Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning, Gerhard - Henning, Albert - Henning, Uno - Hennings, Einar - Hennings, August - Hennings, Rudolf Theodor Alexander - Hennings, Betty, f. Schnell - Henningsen, 1. Erik - Henningsen, 2. Frants - Henningsson, Hilma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNINGSSON
lerande Genom nakna kvinnofigurer och
erotiska grupper i en alltmera rörlig och kraftfull,
rent skulptural stil har H. dokumenterat sig
som en av Nordens främsta moderna plastiker.
”Stående flicka” (1929), en sandstensfigur av
mäktig volym, och den halvliggande ”Danae”
(1927) äro uppställda utanför Statens Museum
for Kunst i Köpenhamn. — Litt.: P. Hertz,
”Billedhuggeren G. H.” (1931). H.G-e.
Henning, Albert Gustaf, posttjänsteman
och poet (f. 4/» 1881), har utg. diktsaml. ”Den
tysta elden” (1909), ”Speglingar” (1915),
”Meditationer” (1919), ”Stjärnskymning” (1923) och
”Den oroliga lågan” (1929). Som lyriker rör
sig H. i stort sett på två olika plan. Med sina
spröda, akvarellartade landskapsmotiv från
Kristianstadslätten har han bidragit till den
poetiska kartläggning av Skåne, som fortgått
sedan A. U. Bååths och Ola Hanssons tid. Till
en äldre tradition, romantikernas och Viktor
Rydbergs, anknyter H:s filosofiska lyrik; på
detta plan kan han betecknas som den
pla-tonska idealismens siste företrädare i sv. dikt.
Hj.G.
Henning, Knut Uno, skådespelare (f. W#
1895), genomgick 1911—13 Schartaus
handels-inst., var 1915—17 elev vid Dramatiska teatern
och 1917—25 anställd där, 1925—26 vid
Vasa-teatern och 1926—31 vid Oscarsteatern samt är
från 1931 fäst vid Gösta Ekmans teatrar. H.
är en lyriskt betonad skådespelare, vars älskare
och hjältar utmärkas av värme, kraft och
temperament och uppbäras av förträffliga yttre
medel. Bland hans roller märkas Orestes i
”Elektra” (Hofmannsthal), prins Kalaf i
”Tu-randot”, Gringoire, Mäster Olof, Olaus Petri i
”Gustav Vasa”, prinsen i ”Svanevit”, Paul i
”Brinnande jord” och Claude i ”Spelet om
kärleken och döden”. G.K-g.
Hennings, Einar, social- och
handelspolitiker, diplomat (f. 2/i2 1884), jur. kand, i
Uppsala 1907, l:e kanslisekreterare i Finansdep.
1917, statssekreterare där 1920, i Handelsdep.
s.å., envoyé i Bern, Budapest och Wien 1925—
28, kabinettssekreterare 1928—31, envoyé i
Warszawa s.å. H. var en av underhandlarna
vid avslutandet av de flesta handelstraktater
med främmande länder 1923—25,
regerings-ombud vid ett flertal internationella
konferenser. Th.
Hennings, August Adolph Friederich von,
dansk ämbetsman (1746—1826), 1781
deputerad i kommerskollegiet, 1807 administratör för
grevskapet Rantzau, slöt sig till resp. E.
Schim-melmann, Struensee och Guldberg men drogs
med i den sistn:s fall 1784. H. var en högt
begåvad polyhistor, reformvän, rationalist och
en synnerligen produktiv skriftställare. Fl.D.
Hennings, Rudolf Th e o d o r A. 1 e x a
n-d e r, dansk-svensk jordbrukare (1841—1921).
1863—71 förvaltare på olika egendomar, 1871—
77 föreståndare för lantbruksskolan på Lund
i Närke, arrenderade 1877—1909 Vallstanäs i
Uppland och 1909—20 Sanda i Södermanland.
H. var livligt intresserad för sv. jordbrukets
främjande och innehade talrika
förtroendeuppdrag. Hj.P.
Hennings, Betty Mathilde, f. S c h n e 11,
dansk skådespelerska (f. 1850). H. var 1858—
66 elev vid Det
kongelige Teaters
balett och speiade från
1861 barnroller, var
1866—70 anställd
som dansös,
debuterade 1870 som
skådespelerska, var ss.
sådan anställd vid Det
kongelige Teater till
1908 och gästspelade
sedan till 1921 såväl
där som på
Dagmar-teatret. H. har också ,
från 1890 med stor framgång flera gånger
gästspelat i Stockholm och 1900 också i
Berlin. H. var sin tids stora skådespelerska på
dansk scen. Kultiverad, spirituell, mänsklig
och varm, full av fantasi och temperament,
behärskade hon med suverän teknik såväl den
klassiska som den moderna repertoaren. Bland
H:s’ roller märkas Hermione i ”En vintersaga”,
Cordelia i ”Kung Lear”, drottningen i
”Hamlet”, Aase i ”Per Gynt”, Nora i ”Ett dockhem”,
fru Alving i ”Gengångare”, Hedvig i
”Vildanden”, fru Arvik i ”När det unga vinet
blommar”, prinsessan i ”Det var en gång —”,
Magda i ”Hemmet”, Cyprienne i ”Vi skiljas”
och Thora van Deeken. H. var sedan 1877
g.m. musikförläggaren Henrik H. (1848—1926).
G.K-g.
He’nningsen. 1) Erik Ludvig H., dansk
målare (f. 1855), valde helst genreartade motiv
ur det köpenhamnska småfolkets liv. Även hans
större arbeten, ss. ”Schröder talar på Askov”
(Frederiksboigs slott), ha genremässiga drag.
H. är representerad i Nationalmuseum,
Stockholm. M.Bjn.
2) F r a n t s Peter Didrik H., den föregåendes
bror, målare (1850—1908), företrädde liksom
brodern 1880-talets genremåleri men målade
även porträtt och landskap. M.Bjn.
Henningsson, Hilma Kristina, lärarinna (f.
% 1878), avgångsexamen från Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1900, undervisar i
talteknik och välläsning där sedan 1911, i
deklamation vid Musikkonservatoriet sedan 1918.
— 1065 —
— 1066 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
