HJÄLMAREN 35,62, bredd 7,13 och djup 2,i m. Kanalen trafikerades 1929 av 1,681 fartyg med tillsammans 122,521 tons dräktighet. — H.k., som passerar Långsjön och Hafsjön, ombyggdes i nuv. sträckning 1819—30; anläggningskostnad 1,500,000 kr., därav statsbidrag 1,170,000 kr. — Båtled mellan Mälaren och Hjälmaren ordnades redan av Karl IX, som 1596—1610 lät anlägga en med träslussar utrustad kanal i sträckningen förbi Torshällafallen till Hyndevad, H.k. (Arboga grav) — Sveriges första anläggning av detta slag. Denna förföll dock snart, men redan 1640 var en ny H.k. i ung. nuv. sträckning utförd. E.R.S. Hjälmaren, Sveriges till storleken fjärde sjö, belägen mellan Södermanland, Närke och Västmanland. Längd i ö.-v. riktning 6 mil, bredd 2 mil, areal 483 kvkm., största djup 18 m., vattenområde vid dammen vid Hyndevad 4,020 kvkm. H:s centrala del, Stora H., står i förbindelse i ö. genom Hjälmaresund med Östra H., i v. med Mellanfjärden innanför Björkön och denna än västligare med Hemfjärden in nanför Ässön. Från St. H. avskiljes också Södra H. genom Vindön m.fl. öar. I St. H. märkes ön Valen samt den lilla historiskt bekanta Engel-brektsholmen, numera i förbindelse med fastlandet. De största tillflödena äro Närkes-Svartå (vattenområde 1,400 kvkm.) till Hem-fjärden samt Täljeån (795 kvkm.) till Forsån (200 kvkm.) till S. H. H. avrinner från utloppet i ö. H. genom den 32 km. långa Eskils-tunaån, i övre delen kallad Hyndevad ström, förbi Eskilstuna och Torshälla till Mälarfjärden Blacken, där vattenområdet är 4,160 kvkm. Fallen i ån, de största vid Rosenfors, Eskilstuna och Torshälla, äro sedan gammalt utbyggda för industrieldla behov med tillsammans 4,780 hkr. Medelvatteneffekten är 8,400 hkr. Genom kanalisering är ån segelbar från H. till Hyndevad och från Eskilstuna till Mälaren. Kungsådra finnes från H:s utlopp. Genom Hjälmare kanal står H. i förbindelse med Arbogaån och Mälaren. H. är fiskrik, men det förr goda kräftfisket är numera alldeles förstört genom kräftpesten. H:s stränder äro särsk. på n. sidan låga och ha förr varit utsatta för översvämningar. 1422, 1655 och 1734 försökte strandägarna utan resultat sänka flödena genom att med våld nedbryta dammar i utloppet. Ej heller en 1757 verkställd mindre rensning i utloppet blev effektiv. 1877—88 utfördes emellertid en betydande sänkning, det största företaget i sitt slag i Sverige. Sänkningen var förenad med reglering för att icke försämra vattentillgången i Eskilstunaån vid lågvatten, varför en damm anlades vid Hyndevad 13 km. nedom H:s eg. utlopp. Den förut varande högvattenytan sänktes 1,8 m. och lågvattenytan l,o m. Vattenståndet i H. regleras nu mellan 22,22 och 21,62 m.ö.h., vilka gränser dock ej alltid kunnat hållas. I samband med sänkningen uppmuddrades segellederna i H. Även Täljeån kanaliserades (Kvismare kanal) för torrläggning av sjön Kvismaren och vidsträckta sankmarker. Inalles vunnos el. förbättrades 18,925 har, varav större delen god åkerjord. Kostnaderna uppgingo till c:a 4 mill. kr. — Litt.: P. Laurell i ’Tngeniörför:s förhandlingar”, 1885—87, ”Ymer”, 1886 och ”Kungl. Väg- och vattenbyggnadskåren 1851 —1901” (1904). S.E-s. Hjälmarsberg, gods i Almby s:n, Örebro län, vid Hjälmaren 6 km. ö. om Örebro; areal 500 har; taxeringsvärde 323,000 kr. Huvudbyggnaden, med 3 flyglar, är från 1600-talet, restaurerad 1911. Från 1700-talets början till 1814 tillhörde H. ätten Äkerhielm, 1856—93 överstelöjtnanten C. S. Drakenberg. Nuv. ägare är grosshandlare G. Anderssons stärbhus. Th.P. Hjälmarsnäs, gods i St. Mellösa s:n, Örebro län, vid Hjälmaren 13 km. ö. om Örebro; areal c:a 800 har; taxeringsvärde 411,200 kr. Huvudbyggnaden är från 1700-talet, med till- och ombyggnader från senast 1924. H. är känt sedan 1400-talet. Nuv. ägare är kammarherre R. von Horn. Th.P Hjälmbindel, se H e r a 1 d i k. Hjälmböna, växtart, se Dolichos. Hjälmfåglar, släktet Tu'racus av fam. banan-ätarefåglar (se d.o.), omfattar 23 duvstora, över Afrikas skogsområden utbredda arter, kännetecknade av kort, något böjd näbb och huvudets hjälmlikt förlängda fjädrar. Vingarna äro korta, kupiga och den metallglänsande fjäderdräkten vackert färgad i grönt och purpurrött. Födan utgöres av frön och bär. H.B-n. Hjälmgaller, gallerformigt visir på en hjälm, se Hjälm 2) och H e r a 1 d i k. . Hjälmkrans, hjälmbindel, se H e r a 1 d i k. Hjälmkrossare, under 1500-talet benämning på dels den medeltida stridsklubban el. strids-kolven med dess från den kulformiga kolven utgående slagblad, dels även den s.k. ryttar-hammaren (se d.o.). G.W.F. Hjälmprydnad, även kallad crest, se d.o. samt Hjälm 2) och H e r a 1 d i k. Hjälmseryd, s:n i Västra hd, Jönköpings län, mellan sjöarna Rusken och Allgunnen; 178,71 kvkm., därav 161,01 land; 2,744 inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.); 19,04 kvkm. åker (1927; 11,8% av landarealen), 57,eo kvkm. skogsmark. Av den äldre kyrkan, belägen 7 km. s. om den nya (som tillkom 1853), finnas betydande ruiner kvar, som visa romansk stil (med absid) samt (numera nästan utplånade) målningar från go- — 87 — — 88 —