Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrenhaus - Herrens bön - Herrens dag - Herrens smorde - Herren vare med eder - Herrera, Juan de - Herrera, Fernando de - Herrera, 1. Francesco de (el Viejo) - Herrera, 2. Francesco de (el Mozo) - Herrestad (socknar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRESTAD
som av monarken kallats att där taga säte ant.
med ärftlig rätt el. för livstiden. Av de ärftliga
medl. plägade endast omkr. hälften infinna sig.
Av de 290 för livstiden utsedda voro 180
föreslagna av vissa korporationer och ett antal
större städer. En dylik ”presentationsrätt”
tillkom i främsta rummet vissa grupper av
godsägare, varigenom det preussiska junkerväldet
blev väl företrätt i herrehuset. J.E.N.
Herrens bön, lat. Domi’nica ora’tio, se F
a-d e r vår.
Herrens dag, se D o m i n i c a.
Herrens smorde, betecknar i G.T. Israels
konung, vilken invigdes genom smörjning med
olja (1 Sam. 2:10,35 m.fl.). Den efterexiliske
översteprästen, som i många avseenden
efterträdde den förexiliske konungen, benämndes
även ”den smorde” (3 Mos. 4:3 m.fl.). T.o.m.
Kyros kallas H.s. Senare kom H.s. att beteckna
den kommande idealkonungen, Messias (se
denne), på hebr. mäschlah, smord. G.Bsm.
Herren vare med eder, se D o m i n u s.
Herrera [ärä’ra], Juan de, spansk
arkitekt (o. 1530—97), utbildad i Bryssel och
Italien, Filip II:s hovarkitekt, ledde bygget av
Escorial (se d.o.) 1567—93. Man kan i
huvudsak betrakta detta jätteslott som H:s verk,
karakteriserat av den största enkelhet i medlen,
mästerlig disposition av byggnadskroppen,
sträng monumentalitet, i allt den största
motsats till den äldre spanska moreskstilen. Bland
H:s andra verk märkas domen i Valladolid,
börsen i Sevilla m.fl. G.S.
Herrera [ärä’ra], Fernando de, spansk
förf. (1543—97). H:s första diktning var, trots
det prästämbete han innehade,
kärleksdiktning, som förvärvade honom varma beundrare,
ss. Lope de Vega och Cervantes. Högre nådde
dock H. i sin patriotiska diktning (Don Juan
de Austria, Lepanto, Don Sebastian av
Portugal). Många H:s skrifter, även värdefulla
historiska, ha gått förlorade. ”Versos” äro utg. i
”Bib-liotheca romanica” (1909, med bibliogr.),
”Poesias” i ”Clåsicos castellanos” (26, 1914). J.V.
Herrera [ärä’ra]. 1) Francesco de H.
(”el Viejo”), spansk målare (1576—1656),
verksam i Madrid, även som kopparstickare och
medaljör. H. arbetade i en för Spanien ny,
frisk, naturalistisk stil med monumental
verkan och var även den förste spanjor, som
målade naket i större omfattning. Huvudverk:
”Yttersta domen” (San Bernardo i Sevilla), en
San Bonaventura-svit (San Bonaventura i
Sevilla) m.fl., även genrebilder med hel- el.
halvfigurer. G.S.
2) Francesco de H. (”el Mozo”), den
föregåendes son, målare (1622—85), även
verksam som arkitekt. H. målade genrescener, gär-
F. de Herrera d.ä. Den helige Basilius. Louvren.
na med fiskar, och senare huvudsaki. religiösa
motiv i olja och al fresco, ofta med försummad
teckning men med glödande kolorit.
Huvudverk: ”Det heliga sakramentets triumf”
(katedralen i Sevilla), ”Den helige Hermengilds
triumf” (Pradomuseet) m.fl. Med
Pilarkatedralen i Zaragosa skapade han Spaniens första
barockkyrka. G.S.
Herrestad. 1) Hd i Malmöhus län, längst i
s.ö. mellan Fyleån i n.ö. och Svartån i s.v.;
177,43 kvkm., därav 172,so land; 7,044 inv. (1932;
41 inv. pr kvkm.); 127,8» kvkm. åker (1927;
74,o °/o av landarealen), 16,22 kvkm. skogsmark.
H. omfattar socknarna: Bjäresjö, Hedeskoga,
öja, St. Köpinge, St. Herrestad, Borrie,
Bromma, Sövestad, Högestad och Baldringe.
Berggrunden, som sällan går i dagen, utgöres
hu-vudsakl. av äldre och yngre krita samt i
Fyle-dalen av rät-lias. Området s.ö. om landsvägen
Ystad—öja—St. Herrestad är jämnt och slätt,
medan större delen av H. är småkuperad.
Jordarterna äro huvudsaki. moränlera,
platålera, isälvsgrus och issjösediment. 1920 levde
62,»% av jordbruk och boskapsskötsel, 17,i°/o
av industri och hantverk. Inom H. ligga flera
större egendomar: Krageholm, Bellinga,
Berg-sjöholm, Högesta m.fl. H. ingår i
Vemmen-högs, Ljunits och H:s domsaga och i Ljunits
och H:s kontrakt, Lunds stift. Karta vid
Skåne. G.N.
2) S:n i Lane hd, Göteborgs och Bohus län,
v. om Uddevalla; 90,28 kvkm., därav 88,59 land;
— 1161 —
— 1162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
