HJELT ”Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan” (1903), ”Bibelgeografiska namn med sekundär användning i nysvenskan” (1904), ”Impe-rativiska substantivbildningar i svenskan” (1913). H. har (jämte K. Warburg) för Sv. vitterhetssam fundet utg. och kommenterat fru Lenngrens samlade skrifter (1916—26). E.No. 2) Johan Fredrik Benno H., den föregåendes bror, biblioteksman (f. % 1876), fil. d.r i Lund 1907 (”Kriget i Finland och Inger-manland 1707 och 1708”), 2:e bibliotekarie vid Lunds univ.-bibl. 1906—12, 1 :e bibl.-konsulent 1912—25, stadsbibliotekarie i Stockholm sedan 1925. H. har flitigt anlitats ss. led. av kommittéer m.m. rörande folkbildnings- och bibi.-frå gor (led. av Bibi.-sakkunniga 1918—23, av Stockholms stadsbibl.-kommilté 1918, av Folk-bildningssakkunniga 1920—23, sekreterare i Sveriges allm. bibl.-förening sedan 1915) samt förf. bl.a. ”Marinens manskaps och underbefäls bibi.” (1918), ”Folkbibi, och deras historia” (i S. Dahls ”Bibl.-handbok”, 2, 1931), medutg. av ”Bibl.-bladet” sedan 1916. W.N. Hjelmslev, hd i Aarhus amt, ö. Jylland, n. om Skanderborg; 199,12 kvkm.; 14,657 inv. (1930). O.P. Hjelmslev, Johannes, dansk matematiker (f. 1873), 1903 docent, 1905 prof, i beskrivande geometri vid Polyleknisk Læreanstalt samt 1917 prof, i matematik vid Köpenhamns univ. H. har utg. dels utmärkta läroböcker i geometri, dels betydelsefulla vetenskapliga arbeten rörande geometriens grundprinciper. H-r. Hjelnistjerne-Rosencroneske Stiftelse, Den. Höjeslerelsjuslitiarius H. Hielmstiernes svärson, kammarherren, senare greve M. G. Ro-sencrone upprättade 30/9 1809 Den grevelige H. R.S. 2/s av räntorna på kapitalet (nu c:a 4 mill kr.) utdelas i Danmark och Norge till dels filantropiska, dels praktiska och konstnärliga, dels vetenskapliga ändamål, särsk. till främjande av studiet av dansk historia. Fl.D. Hjelt. 1) Otto Edvard August H., finländsk läkare (1823—1913), fil. d:r 1847, med. kand, och docent i anatomi 1852, med. lic. 1855, prosektor i anatomi 1856—59, prof, i patologisk anatomi och statsmedicin 1859 —85 i Helsingfors. Som förste prof, i denna vetenskap införde H. studiet av den patologiska anatomien och grundade 1878 det nya patologiskanatomiska inst. samt införde mikroskoperingen i den medicinska undervisningen. H. ägnade även mycket arbete åt hälsovård och medicinalväsende samt utgav som emeritus ett flertal medicinskt-hi-storiska arbeten. I den positivt kulturella sidan av finskhetsrörelsen tog H. aktiv del. Bland H:s talrika skrifter märkas ”Naturhistoriens studium i Finland under 17:e och 18:e seklet” (2 bd, 1868), ”Bidrag till sundhets-lagstiftningen i Finland” (2 bd, 1873—75), ”Carl von Linné som läkare etc.” (1877), ”Finlands medicinalförvaltning” (1882), ”Olof af Acrel” (1884), ”Sv. och finska medicinalverkets historia 1663—1912” (3 bd, 1891—93), ”Finlands medicinska bibliografi 1640—1900” (1905), ”Det finska univ:s disputations- och programlitteratur 1828—1908” (1908). Å.Ch. 2) Albert Hjalmar H., den föregåendes brorson, botanist (1851—1925), fil. mag. 1873, lektor i matematik och naturvetenskap vid seminariet i Nykarleby 1878, i matematik och fysik vid sv. lyceet i Vasa 1880, prorektor där 1885, fil. d:r 1892; prof:s titel 1921. H. har lämnat värdefulla bidrag till kännedomen om Finlands flora, var en bland utg. av ”Herbarium Musei fennici” (1889), utgav ”Conspectus flora fennicæ” (3 bd, 1888—1902), en sammanställning rörande de finska kärlväxternas utbredning, och som inledning till detta arbete ”Kännedomen om växternas utbredning i Finland” (1891) m. m. O.Gz. 3) Edvard Immanuel H., son till H.l), kemist (1855— 1921), prof, i Helsingfors 1882. H :s vetenskapliga produktion ligger inom den organiska kemiens Edvard Hjelt. Uppslagsbok. XIII. ___ @5 __ 3 — 66 —