Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herriot, Édouard - Herrick, Robert (lyriker) - Herrick, Robert (författare) - Herrig, Ludwig - Herrlin, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRICK
åren, då Chautemps och Daladier voro
radikalsocialisternas ledare, höll H. sig i skymundan.
Återvald 1930 till partiets chef, erhöll han,
sedan vänstern segrat vid valen i maj 1932,
uppdrag att ånyo bilda ministär. Han träffade
sommaren 1932 överenskommelsen i Lausanne
om krigsskadeståndet, ingick med Mac Donald
en entente cordiale och deltog i Genève i
ned-rustningsöverläggningarna. Medan H. 1924
inrikespolitiskt nära samarbetade med
socialisterna, åtnjuter hans ministär 1932
socialisternas tidvis välvilliga stöd, men har ej gjort sin
tillvaro avhängig härav. Ej heller har den
givit socialisterna förhandsutfästelser utan i
stället förkastat vissa socialdemokratiska
minimi-fordringar för samarbete samt sålunda hävdat
sitt parlamentariska oberoende. — Vid sidan av
sina många officiella värv har H. även utövat
en omfattande litterär verksamhet. Han utgav
1905 en akad. avh. om ”Madame Récamier et
ses amis” samt senare ”Agir” (1917), ”Créer”
(1917—19), ”Dans la forèt normande” (1926),
”Beethoven” (1929; sv. övers. 1931). I
utomordentlig grad är H. en representant för fransk
intellektualism och mångsidig bildning. Hans
vältalighet är buren av ett livligt temperament,
som dock aldrig slår över i demagogi el.
fra-seologi. G.Lw.
He’rrick, Robert, engelsk lyriker (1591—
1674), kyrkoherde i Dean Prior i Cornwall;
utgav diktsaml. ”Noble numbers” (1647) och
”Hesperides” (1648), vilka gingo samtiden
obeaktade förbi och först i slutet på 1700-talet
började värderas efter förtjänst. H:s diktning
omfattar satirer, religiösa sånger och blandad
lyrik, i vilken sistn. kärlek, natur och
vardagslivets små händelser besjungas med ett klassiskt
mästerskap, som kommit en sen eftervärld att
tillerkänna honom rang som en av den
engelska lyrikens obestridda stormän. ”Collected
poems” i 2 bd, utg. av G. Saintsbury (1893).
F.G.B.
He’rrick, Robert, nordamerikansk förf,
(f. 1868), prof, i engelska vid Chicago univ.
1905—23, tillhör föregångarna till den moderna
realistiska amerikanska romanen med bl.a.
”The real world” (1901), ”The common lot”
(1904) och ”The memoirs of an American
Citizen” (1905; sv. övers. 1908, ny uppl. 1917).
Bland H:s senare arbeten kan nämnas den fina
efterkrigsskildringen ”Waste” (1924). — Litt.:
H. Hansen, ”Mid-West portraits” (1923). A.Km.
Herrig [hä’ri^], L u d w i g, tysk
språkforskare (1816—89), gymnasialprof., grundade 1846
jämte H. Viehoff den ansedda tidskr. ”Archiv
für das Studium der neueren Sprachen und
Literaturen” och har utg. ”The British
clas-sical authors” (1904 forts, av M. Förster). [E.W.]
Herrli’n. 1) Per Axel Samuel H., filosof
(f. 30/s 1870), fil. d:r i Lund 1892, docent där i
teoretisk filosofi s.å.,
vid Göteborgs högsk.
1906, prof:s namn
1911, kallad till prof,
i psykologi och
pedagogik vid Lunds
univ. 1912. H:s
metafysiska intresse,
röjande sig i hans
första skrift,
”Studier i Nicolaus’ av
Cues filosofi” (1892),
har alltjämt
bibehållit sig, medan
han fört sina undersökningar in på det
ena specialområdet efter det andra. Redan
denna skrift har därjämte ett motivhistoriskt
inslag, som fortsätter sig i en följd av senare
skrifter: ”Till ändamålsbegreppets historik”
(1900), ”Renässansens etik” (1901), ”De
klassiska riktlinjerna för Kants filosofiska
utveckling” (1924). I dessa arbeten, där
motivhistorien alltid är förenad med motivkritiken och
systematiken, har H. framhävt de genom
tiderna fortlöpande motivlinjerna i allt större
sammanhang; alldeles särsk. i den föga
omfångsrika skriften om Kant hår han kommit till en
överskådlighet i stor stil, på en gång historisk
och systematisk. Kontinuitetstanken är, som
han själv framhävt, den ledande i hans
forskning. Utan att förlora ur sikte de filosofiska
grundproblemen och deras historia har H.
småningom dragits över till psykologien, icke
minst i dess psykofysiska och experimentella
form. Som en frukt av föreläsningar vid
Göteborgs högsk. utgav han 1908 ”Själsbegreppets
utveckling i myt och vetenskap”, 1, samt
1909 ”Minnet och dess pedagogiska problem”
(2 uppl. 1932), men långt dessförinnan hade
han särsk. ägnat sitt intresse åt de s.k.
undermedvetna processerna, i skriften
”Själs-lifvets underjordiska värld” (1901), varjämte
han under omfattande medicinska studier —
han är med. hedersd:r sedan 1910 — tagit upp
kulturella och filosofiska frågor från
psykiatrisk synpunkt: ”Snille och själssjukdom”
(1903), ”Tillräknelighet och själssjukdom”
(1904). Ss. lärare i pedagogik har H. kommit
att sysselsätta sig med äldre tiders
undervis-ningslitteratur, och just med hänsyn till den
kontinuitet han alltid är på spår efter, har han
i gamla läroböcker, skolförfattningar och i
skrifter av obemärkta pedagoger funnit ett, i
sig själv föga betydande men från
motivhisto-risk synpunkt särdeles givande material, som
emellertid hittills endast kommit till synes i ett
— 1167 —
— 1168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
