Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmare kanal - Hjälmaren - Hjälmarsberg - Hjälmarsnäs - Hjälmbindel - Hjälmböna - Hjälmfåglar - Hjälmgaller - Hjälmkrans - Hjälmkrossare - Hjälmprydnad - Hjälmseryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLMAREN
35,62, bredd 7,13 och djup 2,i m. Kanalen
trafikerades 1929 av 1,681 fartyg med
tillsammans 122,521 tons dräktighet. — H.k., som
passerar Långsjön och Hafsjön, ombyggdes i nuv.
sträckning 1819—30; anläggningskostnad
1,500,000 kr., därav statsbidrag 1,170,000 kr. —
Båtled mellan Mälaren och Hjälmaren
ordnades redan av Karl IX, som 1596—1610 lät
anlägga en med träslussar utrustad kanal i
sträckningen förbi Torshällafallen till Hyndevad,
H.k. (Arboga grav) — Sveriges första
anläggning av detta slag. Denna förföll dock snart,
men redan 1640 var en ny H.k. i ung. nuv.
sträckning utförd. E.R.S.
Hjälmaren, Sveriges till storleken fjärde sjö,
belägen mellan Södermanland, Närke och
Västmanland. Längd i ö.-v. riktning 6 mil, bredd
2 mil, areal 483 kvkm., största djup 18 m.,
vattenområde vid dammen vid Hyndevad
4,020 kvkm. H:s centrala del, Stora H., står i
förbindelse i ö. genom Hjälmaresund med Östra
H., i v. med Mellanfjärden innanför Björkön
och denna än västligare med Hemfjärden in
nanför Ässön. Från St. H. avskiljes också Södra
H. genom Vindön m.fl. öar. I St. H. märkes ön
Valen samt den lilla historiskt bekanta
Engel-brektsholmen, numera i förbindelse med
fastlandet. De största tillflödena äro
Närkes-Svartå (vattenområde 1,400 kvkm.) till
Hem-fjärden samt Täljeån (795 kvkm.) till Forsån
(200 kvkm.) till S. H. H. avrinner från
utloppet i ö. H. genom den 32 km. långa
Eskils-tunaån, i övre delen kallad Hyndevad ström,
förbi Eskilstuna och Torshälla till
Mälarfjärden Blacken, där vattenområdet är 4,160 kvkm.
Fallen i ån, de största vid Rosenfors,
Eskilstuna och Torshälla, äro sedan gammalt
utbyggda för industrieldla behov med
tillsammans 4,780 hkr. Medelvatteneffekten är 8,400
hkr. Genom kanalisering är ån segelbar från
H. till Hyndevad och från Eskilstuna till
Mälaren. Kungsådra finnes från H:s utlopp.
Genom Hjälmare kanal står H. i förbindelse med
Arbogaån och Mälaren. H. är fiskrik, men det
förr goda kräftfisket är numera alldeles
förstört genom kräftpesten. H:s stränder äro
särsk. på n. sidan låga och ha förr varit
utsatta för översvämningar. 1422, 1655 och 1734
försökte strandägarna utan resultat sänka
flödena genom att med våld nedbryta dammar i
utloppet. Ej heller en 1757 verkställd mindre
rensning i utloppet blev effektiv. 1877—88
utfördes emellertid en betydande sänkning, det
största företaget i sitt slag i Sverige.
Sänkningen var förenad med reglering för att icke
försämra vattentillgången i Eskilstunaån vid
lågvatten, varför en damm anlades vid
Hyndevad 13 km. nedom H:s eg. utlopp. Den
förut
varande högvattenytan sänktes 1,8 m. och
lågvattenytan l,o m. Vattenståndet i H. regleras
nu mellan 22,22 och 21,62 m.ö.h., vilka gränser
dock ej alltid kunnat hållas. I samband med
sänkningen uppmuddrades segellederna i H.
Även Täljeån kanaliserades (Kvismare kanal)
för torrläggning av sjön Kvismaren och
vidsträckta sankmarker. Inalles vunnos el.
förbättrades 18,925 har, varav större delen god
åkerjord. Kostnaderna uppgingo till c:a 4
mill. kr. — Litt.: P. Laurell i ’Tngeniörför:s
förhandlingar”, 1885—87, ”Ymer”, 1886 och
”Kungl. Väg- och vattenbyggnadskåren 1851
—1901” (1904). S.E-s.
Hjälmarsberg, gods i Almby s:n, Örebro län,
vid Hjälmaren 6 km. ö. om Örebro; areal 500
har; taxeringsvärde 323,000 kr.
Huvudbyggnaden, med 3 flyglar, är från 1600-talet,
restaurerad 1911. Från 1700-talets början till 1814
tillhörde H. ätten Äkerhielm, 1856—93
överstelöjtnanten C. S. Drakenberg. Nuv. ägare är
grosshandlare G. Anderssons stärbhus. Th.P.
Hjälmarsnäs, gods i St. Mellösa s:n, Örebro
län, vid Hjälmaren 13 km. ö. om Örebro; areal
c:a 800 har; taxeringsvärde 411,200 kr.
Huvudbyggnaden är från 1700-talet, med till- och
ombyggnader från senast 1924. H. är känt
sedan 1400-talet. Nuv. ägare är kammarherre R.
von Horn. Th.P
Hjälmbindel, se H e r a 1 d i k.
Hjälmböna, växtart, se Dolichos.
Hjälmfåglar, släktet Tu’racus av fam.
banan-ätarefåglar (se d.o.), omfattar 23 duvstora, över
Afrikas skogsområden utbredda arter,
kännetecknade av kort, något böjd näbb och
huvudets hjälmlikt förlängda fjädrar. Vingarna äro
korta, kupiga och den metallglänsande
fjäderdräkten vackert färgad i grönt och purpurrött.
Födan utgöres av frön och bär. H.B-n.
Hjälmgaller, gallerformigt visir på en hjälm,
se Hjälm 2) och H e r a 1 d i k.
. Hjälmkrans, hjälmbindel, se H e r a 1 d i k.
Hjälmkrossare, under 1500-talet benämning
på dels den medeltida stridsklubban el.
strids-kolven med dess från den kulformiga kolven
utgående slagblad, dels även den s.k.
ryttar-hammaren (se d.o.). G.W.F.
Hjälmprydnad, även kallad crest, se d.o.
samt Hjälm 2) och H e r a 1 d i k.
Hjälmseryd, s:n i Västra hd, Jönköpings län,
mellan sjöarna Rusken och Allgunnen; 178,71
kvkm., därav 161,01 land; 2,744 inv. (1932; 17
inv. pr kvkm.); 19,04 kvkm. åker (1927; 11,8%
av landarealen), 57,eo kvkm. skogsmark. Av
den äldre kyrkan, belägen 7 km. s. om den nya
(som tillkom 1853), finnas betydande ruiner
kvar, som visa romansk stil (med absid) samt
(numera nästan utplånade) målningar från go-
— 87 —
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
