Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälpkultur - Hjälplinjer - Hjälpmaskin - Hjälpmotor - Hjälpskjutning - Hjälpskola - Hjälpverb - Hjälsta (Uppsala län) - Hjälstad (Skaraborgs län) - Hjälstaholm - Hjältedikt, hjältesång - Hjältesaga - Hjältesång - Hjältetenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLPLINJER
tering utförd ibättring av äldre felslagna el.
luckiga skogskulturer el. självsådder. F.A.Bn.
Hjälplinjer, mus., se B i 1 i n j e r.
Hjälpmaskin benämnas alla de maskiner,
som förutom propellermaskinen finnas i ett
helt maskindrivet fartygs maskinrum, ss.
pumpar, belysningsmaskiner etc. v.S.
Hjälpmotor, benämning på en
propellermaskin, vanl. råoljemotor, som stundom
finnes installerad på segelfartyg för att framdriva
detta i händelse av stiltje och motvind el. som
hjälp vid manöver. v.S.
Hjälpskjutning, eldreglering mot ett verkligt
el. fiktivt ”hjälpmål” (jämförelsemål). Medelst
h. kontrolleras beräknade riktelement och
bestämmas de korrektioner, som erfordras för
eldöverflyttning till olika mål, utan att dessa
”förvarnas” genom direkt inskjutning. En h.,
som omedelbart efter beskjutning av ett mål
utföres mot ett jämförelsemål, möjliggör även
eldens öppnande vid annat tillfälle (andra
atmosfäriska el. ballistiska förhållanden) mot
samma mål, utan förnyad inskjutning. — H.
utföres med ”nedslag” el. ”höga luftkrevader”.
I förra fallet skjutes mot en synlig punkt på
marken. I senare fallet inskjutes en
medel-krevadpunkt i luften, varvid krevadlägena
inmätas, och med stöd av den sålunda bestämda
banan beräknas erforderliga korrektioner. H.
med ”höga luftkrevader” har sedan
världskriget kommit till stor användning vid art. R.Sbg.
Hjälpskola, se Hjälpklass.
Hjälpverb, benämnes det verb, som jämte
huvudverbet bildar sammansatta former el.
omskrivningar av detta. Sådana h. äro t.ex. bliva,
varda, som bilda passivformer, hava el. ha, som
ha temporal karaktär, skola, som uttrycker
fu-turum el. har modala betydelser, vara med
presentisk el. perfekt betydelse, böra, få, kunna,
må, som beteckna olika modifikationer av
verbets innebörd. Flera av dessa uppträda också
i annan användning, t.ex. bliva, förbliva, få,
erhålla, hava, äga, kunna, ha kännedom om,
o.s.v. E.H.
Hjälsta, s:n i Lagunda hd, Uppsala län, n.
om Ekolsundsviken, ö.n.ö. om Enköping; 20,73
kvkm., därav 20,07 land; 428 inv. (1932; 21 inv.
pr kvkm.); 13,96 kvkm. åker (1927; 69,6% av
landarealen), 3,41 kvkm. skogsmark. Den enkla,
rektangulära gråstenskyrkan, som härstammar
från den senare medeltiden, har
nischprydnader i tegel å gavlarna samt i det inre
tegelvalv. — Pastorat: H., Fittja, Holm och Kulla,
Lagunda och Hagunda kontrakt, Ärkestiftet.
G.N.;E.W.
Hjälstad, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län,
v. om Moholm; 15,78 kvkm., därav 15,75 land;
703 inv. (1932; 45 inv. pr kvkm.); 9,56 kvkm.
Hjälsta kyrka, Uppland.
åker (1927; 60,7% av landarealen), 4,67 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: H., Vad, Svenneby
och Mo, S. Vadsbo kontrakt, Skara stift. G.N.
Hjälstaholm, till 1929 namn på Hjälsta,
Fittja, Holm och Kulla pastorat i Ärkestiftet.
Hjältedikt, hjältesång, se Epos.
Hjältesaga, en folksägnen (se d.o.) närstående
diktart. Medan sägner överallt och i alla tider
uppstå i anslutning till vad som på ett el. annat
sätt väcker uppmärksamhet, kräver h. stora
händelser och personligheter, och den når
därför jämförelsevis sällan full utveckling. Så
uppstod germansk h. med folkvandringstidens
väldiga omstörtningar som bakgrund, och
liknande betingelser hade den h., som i Grekland
lades till grund för den homeriska diktningen,
el. som i Frankrike gav upphov till chanson
de geste o.s.v. Medan folksägnen berättar
nyktert och kortfatat liksom i förbigående, söker
h. upp sådant, som eldar och entusiasmerar;
den idealiserar hjälten och skildrar med patos
hans stordåd el. sorgliga slut. Den smyckar
därför gärna sin framställning med överdrifter och
fantasitillägg, som ofta hämtas ur folksaga,
legend el. mytologi. Olika folks och tiders h. ha
emellertid mycket olika prägel. Fullt utbildad
h. har i regel bunden form och är en
aristokratisk diktart, men ansatser till h. spåras även
hos bredare lager. Så torde de sägner, som
Runeberg hörde av fänrik Stål, snarast böra
betecknas ss. dylika ansatser, och just därför
inspirerade de till poetisk behandling. Jfr
Epos. — Litt.: H. M. Chadwick, ”The heroic
age” (1912). v.S-w.
Hjältesång, se Epos.
Hjälteteno’r, den tenorsångare, som på operan
sjunger de heroiska partierna i motsats till
den lyriske tenoren. H:s läge är ung. en
ton lägre än den lyriske tenorens (c-b1 emot
d-c2); hans stämma bör i gengäld ha större
kraft och fyllighet och en mörkare timbre.
— 91 —
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
