Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Himjarer, Himjariter - Himlakroppar - Himlavalvet - Himle - Himmel - Himmelbjerg - Himmelrike - Himmelsbrev - Heimmelsekvator - Himmelsfärd - Himmelsglob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIMMELSGLOB
teckning för alla sydarabiska inskrifter,
härrörande från såväl minéernas som sabéernas
och h:s välde. De i eg. mening himjariska
inskrifterna bilda i språkligt avseende ingen
egen grupp utan ansluta sig till den sabeiska.
G.O-r.
Himlakroppar, gemensamt namn för solen,
planeterna och deras månar, kometerna och
stjärnorna. I sin egenskap av planet räknas
även jorden till himlakropparna. M-t.
Himlavalvet, det skenbara valv, på vilket
himlakropparna synas fästa. H. förefaller ej
fullt halvklotformigt utan något avplattat, i
det att zenit tyckes ligga närmare än
horisonten. Med detta fenomen, vars orsaker ännu ej
äro fullt klarlagda, sammanhänger också den
företeelsen, att såväl solen och månen som
stjärnbilderna förefalla större i närheten av
horisonten än högre upp på himmeln. Jfr
H i m m e 1 s s f ä r. M-t.
Himle, hd i Hallands län omkr. Varberg;
418,55 kvkm., därav 405,21 land; 12,369 inv.
(1932; 31 inv. pr kvkm.); 185,09 kvkm. åker
(1927; 45,7% av landarealen), 127,35 kvkm.
skogsmark. H. omfattar socknarna Tvååker,
Spannarp, Träslöv, Hunnestad, Gödestad,
Gri-meton, Rolfstorp, Skällinge, Nösslinge,
Stam-nared, Valinge, Lindberg och Torpa.
Berggrunden utgöres av gnejs samt urgranit n. om
och Varbergsgranit s. om Varberg. V. delen
av H., som ligger inom halländska kustslätten
(se Halland och karta vid d.o.), har utom
morängrus också ishavssand och -lera. Häl
och var går berggrunden i dagen, ö. delen av
H. är bergig, skogfattig och rik på sjöar. De
viktigaste jordarterna äro här morän- och
rullstensgrus. 1920 levde 65,o % av
befolkningen av jordbruk och boskapsskötsel, ll,e% av
industri och hantverk och 3,i % av fiske. H.
ingår i Hallands läns mellersta domsaga och
i Varbergs kontrakt, Göteborgs stift. G.N.
Himmel. 1) Astr.-fys., se Himlavalvet.
Om h:s färg se Atmosfär, sp. 688.
2) Religionsv., de saligas boningsort efter
döden. Redan hos många primitiva folk finnas
föreställningar om en differentiering efter
döden, så att de onda människorna komma till
ett helvete (se d.o.) och de goda till h. Denna
tänkes helt i analogi med denna jorden, endast
mycket bättre och lyckligare, så att all
sjukdom, nöd och död där är borta. I antikens
kulturreligioner äro föreställningarna om en h.
ss. de saligas boningsort svagare; h. är
gudarnas värld, och endast få privilegierade
människor, ss. t.ex. Utnapisjtim i den babyloniska
religionen, få gudarnas tillstånd att komma
dit. I den gamla persiska religionen äro
däremot h.-föreställningarna fullt utbildade; enl.
Zarathustras lära skapades redan i
begynnelsen h. för de goda och helvete för de onda
Härifrån ha h.-föreställningarna kommit in i
senjudendomen, under det att de voro
främmande för den äldsta israelitiska religionen. 1
kristendomen har redan från början h. ss. de
godas vistelseort efter döden spelat en
betydelsefull roll (jfr Guds rike). Detsamma är
fallet i de indiska religionerna, framförallt
buddismen och hinduismen, ehuru
h.-föreställ-ningarna här delvis undanträngts av tanken på
individens fullst. upplösning i Nirvana el.
uppgående i allguden Brahman. Efr.B.
Himmelbjerg [-bjär], höjdparti i Aarhus
amt, n.ö. Jylland, mellan städerna
Skander-borg och Silkeborg i en av Danmarks vackraste
och mest kuperade trakter. Högsta punkten
är 157 m.ö.h.; denna liksom en högre (162 m.),
s. om eg. H. liggande punkt är föga
framträdande i terrängen. Mera iögonfallande och
mvcket besökt är Kollen, 147 m.ö.h., med
vacker utsikt över trakten kring Silkeborg.
Kollen tillhör staten och ansågs före 1847 som
Danmarks högsta punkt. Här finns hotell,
flera minnesmärken, bl.a. över Fredrik VII,
rest 1874. O.P.
Himmelrike, se Guds rike.
Himmelsbrev, ett skrivet el. tryckt brev, som
ger sig ut för att vara återgivet efter ett från
himmelen nedkommet och av Gud el. Jesus
förf. brev. Det utlovar skydd mot vapen,
sjukdom, eldsvåda o.a. olyckor, om man dagligen
läser, hör el. bär på sig h., men det fordrar
också oftast utövandet av vissa kristliga
dygder, särsk. helgandet av sabbaten. Begreppet
och bruket av h. går tillbaka till Orienten,
kanske särsk. Egypten (dödsboken), och synes
i hellenistisk tid ha spelat en viss roll. H. har
i nyare tid haft stor användning som
skydds-amulett i krig, icke minst under världskriget.
Ett slags föregångare till h. är ett brev, som
Jesus föregives ha skrivit till kung Abgar av
Edessa (13—50 e.Kr.) och som under tidig
kristen tid användes som skyddsamulett. v.S-iv.
Himmelsekva’tor, se Ekvator.
Himmelsfärd. Föreställningen om ett
kroppsligt upptagande till himlen förekom ofta i
äldre tid. Enl. 2 Kon. 2:11 blev Elia upptagen
till himlen; de apokryfiska skrifterna Jesaja
h. och Mose h. berätta om dessas h.
Berättelsen om Jesu h. förekommer i Luk. 24:51 (h.
sker från Betania uppståndelsedagen), Apg. 1:9
(h. sker 40 dagar efter uppståndelsen), Mark.
16:19 (h. sker i Galiléen uppståndelsedagen).
Jfr Kristi himmelsfärdsdag. 15/s
firar katolska kyrkan jungfru Marias h., den
största festen till hennes ära. S.N.
Himmelsglob, se Glob.
— 9 —
— 10 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
