Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga sällskap - Hemliga utgifter - Hemliga utskott - Hemlocksbark - Hemlocksgran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLOCKSGRAN
Klan, som uppstod kort efter
nordamerikanska medborgarkriget och hastigt utbredde
sig inom de s. staterna. Det var riktat emot
negrerna, vilka efter slaveriets upphävande
voro ett ständigt oroselement, så att de vita
ofta voro hotade till liv och egendom. Då
domstolarna icke alltid kommo åt brottslingarna,
införde K u-K 1 u x-K 1 a n lynchdomar och
förde länge ett verkligt skräckregemente. Sedan
förhållandena förbättrats, upphörde det
småningom. — Den sista gruppen av h.s. omfattar
sådana med socialt el. sällskapligt syfte. Hit
höra de flesta ordenssamfund, som uppstått
under 1700- och 1800-talen. Främst bland dessa
står Oddfelloworden (se d.o.). Andra
ordenssamfund av liknande karaktär äro Druidorden
(se d.o.) och Siriusorden (se d.o.). — Litt.: C.
W. Heckethorn, ”The secret societies of all
ages and countries” (1897); E. Lennhoff,
”Po-litische Geheimbünde” (1931); E. Briem,
”Mysterier och mysterieförbund” (1932). Efr.B.
Hos naturfolken äro sammanslutningar
av männen, mannaförbund el. klubbar,
vanliga. Ur dessa ha mångenstädes h.s.
utvecklat sig, vilka från början utan tvivel haft
religiöst-magiskt syfte men småningom fått
en mycket stor social och även ofta politisk
betydelse. De ha med tiden fått sig
anförtrodda uppgifter av rättsvårdande betydelse,
få upprätthålla ordning o.s.v. På sina håll
äro dessa sällskap internationella, d.v.s.
samma förbund finnas hos flera olika
stammar, varigenom deras makt givetvis ökas.
Vi känna sådana sammanslutningar från
Västafrika, Polynesien, Mikronesien, Melanesien,
Nya Guinea samt här och var i Sydamerika
och Nordamerika. — Karakteristiskt är, att
det motsatta könet är uteslutet från dessa
organisationer. Visserligen äro de i regel blott
avsedda för män, men i Västafrika förekomma
också kvinnosällskap, från vilka männen äro
uteslutna. I förbunden intagas medl. efter
stundom vidlyftiga, ibland plågsamma
invigningsceremonier, icke sällan föregångna av en
verklig utbildningskurs. Inom förbunden
förekommer vanl en uppdelning i rangklasser, med
olika invigningsceremonier och förlänande av
vissa privilegier el. attribut.
Receptionsavgif-ter erläggas också vid inträdet i en högre klass
enl. ett ofta mycket invecklat system. Sålunda
komma avgifterna stundom delvis avlidna
medks familjer till godo. Att tillhöra sådana
h.s. medför mångenstädes stort socialt
anseende, och det händer, att de högst i rang
stående förbundsmedl. styra samhället, som
saknar eg. hövding (Melanesien, vissa delar
av Västafrika). Där hövding finnes, vågar
denne ofta icke desavuera h.s:s beslut»
Medel
punkten för ett sällskap är ofta ett männens
hus, där också hemliga ceremonier försiggå,
vilka ytterligare visa sammanslutningens urspr.
religiösa karaktär, vari särskilt dyrkan av
förfäder el. andar, materialiserade i masker el.
statyer, gör sig märkbar. I Melanesien,
Västafrika och Nordamerika ha förbunden sin
största sociala och politiska betydelse, i
Sydamerika däremot är denna ringa. — Litt.:
H. Schurz, ”Altersklassen und Männerbünde”
(1902); R. Karsten, ”Naturfolkens samhällsliv”
(1928). G.B-r.
Hemliga utgifter. Sv. riksdagen beviljade
1862 ett anslag å högst 34,000 kr. för h.u. att
utgå på Utrikesdep:s stat. Medlens användning
kontrollerades ej i vanlig ordning, utan
redovisning lämnades av utrikesministern direkt
inför konungen. Anslaget utgick med
växlande belopp till 1876, då det fixerades till 14,000
kr., vilken summa utgick till 1896. För 1897
anslogos blott 9,400 kr., enär norska stortinget
vägrat anslå medel, om användningen ej finge
kontrolleras av norsk myndighet. Beloppet
höjdes sedan småningom till 170,000 kr. men
sänktes 1920 till 75,000 kr., vilken summa
utgår ännu för budgetåret 1932/33.
Redovisningen bestämdes i samband med höjning
1906 skola ske i närvaro av statsministern och
en annan statsrådsmedl. Opposition mot
anslaget har förekommit vid de senaste
riksdagarna och särsk. 1932. A.Vr.
Hemligt utskott, sedvanlig benämning på de
särskilda deputerade, som konungen enl. 1809
års R.F. kunde äska av Riksdagen att med
honom överlägga om ärenden, som borde hållas
hemliga. Detta utskott ersattes under den
senaste stora författningsrevisionen 1921 av den
s.k. Utrikesnämnden. Under gustavianska
statsskicket plägade Statsutskottet från 1789
kallas h.u. Jfr Sekreta utskottet. J.E.N.
Hemlocksbark [hä’mlåks-] erhålles från
hem-locksgranen (se d.o.) och är det mest använda
garvmedlet i Nordamerika. H. innehåller 7—
12 °/o garvämne jämte ett rött färgämne, som
ger åt lädret en karakteristisk mörkröd ton.
Extrakt av h. förekommer i handeln i flytande
form el. som pulver med en garvämneshalt av
30—35 °/o. H. användes för framställning av
bottenläder, s.k. hemlockläder. S.H-g.
Hemlocksgran [hä’mlåks-], T suga (A’bies)
ca-nade’nsis, den enda av detta i Nordamerika,
Ostasien och Himalaja inhemska barrträdssläkles 10
arter, som har en större betydelse, är ett i
Ca-nada och ö. Nordamerika växande, över 30 m.
högt träd med pyramidformad krona, små,
platta, med 2 blåvita längdstrimmor försedda barr
och ljusbruna kottar. Trädets ved, som är
mjuk och hartsfri, är av ringa värde, men av
— 1041 —
— 1042 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
