de
politiska h.s. bruka också räknas de ryska
nihilisterna (se d.o.); detta namn är dock
ej beteckning för något enhetligt förbund, utan
i det sammanfattas en mängd anarkister och
frihetskämpar under den gamla tsarregimen
av ganska olika valörer. — Under Irlands långa
kamp mot England ha här åtskilliga politiska
h.s. sett dagen, vilka alla haft till mål Irlands
oberoende. Det första daterar sig från 1761,
då tillståndet bland de irländska bönderna
blivit outhärdligt. Då bildades en hemlig
sammanslutning, ”Vita kamraterna” (så
benämnda, emedan medl. vid sina exkursioner voro
iklädda vita skjortor), för att öva repressalier
mot engelsmännen. Av övriga irländska h.s.
äro fenierna (se d.o.) de mest ryktbara. —
I Amerika blomstrade redan tidigt h.s. i hög
grad. Mest beryktat bland dem är K u-K 1 u x-
— 1039 —
— 1040 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
