Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjort, Peder - Hjort, Johan - Hjortar - Hjortbagge - Hjortdjur - Hjorted
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORT
Heibergs kritik. Senare verkade han särsk. för
reformer inom språkundervisningen, utgav
”Kritiske Bidrag til nyere dansk Tænkemaades
Historie” (4 bd, 1852—67) och sin brevväxling,
”Udvalgte Breve fra Mænd og Kvinder” (2 bd,
1867—69), en av de viktigaste källskrifterna till
danskt andligt liv under Guldalderen. — Litt.:
P. Rubow, ”Dansk litterær Kritik” (1921).
P.R-w.
Hjort, Johan, norsk fiskeribiolog (f. 1869),
1892 fil. d:r i München, 1897 chef för
biologiska stationen i Dröbak, 1900 medl. av norska
fiskeristyrelsen och direktör för dess
vetenskapliga avd.; då styrelsen upplöstes 1906, blev
han fiskeridirektör, vilken befattning han
lämnade 1917; 1921 blev han prof, i marin biologi
i Oslo. H. har särsk. intresserat sig för de
allm. problemen inom fiskeribiologien och
ledde jämte John Murray 1910 en exp. med
det norska fiskeriundersökningsfartyget
”Mi-chael Sars” för utforskande av de
hydrografiska och biologiska förhållandena i n.
Atlanten (populär redogörelse ”Atlanterhavet”, 1912).
— Ss. filosofisk förf, har H. framträtt med
arbetena ”The unity of Science” (1920) och
”Keiserens nye klær” (1930), det senare en
energisk uppgörelse med de modernaste
teorierna inom naturvetenskapen. N.R-n;A.N.
Hjortar, se Hjortdjur.
Hjortbagge, detsamma som ekoxe (se d.o.).
Hjortdjur, fam. Ce’rvidæ av de idisslande
partåiga hovdjuren (se d.o.), omfaltar
medelstora till stora, smäckert byggda former med
greniga, stundom skovelformade horn, som
årl. fällas efter brunsttidens slut.
Extremite-terna äro långa, klövarna smala, lättklövarna
väl utvecklade, fällen tät och kort ulan
botten-ull och svansen kort, ögonen äro stora, och
framför ögonhålorna ligger i en fördjupning
på tårbenet en stor hudkörtel. I överkäken
saknas framtänder, hos några även hörntänder,
och kindtänderna, 6 i varje käkhalva, äro
försedda med halvmånformiga emaljveck. Födan
utgöres av blad, bark och kvistar. Honan
föder årl. 1 å 2, sällan flera ungar. Hornen, som
blott saknas hos myskdjur och vattenrådjur
och med udantag av renen endast bäras av
hannarna, äro utskott från pannbenen och
bestå uteslutande av bensubstans. Från det
ständigt hårbeklädda basalstycket, rosenstocken,
som ej fälles, nybildas efter fällningen hornet.
Under tillväxten är hornet beklätt med kärlrik
hud, ”basthud”, som sedan torkar och
avstö-tes, ”fejas”. De första hornen äro ogrenade,
enspelsade, men i senare uppsättningar erhålla
de ett hos olika arter varierande antal grenar,
taggar (se fig.), vilkas antal dock ej motsvarar
djurets ålder. H. äro sällskapliga djur, som
Hornen hos olika hjortsläkten. 1 spetshjort,
2 huemul, 3 axishjort, 4 manhjort, 5
sika-hjort, 6 dovhjort, 7 älg, 8 rådjur, 9 ren,
10 sju utvecklingsstadier av kronhjortens
horn. I samtliga fig. är hornstammen vit,
ögontaggen svart, mellan taggen streckad och
baktaggen punkterad.
i små flockar leva såväl i skogstrakter som på
öppna slätter. De tidigaste representanterna,
som uppträdde i Europa och Asien under
miocen, voro små former utan el. med föga
greniga horn. Hos senare, större former voro
hornen stundom oerhört stora och starkt
greniga (t.ex. irländsk jättehjort, se d.o.). H., som
i sin nuv. utbredning blott saknas i Australien
och Afrika s. om Sahara, indelas i underfam.
myskdjur (se d.o.) och egentliga
hjortar. Dessa senare uppdelas i
Telemetacarpa’-lia, hos vilka 3:e och 4:e tåns mellanfotsben
äro tillbakabildade i sin övre del, samt
Plesio-metacarpa’lia, hos vilka dessa mellanfotsben
kvarstå i sin övre del. Till de förra räknas
Amerikas hjortar samt älg och rådjur (se d.o.),
till de senare Gamla världens hjortar, av vilka
kronhjort, dovhjort och ren (se d.o.) finnas i
Sverige. H.B-n.
Hjorted, s:n i S. Tjusts hd, Kalmar län, s.v.
om Västervik; 268,7» kvkm., därav 241,48 land;
3,500 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 3O.«a kvkm.
åker (1927; 12,7 °/o av landarealen), 198.so kvkm.
skogsmark. I H. finnes N. Kalmar läns
sjukhem. Industriföretag: Solstadsströms sågverk
och glasbruk och Blankaholms sågverk.
Egendomar: Falsterbo och Mjöshult. I H. ligga
Ankarsrums och H:s kronoparker. — Kyrkan,
uppförd 1778, är med sitt brutna tak och
tornhuv typisk för den gustavianska stilen; i det
inre flera samtida och äldre inventarier, bl.a.
ett medeltida altarskåp. — Pastorat i S. Tjusts
kontrakt, Linköpings stift. G.N.jE.W.
— 71 —
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
