Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälm - Hjälmare kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLMARE KANAL
ansiktet skyddande uppfällbart visir. För att
underlätta andningen utdrevs visiret i en
hund-nosliknande spets, varav den tyska
benämningen Hundsgugel. Ur denna h.-typ utveckla
sig flera av de senare visir-h. En rent
hattfor-mig h.-typ med breda brätten uppträder under
tidig medeltid. Denna s.k. järn- el. kittelhatt
bars i sht av fotfolk och bågskyttar. Ur denna
utvecklar sig den på 1400-talet mycket använda
sa la den (se pl.), i Sverige välbekant från
S:t Göransgruppen i Storkyrkan (fig. 1). Den
^italienska saladen, som torde direkt stamma från
en antik romersk h.-typ, får en säregen, huvudet
•nästan helt täckande form. Då på 1400-talets slut
riddarrustningen utvecklat sig till den krigaren
helt omslutande helrustningen (jfr R u s
t-•ii ing), blir visirhjälmen den
förhärskande, helt omslutande huvudet och nedtill
försedd med en s.k. bunt, som grep om rustning
ens halskrage och gjorde den fullst.
ogenomtränglig. Visiret fick en efter ansiktet mera
.avpassad form och delades i 2 rörliga stycken.
Denna h.-typ, som även efter den franska
benämningen kallades armet (se pl.), bibehöll sig
som grundform för h., så länge rustningar
användes. Som prydnad försågs den med en
fjäderbuske och fick under 1500- och 1600-talen
-samma utstyrsel, som kom rustningen till del.
Den på 1500-talet mycket brukade b u r g u
n-der h j äl men (se pl.) utgjorde ett mellanting
mellan salad och visir-h. Den var i allm. öppen
och försedd med en hög h.-kam samt nackskydd
och två kindskydd. Dessa senare kunde dock
stundom förenas under hakan och, då ofta ett
löst visir tillsattes, fick h. åter stor likhet med
visir-h. Ofta äro rustningar försedda med både
en visir-h. och en lättare burgunder-h. På
1600-talet användes dessutom mycket, särsk.
i 30-åriga kriget, den från Orienten
stammande, med turkiska och polska trupper inkomna
s.k. Zischäggen (se pl.), en öppen h. med
kraftigt nackskydd och pannskärm samt vanl.
försedd med nedfällbart nässkydd. Under 1500—
1600-talen brukades även, särsk. av fotfolket,
h.-typerna morion (se pl.) och cabasset, den
förra med hög, halvmånformig kam och breda,
uppåtböjda brätten, den senare utan kam med
en bakåtböjd, stjälkformad spets, varav den
tyska benämningen Birnenhelm (se pl.). Då h.
på 1600-talet började komma ur bruk,
användes i stället under hatten skålformiga, med
bred skärm försedda järnhuvor, som till sist
ersattes med enbart ett järnkors, fästat i
hattkullen. — För tornerspelen användes h. av
särskild typ (se T o r n e r s p e 1). G. W.F.
Moderna h. Under världskriget 1914—18
kom h. ånyo till heders. Den ingår nu i varje
enodern armés utrustning och brukas vid alla
truppslag. — Strax efter krigets utbrott
införde fransmännen en i mösskullen insatt liten
kalott av stålplåt och 1916 en verklig h. (fig.
2) av dylikt material, vilken vägde Ojo kg. och
skyddade mot mindre granatsplitter och skrot.
Engelsmännen antogo 1915 en liknande, något
motståndskraftigare h. (fig. 3), vikt 0,98 kg.,
1917 införd även i amerikanska armén.
Tyskarnas stål-h. (fig. 4), införd senare än de
franska och engelska h., väger 1,2 kg. men är
Från v. fig 2—4: fransk stålhjälm m/1916,
engelsk och tysk hjälm.
Fig. 5. Svensk stålhjälm
m/21.
också motståndskraftigare än dessa. I
skytte-gravskriget använde poster och prickskyttar
stundom tunga stål-h., skottsäkra även mot
gevärskulor; vissa h. försågos med visir för
skydd av ansiktet. I Sverige antogs 1921 efter
flera års omfattande försök en h. (fig. 5), vars
motståndsförmåga i förhållande till vikten
(1,3 kg.) står på höjden av teknikens
möjligheter. — Materialet i moderna h. utgöres av
stålplåt (specialstål
med mangan,
nickel, krom m.fl.
tillsatser), som pressas
till avsedd form,
vanl. i ett stycke.
Formen är så
avpassad, att en
projektil med stor
sannolikhet studsar av
utan att intränga.
Inredningen (svettrem, kuddar, läderkalott)
är så konstruerad, att h. icke ligger an direkt
mot huvudet, därigenom skyddande även mot
projektiler, som utan att slå igenom
åstadkomma buckla i h.-plåten. — Jfr
Störthjälm. R Sbg.
3) Lantbr., ett av stolpar uppburet tak med
i regel brädklädda gavelspetsar, avsett för
inbärgning av stråsäd el. hö.
4) Veter., en hos djur, särsk. hästar,
stundom förekommande medfödd (vit) färgteckning
på huvudet, vilken sträcker sig över dess främre
yta och delvis över dess sidodelar. V.M-r.
Hjälmare kanal mellan Hjälmaren och
Arboga-ån bildar med denna å en segelled till
Mälaren. Kanalens längd är 64,i km. (varav
konstgjord del 8,5 km.), bottenbredd 10,7 m.
och djup vid lågvatten 2,os m.
Höjdskillnaderna utjämnas genom 9 slussar — slusslängd
— 85 —
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
