Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemse - Hemsedal - Hemsedalen - Hemsjö - Hemsjö kraft a.-b. - Hemskifte - Hemskillnad - Hemskog - Hemskolan - Hemslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSEDAL
Visby—Burgsviks järnväg; 1,08 kvkm.; 456 inv.
(1932). H. har provinsialläkare, apotek och
Gotlands läns folkhögskola. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 964,200 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
447,990 kr. (1931). G.N.
Hem se stavkyrka efter E. Eckhoffs rekonstruktion.
Hemsedal, hd i Buskerud fylke, s. Norge,
omfattar fylkets n.v. hörn kring Hemsedalen;
838,91 kvkm.; 1,410 inv. (1930). S.
Hemsedalen, bidal till Hallingdalen, se
d.o.
Hemsjö, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län,
mellan sjöarna Mjörn och ömmern samt
Sä-velången och Färgen, s. om Alingsås; 67,si
kvkm., därav 48,57 land; 1,481 inv. (1932; 30
inv. pr kvkm.); 8,71 kvkm. åker (1927; 17,9%
av landarealen), 29,52 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Alingsås stads- och
landsförsamlingar, Rödene, Bälinge, ödenäs och H.,
Kullings kontrakt, Skara stift. G.N.
Hemsjö kraft-a.-b. bildades 1906 med
ändamål att utbygga en vattenkraftstation vid övre
Hemsjö i Mörrumsån och att därifrån
distribuera elektrisk energi huvudsaki. till städerna
Kristianstad och Sölvesborg samt till ett par
på landsbygden belägna större industrier. 1909
byggdes en kraftstation vid Torsebro i Helgeån,
och sedermera tillkommo dels en
ångkraft-central i Karlshamn, dels vattenkraftstationer
vid Nedre Hemsjö samt vid Djupafors,
Brantafors och Värperyd i Ronnebyån. 1920, då
bolagets anläggningar övertogos av Sydsv.
kraft-a.-b. (se d.o.). uppgick den sammanlagda
utbyggda vattenkraften till c:a 7,000 kw. och
sträckte sig distributionsnätet till trakterna av
Karlskrona, Älmhult och Ystad i resp, ö., n.v.
och s. Utmärkande för bolaget var dess arbete
på distribution av elektrisk energi på
landsbygden. Vid denna distribution, som redan på
ett tidigt stadium kom till stånd, tillämpade
bolaget den principen att självt leverera energi
även till de minsta förbrukarna. R.L-n.
Hemskifte, kallas i lantmäterihandlingar ofta
det ägoområde till en gård, vilket ligger vid
åbyggnaderna, hemmet. Motsatsen kallas
ut-marksskifte. E.K.
Hemskillnad, hävande genom domstols
beslut av sammanlevnaden mellan äkta makar.
Anse sig makar på gr. av djup och varaktig
söndring icke kunna fortsätta
sammanlevnaden, äga de, om de äro ense därom, vinna h.
I andra fall erhålles h. på yrkande av ena
maken, om någon av de för h. i lag stadgade
förutsättningarna (djup och varaktig söndring,
svårare åsidosättande från ena makens sida
av plikterna mot andra maken el. barnen,
missbruk av berusningsmedel el. lastbart liv) visas
vara för handen. H. vinnes dock i regel ej
utan att medling (se d.o.) mellan makarna ägt
rum. Genom h. häves tillika makarnas
ekonomiska gemenskap, varför i anledning av h.
bodelning el. skifte (se d.o.) skall ske. Make
är emellertid i h. i regel underhållsskyldig mot
andra maken i samma mån, som om makarna
sammanlevat. Upptaga makarna godvilligt
sammanlevnaden, vartill de äro oförhindrade,
förfalla verkningarna av h. utom i fråga om
makarnas ekonomiska förhållanden. Avbrytes
ej särlevnaden, äga makarna, sedan
densamma fortvarat ett år, vinna äktenskapsskillnad
(se d.o.). Jfr Giftermålsbalk och A
mensa et thoro. S.B.
Hemskog, i lantmäterihandlingar: den till en
jordegendom hörande skog, som ligger
närmast åbyggnaderna, övrig skog delas i utskog
och fäbodskog. E.K.
Hemskolan, Uppsala, grundades 1917 på
initiativ av M. Björkquist och Ida Norrby i syfte
att under 1-åriga kurser utbilda tjänarinnor
för att genom fackutbildning höja detta yrkes
anseende och bilda en kårsammanslutning med
stöd av ett s.k. moderhem efter mönster från
diakonissanstalterna. Sedan har utbildandet
av hemsystrar (se d.o.) blivit H:s
huvuduppgift. E.Ltn.
Hemslöjd, kan, i överensstämmelse med
Socialstyrelsens utredning om hemindustri och
H.-kommitténs betänkande (båda 1917), sägas
vara den produktion, som utövas i hemmet av
hushållets medl., särsk. som bisysselsättning
till annat arbete, huvudsaki. jordbruk, och som
avser att — oftast på grundval av nedärvda el.
för orten karakteristiska mönster och modeller,
ej sällan av visst konstnärligt värde — tillverka
föremål för det egna hemmets behov el. för
avsalu, ant. genom egen försorg el. genom
förmedling, huvudsaki. av för ändamålet bildade
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
