Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjo - Hjob - Hjo bank - Hjon - Hjonelag - Hjort - Hjort, Daniel - Hjort, Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORT
färdig 1854. 1873 invigdes den smalspåriga
järnvägen till Stenstorp vid V. stambanan.
Stadens centrum och äldsta del med en
oregelbunden stadsplan ligger s. om Hjoån, som
bildar avlopp för Mullsjönj belägen i den
ovannämnda sänkan i Hökensås. Vid St. torget
ligger kyrkan, byggd 1794—99 i ett slags äldre
medeltidsstil av tegel med kalkstensornament;
den genomgick 1901 en grundlig reparation,
varvid bl.a. tornet försågs med en spira och
koret med 3 målade fönster av stort
konstnärligt värde. Vid Långgatan, infartsvägen från
s., bor fiskarbefolkningen (30 yrkesfiskare
1932). Den nya stadsdelen n. om Hjoån har
växt upp efter hamnens anläggning i mitten
på 1850-talet. Den har till stor del en
regelbunden, kvadratisk stadsplan och är i allm.
bebyggd med villor, omgivna av trädgårdar.
Ny, utvidgad och delvis omarbetad stadsplan
är fastställd 1931. Vid järnvägsstationen ligger
kommunala mellanskolan (1898—1913 samsko
la). Mellan järnvägen och Vättern ligger H.
badanstalt, grundad 1878 och omgiven av en
stor och vacker park. På gr. av sitt vackra
läge mellan Hökensås och Vättern hai H.
alltmera blivit en livligt besökt turistort. 1930
hade staden 21 industriella anläggningar med
tillsammans 160 arbetare. Bland industrierna
märkas H. mekaniska verkstad, H. bryggeri,
H. fjäderfabrik samt flera snickeri- och
möbelfabriker. ”Hjo tidn.” utkommer 2 gånger i
veckan. Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig jordbruksfastighet 738,200 kr., annan fas
tighet 7,035,700 kr., för sv. a.-b. m.fl. 278,800
kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst: sv. a.-b. m.fl. 198,650 kr., andra
skattskyldiga 2,514,180 kr. (1931). H. bildar
tillsammans med H. landsförsamling ett pastorat i
Kåkinds kontrakt, Skara stift. — Litt.: ”H.” (i
”Sveriges städer”, 13, 1921). J.C.
2) Landskommun och -församling i Kåkinds
hd, Skaraborgs län, kring staden H.; 36,13
kvkm., därav 33,23 land; 925 inv. (1932; 28 inv.
pr kvkm.); 15,42 kvkm. åker (1927; 45,8% av
landarealen); 15,m kvkm. skogsmark. —
Pastorat, se H.l). J.C.
Hjob, se J o b.
Hjo bank, a.-b., började sin verksamhet
1907. Omslutning 30/7 1932 4,4 mill. kr., därav
egna fonder 1,5 mill. Lth.
Hjon (fsv. hion, familjemedl.), i sht i plur.,
dels om äkta makar (jfr i lagstil fästehjon
och hjonelag, äktenskap), dels om
tjänstefolk. Ordet har bildats av en germansk
beteckning för familj el. hushåll, som också
ingår i lånordet hird och i sv. hybble, och är
besläktat med bl.a. lat. civis, borgare. Dess
grundbetydelse är ”tillhörande en familj el. ett
hushåll”. E.H.
Hjonelag, se H j o n.
Hjort (etymologiskt samma ord som ty.
Hirsch’, i avljudsförhållande till horn-
urbesläktat med lat. cervus, hjort, lat. cornu och grek.
keras, horn; eg.: den behornade), kronhjort,
stundom även: dovhjort; särsk. i senare led
också i sammansättningar, som beteckna andra
hjortarter, t.ex. mysk-, virginiahjort; i plur.
om underfam. (egentliga) hjortdjur; dessutom
om hanne av dessa djur i motsats till h i n d.
Se Hjortdjur. E.H.
Hjort, Daniel (d. 1615), förebild för
hjälten i J. J. Wecksells tragedi med samma namn.
H:s personlighet, som Wecksell funnit hos
Fryxell, är dock i sorgespelet fritt omdiktad.
Den verklige H. var f. i Småland, säges som
student ha vistats hos Claes Fleming i
Finland och befann sig 1597 på Åbo slott, då detta
efter Flemings död belägrades av hertig Karl.
H. medverkade till besättningens myteri,
uppnådde hertigens gunst och erhöll understöd för
studier i utlandet. Han återvände 1601 till
Sverige med magistergrad och en kejserlig
poeta laureatus-titei samt anställdes i hertigens
kansli. De följ, åren vistades han dock mest
i Lappland och Finnmarken, dit han sändes
vid olika tillfällen för att hävda Sveriges
rättigheter och stärka rikets organisatoriska
verksamhet i dessa utmarker. En beskickning till
Ryssland erhöll han 1607, och 1613 följde han
hertig Karl Filip till Viborg som sekreterare.
Han adlades av Karl IX, men synes efter
dennes död ha fått dela öde med andra
lycksökare och skjutits åt sidan. Pingstdagen 1615
dödades han i ett slagsmål i Stockholm.
Förutom en reseberättelse från Lappland har han
förf, latinsk tillfällighetspoesi. — Litt.: N.
Ahn-lund, ”Sv. sägen och hävd” (1928). H.S-m.
Hjort, Peder, dansk förf. (1793—1871), är
den danska romantikens typiske kritiker,
lik-soip Hammarsköld är
den svenska. H:s
filosofiska studier
förde honom till
Schel-ling; i dennes anda
tolkade han den
sko-lastiska filosofien
(”Scotus Erigena”,
1823) och
bekämpade representanten för
determinismen i
dansk filosofi, F. G.
Howitz (1825). Som
prof, vid akad. i Sorö
lierade han sig med Chr. Wilster och Hauch
till försvar för Oehlenschläger mot J. L.
— 69 —
— 70 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
