Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hof, Sven - Hofberg, Herman - Hofburg - Hofburgtheater, Das - Hofdijk, Willem Jacobsz. - Hofer, Andreas - Hofer, Bruno - Hoff, Carl - Hoff, Jakobus Hendricus van’t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFF
swenska psalmboken” (1765), ”Dialectus
vest-rogothica” (1772), hans förnämsta arbete, en
även från modern synpunkt utmärkt
dial.-monografi, samt en blott i handskrift befintlig
avh. om den sv. skaldekonsten, i vilken han
visar, att den sv. versen icke är byggd på
kvantitet utan på accent. Han utgav dessutom
skrifter i latin, naturvetenskap och ekonomiska
frågor samt var varmt intresserad för
undervisningsväsendets förkovran. H:s ”Efterlämnade
skrifter” utgåvos 1930 av N. Beckman. — Litt.:
N. Beckman, ”Bidrag till kännedomen om
1700-talets svenska” (i ”Arkiv för nordisk filologi”,
11, 1895), ”S. H.” (i ”Göteborgs kungl.
vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar”,
4:27, 1927). E.H.
Hofberg [hov-], Johan Herman, läkare,
förf. (1823—83), distriktsläkare i Edsberg 1852
—58, ägnade sig därefter åt antikvariska,
personhistoriska och litterära studier, blev 1874
e.o. amanuens vid Nationalmuseum och 1880
föreståndare för Livrustkammaren. Bland H:s
många skrifter äro särsk. viktiga de om stor
forskar- och samlariver vittnande ”Edsbergs
socken” (1863), ”Nerikes gamla minnen” (1868),
”Förteckning öfver Nerikes fasta
fornlemning-ar” (1871), ”Sv. folksägner” (1882) samt hans
”Sv. biografiskt handlexikon” (2 bd, 1876; ny
uppl. 1906). H. redigerade tidskr. ”Läsning i
hemmet” 1880—83. W.N.
Hofburg [hä’fbork], se Wien.
Hofburgtheater [hä’fbork-], D a s, i Wien,
se Burgtheater.
Hofdijk [håTdaik], Willem Jacobs z.,
holländsk förf. (1816—88), f. i Alkmaar,
lärare vid gymnasiet i Amsterdam sedan 1851,
skrev romantiska dikter, ss. ”Kennemerland,
Balladen” (5 bd, 1850—52), historiska
skildringar, ss. ”Historische landschappen” (1856),
och talrika andra brett anlagda episka och
lyriska dikter. Rth.
Hofer [hä’far], Andreas, tyrolsk
upprorsman (1767—1810), f. i S:t Leonhard i
Passeier-dalen, där han ärvde värdshuset ”Am Sand”,
efter vilket han fick
sitt folkliga namn
”Der Sandwirt”. H.
deltog i kriget mot
Frankrike 1796—1805
bl.a. som kapten för
en skarpskyttekår.
Efter freden i
Press-burg, där Österrike
avträdde Tyrolen till
Bayern,
organiserades i det avträdda
området en
upprors-rörelse från Wien.
dit H. jämte några andra tyrolare
kallades 1808. I april 1809 utbröt upproret i
Tyrolen, och under H:s ledning befriades landet.
Då Österrike likväl i stilleståndet i Znaim (12/?)
förband sig att utrymma Tyrolen, uppträdde
H. självständigt, slog en stark fransk här vid
berget Isel (ls/s), befriade det belägrade
Innsbruck, valdes till Oberkommandant samt styrde
Tyrolen i kejsarens namn. Sedan Österrike i
freden i Wien (14/io) slutgiltigt avstått Tyrolen,
dukade frihetsrörelsen under, H. tillfångatogs
och avrättades i Mantua (febr. 1810); hans
kvarlevor flyttades 1823 till Innsbruck. Trogen
kyrkan, den folkligaste gestalten i Österrikes
kamp mot Napoleon, har H. förhärligats i
folksånger och sägner; hans historia har lämnat
litterära motiv åt Immermann
(”Trauer-spiel in Tirol”, 1828), B. Auerbach, Schönherr
(”Der Judas von Tirol”, 1927) m.fl. — Litt.: J.
Hirn, ”Tirols Erhebung im Jahre 1809” (2
Aufl. 1909); H. v. Voltelini, ”Forschungen und
Beiträge zur Geschichte des Tiroler Aufstandes
im Jahre 1809” (1909). P.N-m.
Hofer [hä’-], Bruno, tysk zoolog och
fiske-riman (1862—1916), föreståndare för
veteri-närhögsk. i München. H. har inlagt betydande
och banbrytande förtjänster inom flera
områden av fiskerinäringen, särsk. dammkulturen.
Han grundade den berömda försöksstationen i
Wielenbach och fiskeristationen i München,
ivrade för modernare fiskerilagstiftning,
kämpade mot förorening av fiskevatten och för
nyttiggörande av avloppsvatten, redigerade
under många år ”Allgemeine Fischerei-Zeitung”
och utgav en mycket anlitad handbok i
fisksjukdomar. N.R-n.
Hoff, Carl Ernst Adolf von, tysk geolog
och ämbetsman (1771—1837), vid sin död
president för överkonsistoriet i Gottha. H. utgav
ett flertal avh. inom olika delar av geologien.
Hans huvudarbete är ”Geschichte der durch
Ueberlieferung nachgewiesenen natürlichen
Veränderungen der Erdoberfläche” (3 bd, 1822
—34, bd 4 och 5 postumt utg. av H. K.
Berg-haus, 1840—41). Häri behandlas ingående de
förändringar, som jordytan undergått i
historisk tid, och de slutsatser, som därav kunna
dragas beträffande förändringar under tidigare
jordperioder. H. lägger här en fast grund för
aktualistiska åsikter i geologien och står
värdigt vid sidan av Charles Lyell. K.A.G.
Hoff, Jakobus Hendricus va n’t,
holländsk kemist (1852—1911), prof, i
Amsterdam 1878, i Berlin 1894, en av den fysikaliska
kemiens främsta representanter. Sin första
berömmelse vann H. med ”La chimie dans
1’espace” (1874), där han framlade teorien om
asymmetriska kolatomer och visade, hur olika
Uppslagsbok. XIII. __ jgj __
6
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
