HJÄLPLINJER tering utförd ibättring av äldre felslagna el. luckiga skogskulturer el. självsådder. F.A.Bn. Hjälplinjer, mus., se B i 1 i n j e r. Hjälpmaskin benämnas alla de maskiner, som förutom propellermaskinen finnas i ett helt maskindrivet fartygs maskinrum, ss. pumpar, belysningsmaskiner etc. v.S. Hjälpmotor, benämning på en propellermaskin, vanl. råoljemotor, som stundom finnes installerad på segelfartyg för att framdriva detta i händelse av stiltje och motvind el. som hjälp vid manöver. v.S. Hjälpskjutning, eldreglering mot ett verkligt el. fiktivt ”hjälpmål” (jämförelsemål). Medelst h. kontrolleras beräknade riktelement och bestämmas de korrektioner, som erfordras för eldöverflyttning till olika mål, utan att dessa ”förvarnas” genom direkt inskjutning. En h., som omedelbart efter beskjutning av ett mål utföres mot ett jämförelsemål, möjliggör även eldens öppnande vid annat tillfälle (andra atmosfäriska el. ballistiska förhållanden) mot samma mål, utan förnyad inskjutning. — H. utföres med ”nedslag” el. ”höga luftkrevader”. I förra fallet skjutes mot en synlig punkt på marken. I senare fallet inskjutes en medel-krevadpunkt i luften, varvid krevadlägena inmätas, och med stöd av den sålunda bestämda banan beräknas erforderliga korrektioner. H. med ”höga luftkrevader” har sedan världskriget kommit till stor användning vid art. R.Sbg. Hjälpskola, se Hjälpklass. Hjälpverb, benämnes det verb, som jämte huvudverbet bildar sammansatta former el. omskrivningar av detta. Sådana h. äro t.ex. bliva, varda, som bilda passivformer, hava el. ha, som ha temporal karaktär, skola, som uttrycker fu-turum el. har modala betydelser, vara med presentisk el. perfekt betydelse, böra, få, kunna, må, som beteckna olika modifikationer av verbets innebörd. Flera av dessa uppträda också i annan användning, t.ex. bliva, förbliva, få, erhålla, hava, äga, kunna, ha kännedom om, o.s.v. E.H. Hjälsta, s:n i Lagunda hd, Uppsala län, n. om Ekolsundsviken, ö.n.ö. om Enköping; 20,73 kvkm., därav 20,07 land; 428 inv. (1932; 21 inv. pr kvkm.); 13,96 kvkm. åker (1927; 69,6% av landarealen), 3,41 kvkm. skogsmark. Den enkla, rektangulära gråstenskyrkan, som härstammar från den senare medeltiden, har nischprydnader i tegel å gavlarna samt i det inre tegelvalv. — Pastorat: H., Fittja, Holm och Kulla, Lagunda och Hagunda kontrakt, Ärkestiftet. G.N.;E.W. Hjälstad, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, v. om Moholm; 15,78 kvkm., därav 15,75 land; 703 inv. (1932; 45 inv. pr kvkm.); 9,56 kvkm. Hjälsta kyrka, Uppland. åker (1927; 60,7% av landarealen), 4,67 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H., Vad, Svenneby och Mo, S. Vadsbo kontrakt, Skara stift. G.N. Hjälstaholm, till 1929 namn på Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla pastorat i Ärkestiftet. Hjältedikt, hjältesång, se Epos. Hjältesaga, en folksägnen (se d.o.) närstående diktart. Medan sägner överallt och i alla tider uppstå i anslutning till vad som på ett el. annat sätt väcker uppmärksamhet, kräver h. stora händelser och personligheter, och den når därför jämförelsevis sällan full utveckling. Så uppstod germansk h. med folkvandringstidens väldiga omstörtningar som bakgrund, och liknande betingelser hade den h., som i Grekland lades till grund för den homeriska diktningen, el. som i Frankrike gav upphov till chanson de geste o.s.v. Medan folksägnen berättar nyktert och kortfatat liksom i förbigående, söker h. upp sådant, som eldar och entusiasmerar; den idealiserar hjälten och skildrar med patos hans stordåd el. sorgliga slut. Den smyckar därför gärna sin framställning med överdrifter och fantasitillägg, som ofta hämtas ur folksaga, legend el. mytologi. Olika folks och tiders h. ha emellertid mycket olika prägel. Fullt utbildad h. har i regel bunden form och är en aristokratisk diktart, men ansatser till h. spåras även hos bredare lager. Så torde de sägner, som Runeberg hörde av fänrik Stål, snarast böra betecknas ss. dylika ansatser, och just därför inspirerade de till poetisk behandling. Jfr Epos. — Litt.: H. M. Chadwick, ”The heroic age” (1912). v.S-w. Hjältesång, se Epos. Hjälteteno'r, den tenorsångare, som på operan sjunger de heroiska partierna i motsats till den lyriske tenoren. H:s läge är ung. en ton lägre än den lyriske tenorens (c-b1 emot d-c2); hans stämma bör i gengäld ha större kraft och fyllighet och en mörkare timbre. — 91 — — 92 —