Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselbom, Otto - Hesselby - Hesselbyholm - Hesselgren, Kerstin - Hesselius, släkt - Hesselius, 1. Andreas - Hesselius, 2. Gustaf - Hesselius, 3. Andreas, Americanus - Hesselius, 4. Gustaf - Hesselius, 5. Johan - Hesselman, 1. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESSELMAN
i missionshuset i Neder-Kalix. Det storslagna
i Sveriges natur återgav han gärna genom
motiv från Dalsland, hans födelsebygd. ”Vårt
land” i Nationalmuseum, Stockholm, är typisk
för hans konst, vilken väckt uppmärksamhet
också i utlandet, särsk. genom utst. i Venedig
och Wien. E. W.
Hesselby, gods i närheten av Stockholm, se
Hässelby.
Hesselbyholm, gods nära Strängnäs, se H ä
s-selbyholm.
Hesselgren, Kerstin, socialpolitiker (f. 4/i
1872), föreståndarinna vid den hushållsskola,
som upprättats av
Sällskapet för
folkundervisningens befrämjande 1897—
1906, var efter
utbildning till bostads- och
yrkesinspektör vid
Bedford college i
London den första
bostadsinspektrisen i
Stockholm 1906—09,
skolköksinspektris
vid Stockholms
folkskolor 1909—13,
se
dan 1912 yrkesinspektris; H. har även
tillhört Folkhushållningskommissionens kvinnliga
råd. H. är en av våra mest framstående
socialpolitiska experter och har som expert el.
delegat deltagit i så gott som samtliga
Internationella arbetsorganisationens konferenser. Även
i Nat. förb. har H. anlitats och var bl.a. v.
president i 1931 års förbundsförsamlings
sociala utskott. I det sv. sociala
utredningsarbetet har H. tagit livlig del. Hon var sålunda
ordf, för 1926 års
moderskapförsäkringssak-kunniga och tillhörde 1929 års
arbetsfredsdele-gation och 1930 års sjukförsäkringssakkunniga.
Till sin politiska uppfattning frisinnad (sedan
1922 ordf, i Sveriges frisinnade kvinnors
riksförbund), har H. som ledamot av F.k. sedan
1921 i sociala frågor ofta sökt samarbete med
socialdemokraterna. H. har i många år deltagit
i det socialpolitiska föreläsningsarbetet. T.E-r.
Hesse’lius, släkt stammande från
kyrkoherden i Folkärna, Dalarne, Andreas Olai H. (1644
—1700;.
1) Andreas H., präst (1677—1733), fil.
mag. i Uppsala 1707, förordnades av sin frände
J. Swedberg 1711 till präst vid sv.
församlingarna i Amerika, kyrkoherde i Christina
1712—23, prost från 1719, nitiskt verksam ss.
missionär bland sekteristerna i landet,
kyrkoherde i Gagnef 1725. — Brodern Samuel H.
var kyrkoherde i Christina 1723—31. C.V.J.
2) Gustaf H., den föregåendes bror,
svensk-amerikansk målare (1682—1755), 1711
emigrerad till U.S.A., verksam huvudsaki. i
Philadelphia. H. blev U.S.A:s förste konstnär
av betydelse, bland hans verk märkes en
natt-vardsframställning för en kyrka i Maryland
(1721, museet i Boston). H. var även en högt
skattad porträttmålare. Jfr pl. vid Förenta
staterna, konst. G.S.
3) Andreas H. Americanus, son till
H.l), förf. (1714—62), flyttade med fadern från
Amerika 1724, verkade som engelsk språklärare
i Uppsala, utgav veckotidskrifterna ”Thet
swenska nitet” (jämte O. Celsius, 1738) och
”Then swenska sanningen” (på vèrs, 1739—40)
politiska dikter, skådespel och i sht bröllops
och gravskrifter. C.V.J.
4) Gustaf H., den föregåendes halvbror,
ornamentmålare (1727—75), verksam i
Stockholm. . H. arbetade på Stockholms slott under
Johan Paschs ledning, utbildade sig sedan i
Paris till historiemålare men tycks endast ha
verkat som dekoratör. G.S.
5) Johan H., son till H.2),
svensk-amerikansk målare (1728—78), elev av sin fader och
i sin tur lärare för Charles Wilson Peale.
Hu-vudsakl. verksam som porträttmålare. G.S.
Hesselman. 1) Oscar August Henrik
Vilhelm H., botanist (f. 28/i 1874), fil. d:r och
docent i botanik vid Stockholms högsk. 1904,
1902 assistent och 1906 botanist vid Statens
skogsförsöksanstalt, prof, och föreståndare för
dess naturvetenskapliga avd. 1912, chef för
skogsförsöksanstalten 1925. H. deltog 1898 i
Nathorsts exp. till Spetsbergen och Kung Karls
land, blev 1910 led. av kommissionen för
för-sökstaxeringen av Värmlands läns skogar, 1910
sekreterare och 1917 ordf, i kommissionen för
utredning av skogsavverkningsstatistik och
taxering av Sveriges skogar, 1924 ordf, i
riks-skogstaxeringsnämnden. H:s vetenskapliga
forskning berör huvudsaki. växtgeografi,
ekologi, marklära och forstbiologi. Bland hans
många botaniska arbeten, vilka behandla
omfattande, såväl teoretiska som praktiska frågor
å nyssnämnda områden, märkas ”Om
mykor-rhiza bildningar hos arktiska växter” och
”Bidrag till kännedomen om Spetsbergens och
Beeren Eilands kärlväxtflora” (båda i
”Veten-skapsakad:s handlingar”, Bih., 26, 1900; den
senare jämte G. Andersson), ”Zur Kenntnis des
Pflanzenlebens schwedischer Laubwiesen”
(gra-dualavh. 1904) samt en rad betydande avh.,
ss. rörande salpeterbildningen, skogsmarkens
försumpning, skogsväxten på Gotlands
hällmarker m.m., offentliggjorda i ”Meddelanden
från Statens skogsförsöksanst.” och
”Skogs-vårdsföreningens tidskr.”, för vilken sistn. H.
sedan 1925 är red. O.Gz.
— 1197 —
— 1198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
