Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemsterhuis, Frans - Hemsyster - Hemsändande - Hemsö - Hemsö fästning - Hemul - Hemulsman - Hemulsskyldighet - Hemvist - Hen - Henck, Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSTERHUIS
He’msterhuis [-höis], Frans, holländsk
filosof och estetiker (1721—90), utvecklade i
anslutning till platonska och nyplatonska
tankemotiv en idealistisk och panteistisk
världsåskådning. H:s’ lära om det sköna fick
väckande betydelse för bl.a. Herder, Jacobi och den
tidiga tyska romantikens diktare. Hans
huvudarbete är ”Lettre sur 1’homme et ses
rapports” (1772); ”Oeuvres philosophiques” 1792,
senaste tyska uppl. i 2 bd, 1912. A.N.
Hemsyster kallas en för allsidig hemvård
utbildad kvinna, vilken vid sjukdomsfall o.d. kan
ersätta husmodern i ett hem. H. utbildas vid
Hemskolan i Uppsala; utbildningstiden är 18
mån. och omfattar en 1-årig kurs i matlagning
och allmänna hemsysslor, elementär sjuk- och
barnavård, undervisning i födoämnes- och
häl-solära, sociallagstiftning, etik m.m. samt 6
mån:s praktik på sjukhus el. hem för gamla
o.d. Till h:s dräkt hör vitt dok och lilafärgad
armbindel. H. anställas genom
husmoderföreningar, kyrkliga föreningar, Rödakorskretsar
el. kommuner. Kommunalt anslag för h.-saken
har på vissa orter börjat utdelas. O. 30 h. äro
f.n. i arbete. E.Ltn.
Hemsändande, av myndighet vidtagen åtgärd,
varigenom hjälpbehövande person överföres
från vistelseorten till den ort el. stat, där han
har sitt hemvist. Om h. från främmande ort
av nödställda sv. sjömän och inom landet av
lösdrivare, alkoholister, villkorligt frigivna,
bettlare o.a. hjälpbehövande finnas särskilda
bestämmelser i lag. Nödställd utlänning skall
i allm. hemsändas, där ej med den stat, vars
undersåte den nödställde är, träffats särsk.
överenskommelse om annorlunda behandling
av den statens undersåtar. Jfr Avvisning,
Utlämnande och Utvisning. S.B.
Hemsö, s:n i Ångermanlands s. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, bestående av ön
H. och smärre holmar vid Ångermanälvens
mynning; 52,76 kvkm., därav 52,26 land; 462
inv. (1932; 9 inv. pr kvkm.); 2,7» kvkm. åker
(1927; 5,s°/o av landarealen), 22,so kvkm.
skogsmark. H. har Härnösands radiostation. På ö.
H. ligger Prästhushamns fiskläge med 10
yrkesfiskare. — Pastorat: Högsjö och H., Ådalens
kontrakt, Härnösands stift. G.N.
Hemsö fästning, befästningar till skydd för
Ängermanälvens mynning och med ändamål att
utgöra en replipunkt för flottan vid Bottniska
viken. H.f., som beslöts 1914, påbörjades 1917,
men redan 1918 avbrötos arbetena för att
sedermera fortsätta 1921 med redan beviljade
medel. Enl. 1925 års riksdagsbeslut ligger H.f.
i materialreserv, och av de planerade
befästningarna äro endast vissa delar utförda. A.W.G.
He’mul (fsv. hemul jämte hemuld, till adj.
hemul, tillkommande någon som laglig
egendom; eg.: hörande till någons hem el. hus, jfr
sv. adj. ohemul), jur., ansvar för el. bevisning
om att man själv varit ägare till en sak
(fastighet el. lösöre), som man sålt el. annorledes mot
vederlag överlåtit (el. uthyrt, utarrenderat el.
pantsatt) till annan. Denne andres rätt är näml,
i regel beroende av överlåtarens (el.
upplåtarens, ”fångesmannens”), vadan han i händelse
av motanspråk (”klander”) från en tredje mans
sida måste söka försvar av fångesmannen. Kan
sådant ej lämnas, ”brister fångesman åt h.”, så
blir han ersättningsskyldig, oavsett om han
själv vetat om sin bristande rätt el. ej. Denna
h.-skyldighet, ss. fångesmannens nu nämnda
ansvarighet kallas, förutsätter naturligtvis å andra
sidan, att motparten (förvärvaren) handlat i god
tro, utan vetskap el. misstanke om
fångesmannens bristande rätt; den kan ock genom
särskilt förbehåll uteslutas. Jfr E vik t i
ons-plikt och Klander. — I överförd
bemärkelse betecknar h. ansvar el. bevis för en
meddelad uppgifts riktighet. C.G.Bj.
He’mulsman, jur., hemulspliktig fångesman,
d.v.s. den som mot vederlag överlåtit en sak
el. upplåtit viss rätt till en sak och, jämlikt
reglerna för hemul (se d.o.), ansvarar för att han
själv varit berättigad till överlåtelsen, resp,
upplåtelsen. — I överförd bemärkelse
användes ordet h. om sagesmannen för en meddelad
uppgift. C.G.Bj.
He’mulsskyldighet, se Hemul.
Hemvist betecknar i jur. språkbruk den ort,
som med hänsyn till en persons verksamhet
och förhållanden i övrigt är att anse ss.
medelpunkten för hans tillvaro ss. samhällsmedl.
Ss. en persons h. anses enl. sedan gammalt
vedertagen praxis hans mantalsskrivningsort.
I allm. äro utövandet av en persons
medborgerliga rättigheter och fullgörandet av hans
medborgerliga skyldigheter knutna till h.
Sålunda äger han där bl.a. deltaga i allmänna
val och vid behov komma i åtnjutande av
fullst. fattigvård, och där har han att erlägga
skatt till stat och kommun. I rättegångsmål,
som angå hans person och hans gäld i allm.,
skall han svara vid den domstol, inom vars
domkrets h. är beläget. Jfr D o m i c i 1,
Forum, Hemort och
Mantalsskrivning. S.B.
Hen, hd i Möre fylke, v. Norge, vid innersta
delen av Romsdalsfjorden; 245,54 kvkm.; 1,222
inv. (1930). S.
Henck, Mikael, sjökrigare (1667—1715),
inträdde 1700 efter långvarig utländsk sjötjänst
i svenska flottan, utmärkte sig vid flera
tillfällen i striderna med danskarna, särsk. 1712,
blev s.å. adlad och befordrad till schoutby-
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
