Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelt, 3. Edvard - Hjelt, 4. Arthur - Hjerm - Hjertén, Johan - Hjertén, 1. Ivar - Hjertén, 2. Hakon - Hjo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJERM
område, där framförallt hans
undersökningar över laktoner och laktonbildning
märkas. Med stor framgång har han
verkat som läroboksförf. och bl.a. jämte O.
Aschan utg. ”Lärobok i organisk kemi” (1893,
3 uppl. 1912), varjämte han utg. ett flertal
biografier samt skrifter över kemiens historia. H.
tog aktiv del i politiken, senator 1907—1909,
statsråd 1904, och medverkade i sitt lands
själv-ständighetssträvanden; han blev Finlands förste
minister i Berlin 1918. Lj.
4) Arthur Ludvig Mikael H., den
föregåendes bror, teolog (1868—1931), t.f. prof, i
G.T:s exegetik i Helsingfors 1901, ord. prof.
1904, i N.T:s exegetik 1926, teol. hedersd:r i
Lund 1918. H. var led. av bibelövers
kommissionen, från 1925 dess ordf, samt verksam
inom den kristliga student- och
ungdomsrörel-sen samt det kyrkliga ekumeniska arbetet. Av
H:s skrifter märkas arbeten i exegetik samt en
ed. av ”Syrus sinaiticus” (1930). S.N.
Hjerm, hd i Ringkjöbing amt, n. Jylland,
mellan Limfjorden och staden Holstebro;
365,4» kvkm.; 27,944 inv. (1930). O.P.
Hjertén, Johan, präst (1781—1835), kyrko-
herde i Hällstad (Skara
stift) 1826, led. i
psalm-bokskommittén av 1811—
19. Av H:s i 1819 års
psalmbok intagna psalmer
märkes särsk. den kända
n:r 129. S.N.
Hjertén. 1) Nils Ivar
Folke H., skolman,
filolog, litteraturforskare (f.
17/io 1870), fil. d:r i
Uppsala 1902, lektor i
Hudiksvall s.å. och i Västerås
sedan 1913. H., som
företagit ett stort antal
utländska studieresor och
genom flerårig vistelse i
Italien förvärvat intim
kännedom om detta lands
forntids- och nutidskultur,
har förutom talrika art. i
dagspressen utg.: ”Fabel
och anekdot inom
Sveriges 1700-talslitteratur”
(1910), ”Fänrik Ståls
sägner” (1913; med inledn
och kommentar), ”Den
romerske gladiatorn” (1923),
”Mussolini och den nya
demokratien” (1924) samt
”Vålnader på Palatinen’
(1926). H.Sj.
2) Karl Hakon Rag-
nar H., den föregåendes bror, ämbetsman (f.
S1/i2 1874), hovrättsexamen i Uppsala 1897,
fiskal i Göta hovrätt 1907, hovrättsråd 1909,
generaldirektör och chef för Patent- och
registreringsverket 1930. H. är expert på
patent-lagfrågor, var sekreterare i
patentlagstiftnings-kommissionen 1908—15 och har ofta anlitats
som sakkunnig vid lagstiftning även på
sparbanks- och föreningsväsendets områden. T.E-r.
Hjo. 1) Stad i Skaraborgs län; 9,oi kvkm.,
därav 8,38 land; 2,836 inv. (1932). H. är beläget vid
Vättern på den bördiga slätten Guldkroken
mitt för en sänka i Hökensås. Denna sänka
har bildat den naturliga samfärdsleden mellan
Västgötaslätten, Tidans dalgång och Vättern.
Mycket tidigt har vid H. uppstått en
överfartsort till Östergötland (Hästholmen). När H.
erhöll sina första stadsprivilegier, är ej känt,
trol. i början av 1400-talet. 1586 förnyades de
privilegier, som ”blivit staden förunnade av
Sveriges framfarna konungar”; de stadfästes
och utvidgades 1620. 1805 hade H. 350 inv.,
1850 816, 1880 1,446, 1910 2,268. Hamnen, som
anses vara den bästa vid Vättern, är 2,5—3,6 m.
djup och har en kajlängd av 250 m.; den blev
— 67 —
— 68 —
HJO
SKALA 1:20000
1 Hypka
2 Telegraf
3 Post
4 Sparbank.
5 Skxmaborgs ensk. bank.
6 PboLerdomstiem
7 Komm. melbanskoLa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
