HOGNER samhället såväl i dess högre som lägre skikt. Hans mest berömda serier äro: ”En glädjeflickas historia” (”The harlofs progress”, 1731), ”En rumlares historia” (”The rake’s progress”, 1735), och ”Äktenskapet på modet” (”Mariage å la mode”, 1745). H:s målningar utmärka sig för skenbart osökt komposition, säker och momentan uppfattning av gester och hållning samt en ofta utsökt kolorit. Av samtiden uppskattades de föga, medan däremot sticken spredos i stora upplagor. H. har även målat ett antal tavlor med religiösa motiv, mindre betydande, ehuru omsorgsfullt och skickligt utförda. Som porträttist är han en av den engelska konstens högst skattade mästare,» icke minst som psykolog och fysionomist. I sin bok ”Analysis of beauty” (1753) framställer han som det skönas grundelement våglinjen och den av levande rytm sammanhållna omväxlingen, vilket han tillämpar på sin egen konst. — Litt.: A. Dobson, ”H.” (1907); A. Blum, ”W. H.” (1922). G.S. Hogarth [håu'gäl>], David George, engelsk arkeolog (1862—1927), direktör för British school of archæology i Aten 1897—1900, företog en rad forskningsresor och ledde arkeologiska undersökningar i Mindre Asien, Syrien, Egypten, på Cypern, Kreta, Melos. 1909 blev han direktör för Ashmolean-museet i London. H. har utg. bl.a.: ”The nearer East” (1905), ”The penetration of Arabia” (s.å.), ”Excava-tions at Ephesus” (1908), ”Hittite seals” (1920), ”King of the Hittites” (1926). N.V. Högdal, socknar, se Ytterhogdal cch överhogdal. Högdal, s:n i Bohuslän, Vette hd, intill norska gränsen; 73,38 kvkm., därav 69,90 land; 1,326 inv. (1932; 19 inv. pr kvkm.); 9,04 kvkm. åker (1927 12,9% av landarealen), 13,27 kvkm. skogsmark. Egendom: Dyne. — Pastorat: Näsinge, H. och Lommedal, Vikornas n. kontrakt, Göteborgs stift. J.C. Hogendorp [hä^andårp]. 1) D i r k v a n H., greve, nederländsk militär och politiker (1761 —1822), trädde efter militärtjänst i Preussen och hemlandet i holländska Ostindiska kompaniets tjänst 1784, blev 1806 krigsminister i kungariket Holland och övergick efter dettas upphörande i Napoleons tjänst, bl.a. som generalguvernör i Hamburg 1813. H. flyttade efter ”de 100 dagarna” till Brasilien. P.N-m. 2) Gijsbert Karel van H., den föregåendes bror, greve, politiker (1771—1834), anhängare av Oranierna, 1787—95 rådspensionär i Rotterdam, 1813 en av ledarna av frihetsrörelsen, 1814 ordf, i statskommissionen för författningens utarbetande, 1814—16 utrikesminister. Som medl. av Generalstaternas A.k. bekämpade han Vilhelm I:s absolutistiska tendenser. P.N-m. Hogenäs Näs el. H o v e n ä s e t, municipal-samhälle och fiskläge i Askums s:n, Bohuslän, n.v. om Lysekil; 0,15 kvkm.; 549 inv. (1932). 40 yrkes- och 8 binäringsfiskare (1929). Stenindustri. Taxeringsvärde å fastighetsskatteplik-tig fastighet 482,300 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 304,680 kr. (1931). J.C. Hoger, tysk abbot, se H u c b a 1 d. Hogg [håg], James, skotsk skald (1770— 1835), mest känd under benämningen ”the Ettrick shepherd” (”herden från E."). Under inflytande av äldre skotsk litteratur och uppmuntrad av bl.a. Walter Scott, till vars ”Border minst-relsy” han lämnat bidrag, skrev H. flera saml. dikter samt ypperliga skotska folk-livsskildringar, legender och folksagor. H:s samlade skrifter äro utg. av J. Wilson (5 bd, 1850—52), urval av W. Wallace (1903). — Monogr. av H. T. Stephenson (1922) och E. Batho (1927). A.Km. Hogg [håg], D., engelsk politiker, se H a i 1 s-h a m. Hoggar, bergsområde i Sahara, se A h a g-gar. Höghusen, Henrik, ämbetsman (1624—84), blev efter långvariga utländska resor sekreterare hos E. Oxenstierna och användes senare i samma egenskap vid flera av de viktigaste diplomatiska förhandlingarna under Karl X Gustav. 1673 blev H. statssekreterare och 1674 kansliråd. Han åtföljde Karl XI un der skånska kriget. H. slöt själv sin adliga ätt. P.S. Högland, fi. Suursaari, ö i Viborgs län, Finland, mitt i Finska viken, s. om Kotka; 20,« kvkm.; 879 inv. (1929). S. 1788 utkämpades i närheten av H. en strid mellan sv. flottan under hertig Karl och ryska flottan under engelsmannen amiral Greigh. Striden mellan de jämnstarka flottorna blev taktiskt oavgjord men ett strategiskt nederlag för svenskarna, enär med ryska flottan obesegrad den av Gustav III uppgjorda planen för ryska kriget icke kunde följas. ll.S-k. Hogner, Carl Victor G u d m a r, präst (f. % 1859), teol. kand, i Uppsala 1891, teol. d:r 1927, sekreterare hos Sv. kyrkans missionsstyrelse 1897, kyrkoherde i Nyköping 1906, kontrakts- — 177 — — 178 —