Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemlocksgran - Hemmaindustri - Hemman - Hemmansdel - Hemmansklyvning - Hemmansränta - Hemmantal - Hemmema - Hemmer, Jarl - Hemmesdynge, Hemmingsdynge - Hemmesjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMAINDUSTRI
den rödbruna barken erhålles en viktig
garvar-bark, se Hemlo cksbar k. A.V-e.
Hemmaindustri, se Hemindustri.
Hemman, äldre kameral beteckning för
lantegendom av viss storlek, beräknad efter dess
förmåga att bära skatt till visst omfång och
samtidigt försörja sin brukare. Fyllde gården
normalmåttet, åsattes den helt hemmantal el.
mantal, se d.o. Allt efter ägaren skilde man
mellan krono-, frälse- och skatte-h. Mera
speciella slag av h. voro akademi-, annex-,
hospitals-, kyrko-h. m.fl. Jfr Lägenhet. E.K.
Hemmansdel, kvotdel av ett hemman (se
d.o.), vare sig den uppkommit genom
lant-mäteriförrättning (hemmansklyvning,
ägostyckning, laga skifte) el. privat delning av
hemmanet. H. äger proportionsvis rätt till del
i hemmanets särskilda förmåner el.
rättigheter, ss. allmänning, oskiftad skog m.m. E.K.
Hemmansklyvning, en äldre art delning av
hemman i 2 el. flera delar, från 1600-talets
slut åstadkommen genom en
lantmäteriför-rättning. Vid h. delades hemmanets mantal i
vissa kvotdelar, vilka sedan genom förrättning
utlades å marken. Jämväl hemmanet åvilande
skatter och allmänna besvär delades efter
samma grund. Av skattehänsyn motsatte sig
statsmakterna länge h. Sedan begreppen hemman
och mantal på 1400—1500-talen fått en fast
kameral innebörd, voro h. till in på 1600-talet
förbjudna. 1684 fastställdes % hemman som
minsta storlek vid h. Skiftesstadgan 1827,
införde fordran på besuttenhet (se Besutten),
d.v.s. varje hemmansdel skulle efter h. kunna
föda sin brukare och bära åvilande skatter.
Frälsejord fick dock sedan gammalt fritt
klyvas. Först 1881 medgavs klyvning till vad
mantal som helst. Den nya jorddelningslagen
1926 känner ej begreppet h. och har
sammanslagit det med närstående delningsformer till
en form: laga skifte. Jfr Ägostyckning.
— Litt.: N. Wohlin, ”Den sv.
jordstycknings-politiken” (1912). E.K.
Hemmansränta, kam., av ett hemman efter
mantal förr utgående ordinarie skatt el.
ut-skyld, ofta anslagen till något visst ändamål,
t.ex. lönefyllnad åt ämbetsmän o.d. E.K.
Hemmantal, kam., se Mantal.
He’mmema, sjökrigsv., se H e m e m a,
fartygstyp, se T u r u m a.
Hemmer, Jarl Robert, finländsk förf, (f
1893), fil. kand. 1917, debuterade 1914 med
diktsaml. ”Rösterna”. I denna liksom i de
följ., ”Pelaren” (1916), ”Ett land i kamp”
(1918), ”Prins Louis Ferdinand” (1919), och i
novellsaml. ”Fantaster” (1915) och
”Förvandlingar” (1918) framträdde ett romantiskt,
vårligt ljust och ungdomligt livsbejakande tem-
perament, vilket påtagligt avvek från de
trotsiga kampstämningar och den skeptiska ironi,
som präglat den sv.
litteraturen i Finland
sedan sekelskiftet. I
sin senare
produktion har H. strävat
att fördjupa sin
åskådning. Han har
i olika former
behandlat lidandets
problem och givit
uttryck åt en stark
längtan att försona
motsatserna i livet,
att finna förklaring
och harmoni. Denna etiskt-religiösa romantik,
som ställvis förefaller påverkad av Tolstojs
läror, är skönjbar i diktsaml. ”över dunklet”
(1919) och ”Väntan” (1922). Den ger en varm,
mänsklig underton åt den av patriotism burna
prosaberättelsen ”Onni Kokko” (1920) med
motiv från kriget 1918, liksom åt versberättelsen
”Rågens rike” (1922). I mer symbolisk form
framträder H:s försonings- och
förklarings-tanke i skådespelet ”Med ödet ombord”
(uppfört i Helsingfors 1924, av A. Anderssén
ton-satt som opera, uppförd i Äbo 1932) samt i
romanen ”Fattiggubbens brud” (1926). H:s
känsliga humanitet återspeglas i novellsaml.
”De skymda ljusen” (1921) och ”Budskap”
(1928). I den prisbelönade romanen ”En man
och hans samvete” (1931) med dess skildring
av fånglägret på Sveaborg 1918 söker H. med
ett hårdare grepp än förr tränga lidandets och
det ondas problem in på livet. Här liksom i
hans övriga produktion äga dock de vackra
lyriska uttrycken för hans känsla större
konstnärlig betydelse än själva idéinnehållet. H.S-m.
Hemmesdynge, Hemmingsdynge, s:n
i Vemmenhögs hd, Malmöhus län, n. om
Smyge huk; 8,71 kvkm., därav 8,88 land;
400 inv. (1932; 46 inv. pr kvkm.); 8,07 kvkm.
åker (1927; 93,o°/o av landarealen), ingen
skogsmark. Kyrkan av tegel (från 1100-talets
slut) har urspr. haft absid men sedan fått
koret förlängt och rakt avslutat. Ingångar
ha funnits både i n. och s. — Pastorat: H.,
S. Äby, ö. Torp och Lilla Isie, Vemmenhögs
kontrakt, Lunds stift. G.N.;E.W.
Hemmesjö, kommun i Kohga hd, Kronobergs
län, ö. om Växjö; 60,73 kvkm., därav 55,71 land;
801 inv. (1932; 14 inv. pr kvkm.); 6,00 kvkm.
åker (1927 10,#% av landarealen), 38,82 kvkm.
skogsmark. Äry bruks a.-b. har låd- och
trä-ullsfabrik samt äger egendomen Äryd. Den
gamla kyrkan, som länge stått obegagnad, har
under de sista åren blivit pietetsfullt återställd.
— 1043 —
— 1044 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
