HOGNESTAD L. Desprez: Slaget vid Högland. Rosersbergs slott. prost 1908. H. har ss. ombud för Sv. kyrkans mission och Sv. kyrkans sjömansvård gjort vidsträckta resor inom och utom Europa. Bland hans skrifter märkes ”Moderna missionspro-blem” (1930). E.Ltn. Hognestad, Peter, norsk teolog (1866— 1931), prof, i G. T:s exegetik vid menighets-fakulteten i Oslo 1908, biskop i Bergen 1916. H. var ss. teolog konservativ och företrädde på olika områden norsk nationalism men var samtidigt en av dem, som tidigast anslöt sig till de kyrkliga enhetssträvandena (president i norska avd. av Allmänkyrkliga världsförbundet, se d.o.). S.N. Hogrän, s:n i Gotlands s. hd, v. om Roma; 22,06 kvkm., allt land; 349 inv. (1932; 16 inv. pr kvkm.); 8,85 kvkm. åker (1927; 40,i °/o av arealen), 10,83 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Sten-kumla, Västerhejde, Träkumla, Vall, H. och Atlingbo, Medelkontraktet, Visby stift. J.C Hogstad, s:n i Göstrings hd, Östergötlands län, v. om Mjölby: 26,n kvkm., därav 26,os land; 812 inv. (1932; 31 inv. pr kvkm.); 13,91 kvkm. åker (1927; 53,3% av landarealen), 7,78 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Högby och H., Göstrings kontrakt, Linköpings stift. J.C. Hohenberg [hä'anbärk], S o p h i e, född grevinna v. Chotek, hertiginna (1868—1914), g.m. ärkehertig Frans Ferdinand av Österrike-Este (se denne). Hohenfels [hä'anfäls], Stella, österrikisk skådespelerska (1857—1920), se Alfred v. B e r g e r. Hohenfriedeberg [häanfri'dabärk], stad i Schlesien vid Striegauer Wasser, där Fredrik II % 1745 genom ett överraskande angrepp tillfogade de något överlägsna österrikarna och saxarna ett svårt nederlag, som kostade dem 13,000 man och tvang dem att återtåga till Böhmen. P.S. Hohenhausen [häanhåu'zan], von, adlig ätt, urspr. från Pommern, känd sedan 1300-talet. En gren med riksfriherrlig värdighet fortlever i Tyskland. En tysk adlig gren invandrade på 1690-talet från Kurland till Finland, senare till Sverige, där den med Carl Johan v. H. (1755—89) 1786 vann sv. adelskap. Kapten i sv. flottan 1786, stupade han vid Svensksund 1789 efter att med sitt chefsfartyg ”Björn Jern-sida” under 14 tim. ha uppehållit en vida överlägsen fiende. Hans son GarlLudvigv. H. (1787—1866), militär, var 1848—53 krigsminister, avsked 1853. H. införlivade beväringen med de värvade stamtrupperna. Ätten utgick på svärdssidan 1902. Th. Hohenheim [hä'anhälm], liten ort i Würt-temberg, s. om Stuttgart, bekant för sitt slott, som 1818 uppläts till lantbrukshögsk., nu en av de förnämsta i världen, med botanisk trädgård m. m. E.W. Hohenlfnden [häan-], by och landsförsamling i Oberbayern, ö. om München. Vid H. segrade fransmännen under Moreau %2 1800 avgörande över österrikarna och bajrarna under ärkehertig Johan. [B.j Hohenlohe [håanlä'»], sedan 1178 namn på adelsätt från Franken, efter en borg Hohen-loch i nuv. bajerska regeringsområdet Mittel-franken. Grevlig värdighet o. 1430, riksfurstlig för de båda huvudlinjerna sedan 1551 H.-N e u-e n s t e i n (protestantisk) och H.-W a 1 d e n-b u r g-S chillingsfürst (katolsk) 1764, resp. 1744. Olika furstendömen H. ställdes 1806 genom Rhenförbundspakten under würt-tembergsk och bajersk statsöverhöghet. Inom den förstn. linjen finnas grenarna H.-Langen-burg och H.-Ingelfingen, den sistn. med de båda förgreningarna H.-Oeringen och H.-Ingelfingen (jfr Gleichen), av vilka den förra 1861 erhöll hertigvärdighet av Ujest. Den andra huvudlinjen har grenarna H.-Bar-tenstein och H.-Waldenburg-Schillingsfürst; inom den förra förgreningarna Bartenstein och Jagstberg, inom den senare resp. Waldenburg och Schillingsfürst. Inom den sistn. blev en medl. 1840 genom arv hertig av Ratibor och furste av Corvey och dennes bror furste av Ratibor och Corvey samt 1845 furste av H.-Waldenburg-Schillingsfürst. Ätten äger alltjämt väldiga jorddomäner, spec. i Bayern, Württemberg och Schlesien. Th. 1) Friedrich L u d w i g, furste av H.-Ingelfingen, preussisk militär (1746— 1818), inträdde 1768 i preussisk tjänst, deltog i revolutionskrigen och vann därunder segern vid Kaiserslautern 1794, förde 1806 den högra — 179 — — 180 —