Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Himmelska riket - Himmelskartor - Himmelskroppar - Himmelspol - Himmelssfär - Himmerfjärden - Himmerland, Himmersyssel - Himmeta - Hims - Hin - Hinayana - Hinc illæ lacrimæ - Hinc robur et securitas - Hind (hjort) - Hind (härad) - Hind, John Russel - Hindborg - Hindemith, Paul - Hindenburg (stad) - Hindenburg, Paul von Beneckendorff und von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIMMELSKA RIKET
Himmelska riket, västerländskt tillagad term
för Kina. Kineserna kallade i forntiden hela
riket (i motsats till feodalstaterna) Tien-hia,
”vad som är under himmelen”, och kejsaren
Tien-tsi, ”Himmelns son”. Någon term
motsvarande H.r. finnes ej. B.K.
Himmelskartor, se Fotografiska
himmelskartan och Stjärnkartor.
Himmelskroppar, se Himlakroppar.
Himmelspol, namn på de båda punkter, i
vilka himmels- el. världsaxeln träffar
him-melssfären (se d.o.). Den norra h. är belägen
något mer än 1° från den s.k. polstjärnan (a
i Lilla björnen), den s. h. är osynlig på alla
orter n. om ekvatorn. Jfr Precession och
N u t a t i o n. M-t.
Himmelssfär, en skenbar sfär, i vars
medelpunkt observatören befinner sig och på vars
yta himlakropparna synas projicierade. H.,
som av horisonten (se d.o.) delas i två hälfter,
en övre synlig och en undre osynlig, förefaller,
på gr. av jordens rotation, skenbart vrida sig
(från ö. mot v.) kring den diameter,
himmels-el. världsaxeln, som är parallell med jordens
rotationsaxel, ett varv på ett stjärndygn.
Himlakropparna komma därför under dygnet att
röra sig i cirklar, parallella med
himmelsekva-torn (se Ekvator). Denna skenbara rörelse
kallas den dagliga rörelsen. H. användes för
att fastställa de riktningar, i vilka
himlakropparna synas, d.v.s. för att definiera deras
koordinater (se Astronomiska
koordinat e r). M-t.
Himmerfjärden, fjärd i Södermanland
mellan Mörkö och Södertörn.
Himmerland, Himmersyssel, område i
Aalborg amt, n.ö. Jylland, mellan Limfjorden
i n. och Mariagerfjorden i s.
Himmeta, s:n i Åkerbo hd, Västmanlands
län, v. om Köping; 47,39 kvkm., därav 47,13
land; 876 inv. (1932; 19 inv. pr kvkm.); 18,43
kvkm. åker (1927; 39,1 °/o av landarealen), 25,64
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Medåker och
H., Arboga kontrakt, Västerås stift. G.N.
Hims, stad i Syrien, se H o m s.
Hin, minne av ett fsv. demonstrativt
pronomen, kvar ännu i den gamla bibelövers, och
i sv. dial., ävensom ihinsidan, hinsides,
på andra sidan, och i hin onde, hin håle
(”den hårde”) samt elliptiskt även blott h i n,
djävulen; f.ö. ett spec. nordiskt ord av
omstritt ursprung. E.H.
Hinaya’na, en buddistorden, se Buddism,
sp. 262
Hinc illæ la’crimæ (lat., härav dessa tårar),
”detta är orsaken till gråten el. jämmern”,
”det är här skon klämmer”; från Terentius’
komedi ”Andria”, första akten. E.H.
Hinc robur et secu’ritas (lat.), ”härav styrka
och trygghet”, Sv. Riksbankens devis.
Hind, hona av hjortar och antiloper.
Hind, hd i Ringköbing amt, Jylland,
omfattar Ringköbing med angränsande områden;
487 kvkm.; 15,033 inv. (1930). S.
Hind [halnd], John Russel, engelsk
astronom (1823—95), urspr. ingenjör,
astronom vid Bishops privatobservatorium i
Twick-enham 1844—53, upptäckte 1852 en föränderlig
nebulösa i Taurus. H. utgav sedan 1853
”Nau-tical almanac”. W.N.
Hindborg, hd i Viborg amt, Jylland,
omfattar Skive med angränsande områden; 115
kvkm.; 13,784 inv. (1930). S.
Hi’ndemith [-mit], Paul, tysk tonsättare
(f. 1895), 1915—23 l:e konsertmästare vid
operan i Frankfurt a.M.,
bratschist i
Amar-H.-kvartetten, sedan
1927 lärare i
komposition vid
musik-högsk. i Berlin, en
av ledarna i modern
tysk musik, själen i
åtskilliga
framföranden av den nya tyska
tonkonsten, så icke
minst vid
musikfesterna i
Donau-eschingen och
Ba
den Baden; även anhängare av den moderna
rörelsen för ”nyttomusik”, som söker vinna
musikamatörer för förnyat aktivt och samlat
musicerande. H. har komponerat en mängd
kammarmusik, dessutom sånger,
danspantomi-men ”Der Dämon”, pianokonsert, cellokonsert,
violinkonsert, bratschkonsert samt operan
”Cardillac”. Hans stil är hypermodern,
medvetet reagerande mot romantiken, emellanåt så
överdriven el. parodierande (särsk. betr,
tonarter och samklanger), att hans verk stundom
väckt förargelse. Hans rytmiska och melodiska
förmåga är beundransvärd, och enbart dessa
faktorer i hans musik torde förskaffa honom
varaktig plats i musikhistorien. — Litt.: F
Wilms, ”P.H.” (i ”Von neuer Musik”, 1925);
H. Strobel, ”H.” (1928). E.A.
Hindenburg [-bork], före 1915 Zabrze, stad
i prov. Oberschlesien, Preussen, n.ö. om
Glei-witz i oberschlesiska industriområdet; 122,621
inv. (1925). Rikedomen på kol har av H.,
som i slutet av 1800-talet var en obetydlig ort,
gjort en raskt växande industristad med stor
kolbrytning och järnindustri (bl.a.
Borsigver-ken med 13,000 arbetare). Dessutom glasbruk,
brikettfabrik, kvarnar m.m. O.P.
Hindenburg [-bork], Paul von B e-
— 11 —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
