Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrestad (socknar) - Herrestad (gods i Södermanlands län) - Herrestad (gods i Jönköpings län) - Herrevadsbro - Herrevadskloster - Herrevik - Herrgård - Herrgårdsost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRESTAD
1,377 inv. (1932; 16 inv. pr kvkm.); 18,»3 kvkm.
åker (1927; 21,4% av landarealen), 19,04 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Skredsvik, H. och
Högaås, Älvsyssels n. kontrakt, Göteborgs stift.
G.N.
3) S:n i Dals hd, Östergötlands län, n. om
Tåkern; 14,73 kvkm., därav 11,oo land; 398 inv.
(1932; 36 inv. pr kvkm.); 9,28 kvkm. åker (1927;
83,9% av landarealen), ingen skogsmark. —
Pastorat: H. och Källstad i Dals kontrakt,
Linköpings stift. G.N.
4) och 5) Socknar i Skåne, se Stora
Herrestad och östra Herrestad.
Herrestad, gods i Toresunds s:n,
Södermanlands län, 9 km. n. om Mariefred; areal 900
har, varav 230 åker; taxeringsvärde 319,900
kr. Huvudbyggnaden av sten med 6 flyglar är
uppförd 1718 och innehåller numera dyrbara
konstsamlingar och inventarier. H. tillhörde
på 1700-talet bl.a. släkten örnefeldt, 1810—
1917 ätten Grevesmühl och tillhör sedan 1923
kammarherre Ch. Paus. Th.P.
Herrestad, gods i Marbäcks s:n, Jönköpings
län; areal 308 har; taxeringsvärde 209,900 kr.
H. utgör tillsammans med Bordsjö (se d.o.)
samt Katrineholm i samma s:n (areal 190 har;
taxeringsvärde 120,800 kr.) o.a. ett
fideikommisskomplex i Jönköpings län med
sammanlagt nära 6,000 hars areal och taxeringsvärde
1,888,000 kr. Detta är samlat av G.
Trolle-Bonde (1773—1885) och innehaves nu av
hov-stallmästaren greve C. G. Bonde. Th.P.
Herrevadsbro, fordom befintlig bro över
Kol-bäcksån, strax s. om järnvägsstationen i
Kolbäck, Västmanland, är främst bekant genom
den seger, Birger Jarl 1251 vann över
folkungarnas (se d.o.) parti. I slaget skola även
tyskar ha deltagit; det nya stridsskicket med
ryttarhärar var tydl. på väg att även i Sverige
avlösa det gamla nordiska. B.
Herrevadskloster, gods vid Rönneå, Riseberga
s:n, Kristianstads län. Här anlade ärkebiskop
Eskil av Lund, antagl. 1144, ett munkkloster
av cisterciensorden, vid sidan av
augustinklost-ret i Dalby den skånska landsbygdens äldsta
kloster. Det indrogs 1565, tillhörde efter den
sv. erövringen en tid bl.a. ätten Königsmarck
samt blev efter Karl XI :s reduktion kronogods.
Från 1902 är en remontdepå förlagd till H. —
Klosterbyggnaderna ha säkerligen varit
ansenliga; de upptogo en del av nuv. slottet och
sträckte sig i ö. och v. därutanför. En källare
vid ö. flygeln bevarar ännu något av
klostermuren. I närheten av denna källare märkas
några medeltida gravstenar. Klosterkyrkan,
som användes en tid efter reformationen,
förstördes under kriget 1677. Under årh.
förändrades och ombyggdes klosterhusen. Nuv.
slot
tets mittbyggnad är från 1745, de två flyglarna
från 1817. H.Bg;E.W
Herrevik, statens fiskehamn på Gotlands ö.
kust i en av två vågbrytare skyddad vik med
intill 6 m. vattendjup. O. 100 m. kaj vid 3 å
4 m. vattendjup finnes längs vågbrytarnas
insida; byggd 1925—29. Fr.E.
Herrgård betecknar en herrskapligt bebyggd
egendom på landet. Typen, som icke har fasta
gränser gentemot ”bondgård”, har utbildat
sig från 1600-talet fram till 1800-talets mitt.
Till h. hör trädgård, ofta flera (av olika
slag), till större h. också park. En el. flera
alléer föra gärna upp till mangårdsbyggnaden.
Till landskapet kring h. höra (i s. och meller
sta Sverige) särsk. trädslagen ek, ask och alm.
”Herrgårdsstilen” fordrar en större
huvudbyggnad och två el. flera flyglar. Under 1600- och
1700-talen kunde uppkörsvägen närmast
huvudbyggnaden — som i regel ligger mitt för
vägen — flankeras av tre el. fyra par
flyglar (till olika bruk); en av dessa var gäst- el.
”kavaljers”-flygel. I slottslikt bebyggda h. fanns
vid huvudbyggnaden en borggård.
Ekonomihusen anlades i äldre tider kring en ”förborg”.
Byggnadsformerna växla efter tiderna liksom i
städerna; dock bibehålla sig på landet de äldre
formerna längre, t.ex. det i två avsatser från
alla sidor uppgående taket, det s.k.
”säteritaket”, urspr. den från s. inkomna takform,
som (under 1600-talet) ersatte den
gammalnordiska branta takresningen. ”Säteritaket”
efterträddes under 1700-talet av det brutna,
ofta halv-valmade taket, som sedan avlöstes av
det klassicerande, raksluttande låga takel.
Prästgårdar och större bondgårdar upptogo
snart ”herrgårdsstilen”. Jfr Borg,
Bondgård, Slott och Säteri. E.W.
Herrgårdsost är 35—38 cm. i diam., 12—15
cm. i höjd, 12—15 kg. i vikt, liknar till texturen
schweizerosten (se d.o.) och har en gång
uppstått under försök att framställa denna
ostsort. Medan ostmassan vid beredning av
andra ostsorter i allm. söndersmulas vid
formningen och därvid mer el. mindre luft
inkommer mellan ostkornen, samlas för att undvika
detta ostmassan vid beredningen av h. under
vasslen till en klump före överförandet i
formen. Detta tillvägagångssätt är hämtat från
schweizerostberedningen och betingar
uppkomsten av de 5—10 mm. stora, cirkelrunda,
för h. såväl som för schweizerosten
karakteristiska håligheterna el. piporna i den f.ö. täta
massan. Att det härvid icke samtidigt erhölls
den för schweizerosten karakteristiska smaken,
berodde på att man icke insåg betydelsen av
el. var förtrogen med schweizarnas speciella
behandling av den vassle, i vilken de extrahe-
— 1163 —
— 1164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
