HOLLAND Spanien och kärnan i Utrechtunionen (1579). Titeln greve av H. (och Zeeland), som Vilhelm av Oranien bar, användes ej längre efter hans död. Härefter utgjorde H. en del av Nederländerna, och dess historia sammanfaller med detta rikes. Det av Napoleon 1806 bildade konungariket här erhöll namn efter prov. H. 1840 delades H. i två prov., Nord- och Syd-H. O.P.;[/.A.] Holland [håTand], Lord, titel buren av medl. av den numera utslocknade släkten Fox. 1 :e Lord H., Henry Fox H. (1705—74), son till Stephen Fox, en av huvuddeltagarna i 1660 års restauration, förslösade faderns förmögenhet men återvann småningom sitt anseende och invaldes 1738 i underhuset. Whig och trofast anhängare till Walpole, 1763 pär, innehade han en mängd ämbeten och var 1755—56 och 1762—63 regeringspartiets ledare i underhuset. 1762 förmådde han underhuset godkänna fredspreliminärerna i Fontainebleau, vilka emellertid senare väckte så stort missnöje, att H. måste avgå. Om H:s son C h. J. Fox (1749—1806) se denne. H:s sonson Henry Richard Vassall Fox, 3 :e Lord H., memoarförf., whigpolitiker (1773— 1840), var sedan 1796 medl. av överhuset, upprepade gånger minister och författade bl.a. ”Foreign reminiscences” (utg. 1850) med intressanta anekdoter från revolutions- och Na-poleonstiden. P.Dhl. Holland [hå'land], James, engelsk målare (1800—70), arbetade huvudsaki. i akvarell med landskap, blom- och arkitekturmotiv, som kolorist, jämförbar med Turner, särsk. berömd för sina venetianska veduter. H. är talrikt företrädd i engelska privata och offentliga samlingar. G.S. Holland [håTand], Sir Thomas Erski-n e, engelsk rättslärd (1835—1926), 1874—1910 lärare, från 1910 prof, i Oxford i juridik och framstående kännare av internationell rätt. Jämte arbeten i allmän rättsvetenskap, ”Elements of jurisprudence” (1880; 10 ed. 1906), utgav H. ”Studies in international law” (1898), ’The laws and customs of war on land” (1908). E.K. Holland [håTand], JohnPhilip, irländskamerikansk uppfinnare (1842—1914), emigrerade till U.S.A. 1875 och började ss. skollärare. I förhoppning att finna ett medel att krossa Englands sjömakt ägnade han sig åt konstruktionen av undervattensbåtar och byggde i slutet av 1870-talet sin första u-båt. Efter åtskilligt experimenterande segrade han 1895 i en av amerikanska regeringen utlyst tävlan rörande bästa konstruktionen av u-båtar och byggde 1898 en förbättrad typ ”Holland”, som i marschläge drevs med gasolinmotor och i undervattensläge med elektrisk motor. Sedan ett bolag bildats, inköpte amerikanska regeringen båten och beställde ytterligare 6. H. utträdde emellertid ur bolaget och ägnade sig under sista delen av sitt liv åt flygmaskins-experiment. E.Bz. Hollandaise-sås [-dä's-], fin sjuden sås till fiskrätter. I en kastrull få vatten, vinättika och vitpepparkorn koka in. I denna kastrull sjudas sedan äggulor och smör; såsen smaksättes med citronsaft. EN-y Hollandsch Diep [håTants di'p], se M a a s. Hollandstimmer el. holländska bjälkar, grövre timmer av gran el. undantagsvis tall, indelas efter dimensionerna i ”övermåls”, över 12 amsterdamtum i toppen, ”måls”, 10"— 12", och ”undermåls”, 9", och avkapas i längder från 16' och uppåt. Virket barkas och av-skrädes något på sidorna för att underlätta stuvning i fartyg. H. exporteras till Nederländerna, där det användes för pålning el. försågas. Exporten har sedan åren före världskriget stadigt minskats och är nu av mycket liten betydelse. F.A.Bn. Hollar, W e n z e 1 von Prachna, bö-misk-engelsk tecknare och grafiker (1607—77). Efter ungdomsår i Prag kom H. i lära hos M. Merian i Frankfurt a.M., där han deltog i dennes topografiska arbeten. Efter att ha utfört flera förtjänstfulla prospekt över tyska städer för Merian, Hogenberg m.fl., blev han 1636 engagerad av den engelske konstmecenaten Earl of Arundel, åt vilken han utförde virtuosmässiga stick, främst efter konstverk i dennes samlingar. I England var han sedan under återstoden av sitt liv strängt anlitad som illustratör och topografisk tecknare. H. är upphovsman till flera prospekt över London. F.H. Holla'tius (Hollaz), David, tysk teolog (1648—1713), kyrkoherde i Jakobshagen (Pommern) 1692. Ehuru H. var en av den ”klassiska lutherska ortodoxiens” sista företrädare, finnas dock i hans huvudarbete ”Examen theolo-gicum” (1707, ”ortodoxiens sista dogmatik”) drag, som varsla om den kommande vändningen till pietism och mystik. — H:s’ sonson, D a-v i d H. (d. 1771), kyrkoherde i Güntersberg i — 203 — -- 204 —