Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzberg, Nils - Hertzberg, Rafael - Hertzberg, Ebbe - Hertzka, Theodor - Hertzman-Ericson, Gurli - Hertzog, James - Hertzska vågor - Hertzsprung, Ejnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTZBERG
de på alla samhällets områden en strängt
konservativ uppfattning. Th.
Hertzberg, R a f a e 1, finländsk förf, och
tidningsman (1845—96), medarbetare i
”Helsingfors dagblad” o.a. tidn. 1875—90, utgav
åtskilliga arbeten ur Finlands kulturhistoria, blev
1889 fil. d:r (”Vidskepelsen i Finland på
1600-talet”). H. publicerade tre diktsaml., historiska
berättelser och sagor för barn. Hans poesi
har Topelius och signaturpoeterna till mönster
och är trots den formella talangen färglös.
Större betydelse äga hans talrika övers, och
bearbetningar av finsk o.a. folkpoesi. Han
utgav 1875 en för ungdomen avsedd sv.
prosaversion av ”Kalevala” och 1884 en fri och
förkortad metrisk övers. H.S-m.
Hertzberg [hä’rtsbärg], Ebbe Carsten
Hor-neman, norsk nationalekonom och
rättshistori-ker (1847—1912). H.
var prof, i
statsekonomi och statistik i
Oslo 1877—86 och
tillhörde
Schwei-gaardska regeringen
1884. 1903—08 var
han av stortinget
vald direktör för
Hypoteksbanken och
från 1905
riksarkivarie. Som ordf, i 1903
års
tulltariffkommitté deltog han i
utar
betandet av den 1905 antagna tulltariffen,
genom vilken Norge bröt med frihandeln. Bland
hans ekonomiska arbeten märkes ”Om
Kreditens Begrep og Væsen” (1877). Som
rättshisto-riker är H. framförallt känd genom
”Glossa-rium til Norges gamle love” (1895). T.E-r.
Hertzka, T h e o d o r, ungersk
nationalekonom (1845—1924). H., som var entusiastisk
förkämpe för en jordräntereform, sökte i
”Frei-land, ein soziales Zukunftbild” (1890) skildra
det agrarsocialistiska idealsamhället, som man
gjorde ett misslyckat försök att realisera (se
Friland 1). H. har vidare utg. ”Währung
und Handel” (1876) och ”Wesen des Geldes”
(1887). T.E-r.
Hertzman-Ericson, Gurli, f. Hertzman,
författarinna (f. 3/n 1879), föreläsare, journalist.
Efter debutboken ”Finn” (1904) har H. utg.
ett 15-tal novellsaml. och romaner, även för
ungdom, ss. ”Bojor” (1910), ”Huset med
vindskuporna” (1923), ”Eva” (1927), ”Den tysta
gatan” (1930), ”Ett gammalt hus skall rivas”
(1932). Krigstiden ger eko i ”De stumma
legionerna” (1918). H. är ordf, i
Stockholmskretsen av Kvinnliga fredsförbundet. B.Lz.
Hertzog, James Barry Mannick,
sydafrikansk politiker (f. 1866), till börden boer. Efter
studier, bl.a. vid univ.
i Amsterdam, blev H.
advokat och 1895
domare i
Oranjefrista-ten. 1899—1902
deltog han i boerkriget,
en oförsonlig fiende
till England, och
även efter
boerrepublikernas underkastelse fortsatte han
sin hetsiga kampanj.
Då Oranjefristaten
1907 fått
självstyrel
se, blev H. kronjurist och
undervisningsminister i dess första regering och utnyttjade energiskt
sitt inflytande. Oppositionella tjänstemän
avskedades, hela den förvaltning, engelsmännen sökt
bygga upp de närmast föregående åren, blev
i möjligaste mån avskaffad, och ett påtagligen
opraktiskt, obligatoriskt tvåspråkssystem
infördes, som skulle hävda holländskans
jämn-ställdhet med engelskan. Då Sydafrikanska
unionen bildades 1910, blev H. justitieminister
under den mot England försonlige Botha;
samarbetet med denne blev i längden omöjligt,
och i dec. 1912 måste H. lämna ministären.
Han bildade ett eget nationellt parti, som i sht
vände sig mot Sydafrikas deltagande för
Englands sak i världskriget. 1914 var hans
hållning misstänkt vid Beyers’ och de Wets
uppror mot England. Efter kriget växte H:s parti,
1922 förband han sig med arbetarpartiet och
lyckades med dess hjälp 1924 bilda
koalitions-ministär efter Smuts. De ändrade
förhållandena gjorde honom mera opportunistisk, och
vid brittiska imperiekonferensen 1926 uppträdde
han oväntat måttfullt. P.Dhl.
Hertzska vågor, se H. R. H e r t z och
Elektriska svängningar.
Hertzsprung, E j n a r, astronom (f. 1873), av
dansk börd, e.o. prof, i Göttingen 1909,
observatör vid astrofysikaliska observatoriet i Potsdam
s.å., adjunkt-direktor vid observatoriet i
Lei-den 1919 och e.o. prof, vid univ. där 1920. H:s
arbeten karakteriseras av stor idérikedom och
framstående praktisk skicklighet; han har
därför verkat banbrytande inom många områden
av astronomien. H. var den förste, som
påvisade, att de gula och röda stjärnorna med
avseende på sin verkliga el. absoluta ljusstyrka
kunna uppdelas i två grupper, en med stor
ljusstyrka, ”jättar”, och en med liten,
”dvärgar”, en upptäckt, som visat sig vara av stor
kosmogonisk betydelse. Han var också den
förste, som upptäckte, att ett samband existe-
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
