Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemslöjd - Hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND
organisationer, vilka å varornas försäljning ej
tillgodogöra sig ekonomisk vinst. Ehuru
gränserna flyta och talrika övergångsfall finnas,
mäste h. skiljas å ena sidan från hantverket
(se d.o.), å andra sidan från hemindustrin (se
Förlagssystem). — H. har naturligtvis
utövats, särsk. som husbehovsslöjd, ända sedan
urminnes tider och är äldre än och upphov
till allt hantverk och all industri. Under den
begynnande industrialismen under 1700-talet
råkade emellertid h. oförvållat i vanrykte och
betryck på gr. av den uppmuntran, som från
statsmakternas sida ensidigt ägnades de stora
manufakturerna, och under 1800-talets
fortgående industrialisering kom h. med en viss grad
av berättigande i skymundan, i det att den
tidigare maskinkulturens sämre sidor —
lättvindigt förfarande, mindre gedigen och oegentlig
materialbehandling, billiga, oäkta färger o.s.v.
— kommo att influera på h. och nedsatte den
såväl konstnärligt som kvalitativt. H. var dock
en tillräckligt livskraftig företeelse för att
kunna överleva nedgången, och sedan de nya,
livliga elnografisk-historiska rörelser, för vilka
Artur Hazelius, Nordiska museet, Föreningen
Handarbetets vänner o.s.v. äro representanter,
börjat få ögonen öppna för den äldre h:s
egenartade konstnärliga originalitet och kraft,
kom h. genom målmedvetet och kraftigt
ingripande från intresserade och sakkunniga
personer — bl.a. Lilli Zickerman (se denna)
— under 1890-talet in på nya banor. 1899
stiftades Föreningen för svensk h., som sedan
verkat som en central för sv. h.-rörelse. Under
de följ. 15 åren tillkommo de flesta av länens
och några enskilda orters h.-föreningar, bland
de äldsta Leksands (1904) och Malmöhus läns
(1905). Dessa föreningar arbeta täml.
individuellt efter olika linjer allt efter spec. behov.
Många av deras h.-magasin ha från passiva
kommissionsmagasin utvecklats till aktiva stöd
för h.-rörelsen. De flesta h.-föreningar äro
anslutna till H.-föreningarnas riksförbund (se
d.o.); Blekinge h. sorterar direkt under Svensk
h De olika h.-föreningarna samarbeta
numera i allm. intimt med hushållningssällskapen,
som kraftigt stödja h. genom ekonomisk hjälp
vid utst., anordnande av kurser i olika
h.-grenar o.s.v. H:s försäljningsmagasin avse i
allm. endast att ordna handeln med h. och få
sina självkostnader täckta. — H.-statistiken
1917 visade, att årliga värdet av
husbehovsslöj-den var över 12,5 mill. kr., mycket lågt
beräknat, varvid ung. 3/4 av värdet kom på den
kvinnliga och V4 på den manliga slöjden. Av
saluslöjden beräknades en årlig arbetsförtjänst
på lågt beräknat o. 7,5 mill. kr., men dess
bruttovärde kunde beräknas till o. 16 mill. kr.
Slöjdarnas antal var o. 50,000 personer, därav
30,000 kvinnliga och 20,000 manliga. Den
manliga slöjden utvisade en betydligt större
arbetsförtjänst, i hög grad beroende på att den
råvara, varmed den i allm. arbetade, hade ett
mycket lägre värde (järn, trä o.s.v.) än den
kvinnliga slöjdens (ull, lin o.s.v.) och var
föremål för en högre grad av förädling genom h.
Den kvinnliga h:s råmaterial hade dubbelt så
stor andel av den färdiga varans värde som
den manliga h:s. — De h.-grenar, som
huvudsaki. bedrivas, äro inom kvinnlig h. vävnad
av allehanda slag, varvid den s.k.
konstvävnaden lyckligtvis intager en mycket blygsam
plats, samt som näst viktigaste gren stickning,
vidare spånad, som för varje år går starkt
tillbaka, spetstillverkning, knytning, broderi
och en del andra textilarter, inom manlig h.
träslöjd samt i mindre skala smide o.a.
metallslöjd, vidare en rätt omfattande
korgflät-ning samt något notbindning, skinnarbete,
sko-makeri o.a. slöjd. — Inom h.-rörelsen kan man
f.n. märka två tendenser, en mera konservativ,
som söker att i möjligaste mån bevara hela
vår äldre folkkonsts särdrag med dess starkt
utpräglade ortskaraktär och allmogemässiga
prägel både tekniskt och konstnärligt och som
mindre lägger vikt vid h:s ekonomiska
bärkraftighet, samt en mera radikal, som
försöker förnya både de tekniska och de
konstnärliga krafterna och leda in h. på mera allsidiga
och möjl. mera ekonomiskt givande linjer.
Sedan sådana tekniska nyheter som t.ex.
maskinspunnet och fabriksfärgat garn,
modernare vävstolar, elektrisk drift för vissa
maskiner inom möbeltillverkning o.d. allmänt
accepterats inom h., torde man kunna säga, att en
stark förskjutning redan ägt rum från den
gamla allmogeslöjdens linjer och att ett
fastlåsande av h. vid alltför otidsenliga principer
snarare skadar än gagnar. — Litt.:
”H.-kom-mitténs betänkande”, 1—2 (1918). 1.
Hemslöjdsföreningarnas riksförbund,
Svenska, stiftades 1913 och har till ändamål att
utgöra ett föreningsband mellan de i olika
delar av Sverige verkande
hemslöjdsföreningarna i syfte att sammanföra landets
hemslöjds-idkare och hemslöjdsvänner till överläggningar
om frågor, som beröra hemslöjden, samt till
gemensamt uppträdande utåt, söka utverka
kraftigt understöd åt hemslöjden från
myndigheters, korporationers och enskildas sida,
verka för höjandet av undervisningen i hemslöjd
samt underlätta utbytet mellan föreningarna
av vunna erfarenheter rörande vidtagna
åtgärder för hemslöjdens främjande. — De flesta
hemslöjdsföreningarna i landet ha anslutit sig
till Sv. h.r. l.
—1053 —
— 1054 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
