Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hogner, Gudmar - Hognestad, Peter - Hogrän - Hogstad - Hohenberg, Sophie - Hohenfels, Stella - Hohenfriedeberg - Hohenhausen, von, ätt - Hohenheim - Hohenlinden - Hohenlohe, ätt - Hohenlohe, 1. Friedrich Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOGNESTAD
L. Desprez: Slaget vid Högland. Rosersbergs
slott.
prost 1908. H. har ss. ombud för Sv. kyrkans
mission och Sv. kyrkans sjömansvård gjort
vidsträckta resor inom och utom Europa. Bland
hans skrifter märkes ”Moderna
missionspro-blem” (1930). E.Ltn.
Hognestad, Peter, norsk teolog (1866—
1931), prof, i G. T:s exegetik vid
menighets-fakulteten i Oslo 1908, biskop i Bergen 1916.
H. var ss. teolog konservativ och företrädde
på olika områden norsk nationalism men var
samtidigt en av dem, som tidigast anslöt sig
till de kyrkliga enhetssträvandena (president i
norska avd. av Allmänkyrkliga
världsförbundet, se d.o.). S.N.
Hogrän, s:n i Gotlands s. hd, v. om Roma;
22,06 kvkm., allt land; 349 inv. (1932; 16 inv. pr
kvkm.); 8,85 kvkm. åker (1927; 40,i °/o av
arealen), 10,83 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Sten-kumla, Västerhejde, Träkumla, Vall, H. och
Atlingbo, Medelkontraktet, Visby stift. J.C
Hogstad, s:n i Göstrings hd, Östergötlands
län, v. om Mjölby: 26,n kvkm., därav 26,os
land; 812 inv. (1932; 31 inv. pr kvkm.); 13,91
kvkm. åker (1927; 53,3% av landarealen), 7,78
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Högby och H.,
Göstrings kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Hohenberg [hä’anbärk], S o p h i e, född
grevinna v. Chotek, hertiginna (1868—1914), g.m.
ärkehertig Frans Ferdinand av Österrike-Este
(se denne).
Hohenfels [hä’anfäls], Stella, österrikisk
skådespelerska (1857—1920), se Alfred v.
B e r g e r.
Hohenfriedeberg [häanfri’dabärk], stad i
Schlesien vid Striegauer Wasser, där Fredrik
II % 1745 genom ett överraskande angrepp
tillfogade de något överlägsna österrikarna och
saxarna ett svårt nederlag, som kostade dem
13,000 man och tvang dem att återtåga till
Böhmen. P.S.
Hohenhausen [häanhåu’zan], von, adlig ätt,
urspr. från Pommern, känd sedan 1300-talet.
En gren med riksfriherrlig värdighet fortlever
i Tyskland. En tysk adlig gren invandrade på
1690-talet från Kurland till Finland, senare
till Sverige, där den med Carl Johan v. H.
(1755—89) 1786 vann sv. adelskap. Kapten i
sv. flottan 1786, stupade han vid Svensksund
1789 efter att med sitt chefsfartyg ”Björn
Jern-sida” under 14 tim. ha uppehållit en vida
överlägsen fiende. Hans son GarlLudvigv. H.
(1787—1866), militär, var 1848—53
krigsminister, avsked 1853. H. införlivade beväringen
med de värvade stamtrupperna. Ätten utgick
på svärdssidan 1902. Th.
Hohenheim [hä’anhälm], liten ort i
Würt-temberg, s. om Stuttgart, bekant för sitt slott,
som 1818 uppläts till lantbrukshögsk., nu en
av de förnämsta i världen, med botanisk
trädgård m. m. E.W.
Hohenlfnden [häan-], by och
landsförsamling i Oberbayern, ö. om München. Vid H.
segrade fransmännen under Moreau %2 1800
avgörande över österrikarna och bajrarna
under ärkehertig Johan. [B.j
Hohenlohe [håanlä’»], sedan 1178 namn på
adelsätt från Franken, efter en borg
Hohen-loch i nuv. bajerska regeringsområdet
Mittel-franken. Grevlig värdighet o. 1430, riksfurstlig
för de båda huvudlinjerna sedan 1551 H.-N e
u-e n s t e i n (protestantisk) och H.-W a 1 d e
n-b u r g-S chillingsfürst (katolsk) 1764,
resp. 1744. Olika furstendömen H. ställdes
1806 genom Rhenförbundspakten under
würt-tembergsk och bajersk statsöverhöghet. Inom
den förstn. linjen finnas grenarna
H.-Langen-burg och H.-Ingelfingen, den sistn. med de
båda förgreningarna H.-Oeringen och
H.-Ingelfingen (jfr Gleichen), av vilka den
förra 1861 erhöll hertigvärdighet av Ujest.
Den andra huvudlinjen har grenarna
H.-Bar-tenstein och H.-Waldenburg-Schillingsfürst;
inom den förra förgreningarna Bartenstein och
Jagstberg, inom den senare resp. Waldenburg
och Schillingsfürst. Inom den sistn. blev en
medl. 1840 genom arv hertig av Ratibor och
furste av Corvey och dennes bror furste av
Ratibor och Corvey samt 1845 furste av
H.-Waldenburg-Schillingsfürst. Ätten äger
alltjämt väldiga jorddomäner, spec. i Bayern,
Württemberg och Schlesien. Th.
1) Friedrich L u d w i g, furste av
H.-Ingelfingen, preussisk militär (1746—
1818), inträdde 1768 i preussisk tjänst, deltog
i revolutionskrigen och vann därunder segern
vid Kaiserslautern 1794, förde 1806 den högra
— 179 —
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
