Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herse - Hersek - Hersent, Louis - Herserud - Hersfeld - Herslow, Carl - Herslöf - Herstal (Héristal) - Herta - Hertel, Jörgen Waldemar Torben - Hertel, Johannes - Hertford - Hertfordshire - Hertha, Herta - Hertha (tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
tidens länsadministration kan ej spåras.
Värdigheten gick i arv inom vissa ätter och har
icke förekommit i de norska kolonilanden. —
Litt.: G. Storm i ”Norsk Hist. Tidskr.”, 2:4
(1884); S. Tunberg, ”Studier rörande
Skandinaviens äldsta politiska indelning” (1911); E.
Bull i ”Scandia”, 3 (1930). E.Lö.
Hersek, se Hercegovina.
Hersent [ärsä’], Louis, fransk målare (1777
—1860), anslöt sig till den klassicerande
riktningen och utförde kompositioner med antika
motiv men övergick småningom till en
idealiserad realism i sina bibliska genrer, ss. Rut
och Boas, el. i sina sentimentala skildringar
från Ludvig XVI:s historia. Intressant genom
ämnesval är den 1848 förstörda målningen
”Gustav Vasas avsked”. H. var uppskattad som
porträttör. ‘ G. V.
Herserud, del av Lidingö (se d.o.).
Hersfeld [hä’rsfält], stad i Hessen-Nassau
vid Fulda; 1,269 inv. (1925). Den nu i ruiner
liggande stiftskyrkans krypta invigdes 1040,
långhuset är en ståtlig byggnad från 1100-taIet.
Stadskyrkan är i sengotik, rådhuset i 1500-talets
renässans. — H. växte upp kring ett o. 742
grundat benediktinkloster och var intill 1648
huvudort för det därunder lydande
riksomedel-bara abbotstiftet; detta tilldelades 1648
Hessen-Kassel, som redan tidigare haft inflytande över
stiftet. 1866 tillföll H. Preussen. E.
Herslow, Carl Christian Peter, tidnings- och
kommunalman, politiker (f. % 1836), fil. d:r i
Lund 1859 (”öfver A.
Zeisings
framställning af det sublima
och tragiska”),
lektor i Malmö 1865—
74. 1870 grundade
H. ”Sydsv.
dagbladet”, med vilket 1871
”Snällposten”
förenades. H. kvarstod
som red. till 1907
och satte under
denna tid sin personliga
prägel på tidn., som
under hans ledning snart blev ett av
landsortens inflytelserikaste tidn.-organ. Inom
kommunalpolitiken utövade H. länge ett
dominerande inflytande och var 1891—1904
stadsfullmäktiges ordf. H. tillhörde A.k. 1877—86 och
1888—93 och var där Bevillningsutskottets ordf.
1891 och talman 1892—93. I riksdagen
hävdade H. skickligt sin moderat-liberala åskådning
och var 1891 den frihandelsvänliga centerns
ledare. Han bidrog till att härordningsförslaget
1891 förkastades av A.k H:s krafter togos i
anspråk för en mängd statliga utredningskom-
mittéer, framförallt sådana rör. finans- och
bankfrågor. För Skånes näringsliv gjorde han
en uppskattad insats bl.a. som ordf, i Skånes
enskilda bank 1893—1910. T.E-r.
Herslöf, s:n i Malmöhus län, se H ä r s 1 ö v.
Herstal [ärsta’1], förr H é r i s t a 1, n.ö.
förstad till Liège, Belgien, vid Maas; 25,380 inv.
(1930). Kolgruvor; automobil- och
vapentillverkning. O.P.
Herta, se H e r t h a.
Hertel, Jörgen Waldemar Torben,
dansk lantbruksekonom (1831—96), jur.
examen 1850, studerade senare kemi och
lant-bruksekonomi på Polyteknisk Læreanstalt samt
genomgick en teoretisk kurs vid Hofmansgave
Landbrugsinst.; ägde och brukade 1855—66
Store Ravnholt i Vendsyssel. Från sistn. år till
1890 var H. red. för ”Ugeskrift for Landmænd”,
som han lyckades göra till ledande organ för
det danska jordbruket. H. utgav bl.a.
”Farve-Tabeller over forskjellige Afgröders og
Gjöd-ningsstoffers Indhold af Kvælstof, Fosforsyre
og Kali” (1872). H.Fqt.
He’rtel, Johannes, tysk indolog (f. 1872),
1919 prof, i Leipzig. H:s stora vetenskapliga
insats ligger på den indiska sagolitteraturens
område. Spec. har han i flera arbeten
behandlat Pancatantras (se d.o.)
traditionsförhållan-den, särsk. i ”Das Pancatantra, seine Geschichte
und Verbreitung” (1914). Hans studier av
jaina-litteratur äro sammanfattade i arbetet ”On the
literature of the Shvetambaras of Gujarat”
(1922). Framför allt i den av honom grundade
”Indo-iranische Quellen und Forschungen”
(1924 ff.) har H. gripit sig an med den vediska
och avestiska religionshistoriens problem, sedda
mot bakgrunden av en indoiransk
kulturgemenskap, med bortseende från de historiskt
betingade olikheterna, så att de bägge
traditionerna ömsesidigt få förklara varandra; denna nya
metod kan dock hittills knappast anses ha lett
till genomgripande resultat. C.F.
Hertford [hä’fad], earler av, se S e y m o u r.
Hertfordshire [häTadfia], grevskap i s.ö. Eng
land, n.v. om London; 1,637 kvkm.; 401,159
inv. (1931); huvudsaki. ett fruktbart slättland,
som i n. höjer sig till Chiltern hills,
kalkhöjder; åkerbruk och fåravel; trädgårdsodling.
Huvudstad: Hertford (11,370 inv.). E.S-z.
Hertha, Herta, skall enl. en yngre saga ha
dyrkats i Lejre i Danmark och uppträder även
hos äldre skalder (t.ex. Tegnér) som
jordgudinna el. i omskrivningar för ”jord”.
Namnet beror emellertid på en i sämre handskrifter
förekommande felskrivning för den i Tacitus’
”Germania” omtalade gudinnan Nerthus (se
d.o. och Njord). E.H.
Hertha, organ för Fredrika-Bremer-förbun-
— 1173 —
— 1174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
