HOLLAND Elias Holl: Tyghuset i Augsburg. italiensk klarhet och fasthet i formerna. — Litt.: H. Hieber, ”E.H.” (1923). G.S. Holl, Francis, engelsk målare (1845—88), debuterade som genremålare och hämtade sina motiv framförallt från de lägre folkklassernas liv i London, särsk. från kvarteren kring Tha-mes. Under sina senare år gjorde han sig också bekant för sina spirituella porträtt, energiskt genomförda och kraftiga i färgen. H. verkade även flitigt som illustratör, bl.a. i ”The Gra-phic”. M.Bjn. Holl, Karl, tysk teolog (1866—1926), prof, i kyrkohistoria i Berlin 1906, en av nutidens främsta kyrkohistoriker. H:s första vetenskapliga storverk var ”Die Sacra parallella des Johannes Damascenus” (i ”Texte und Unter-suchungen zur Geschichte der altchristlichen Litteratur”, 16:1, 1896). Detta följdes av omfattande undersökningar över gamla kyrkan, vilka ledde vidare till studier i ryskt fromhets-liv (arbeten om Tolstoj m.m.). I ”Urchristen-tum und Religionsgeschichte” (1925; sv. övers, s.å.) har H. samlat resultaten av årslånga forskningar, vittnande om hans förmåga att i kunskapsstoffets mångfald finna de viktigaste motiven. H:s forskning är betydande både i idéhistoriskt och i filologiskt avseende. Hans filologisk-historiska mästerskap framträder i ”Enthusiasmus und Bussgewalt beim griech-ischen Mönchtum” (1898), ”Amphilochius von Ikonien” (1904) m.fl. Mest bekant blev H. för sina art. om Luther (i bd 1 av ”Gesammelte Aufsätze zur Kirchengeschichte”, 3 bd, 1921— 28; i bd 3 bibliografi över H:s skrifter), vilka räknas som ett av de viktigaste bidragen till Lutherforskningens pånyttfödelse i våra dagar. H. var vid sin död rektor för Berlins univ. R.Br. Holla, hd i Telemark fylke, s. Norge, på båda sidor om Norsjöen, n.v. om Skien; 257,54 kvkm.; 4,154 inv. (1930). S. Hollænderdyb, se D r o g d e n. Holland. 1) Namn på Nederländerna (se d.o.). 2) Två prov, i v. Nederländerna: Nord-ho Hand, 2,797 kvkm., 1,503,354 inv. (1930; 537 pr kvkm.), omfattar halvön mellan Nordsjön och Zuidersee samt öarna Wieringen, Texel och Vlieland; huvudstad är Haarlem. Sydholland, 3,136 kvkm., 1,951,046 inv. (1930; 622 pr kvkm.), s. om Nordholland, sträcker sig över Rhens och Maas’ deltaland; huvudstad Haag. — Prov, ligga till största delen under havets nivå och äro ett typiskt marskland med ett rikt förgrenat nät av kanaler. Nordsjökusten är utan inskärningar och täckes av en rad dyner. H. är mycket fruktbart. Huvudnäringar äro boskapsskötsel och mejerihantering (berömd osttillverkning). Högl står också i Sydholland odling av säd, lin och sockerbetor. Trädgårdsskötseln är betydande, särsk. omkr. städerna Haarlem, Aalsmer och Naarden, och frambringar främst blomsterlökar till export. Fiske, handel och sjöfart äro gamla och viktiga näringsgrenar. I Sydholland ligger Nederländernas viktigaste hamn och näst största stad, Rotterdam, i Nordholland den näst viktigaste hamnen och största staden, Amsterdam. Industrien är koncentrerad i städerna. Karta vid Belgien. — H. hörde tidigare till det frankiska riket och Lotharingien, senare till det tyska riket, styrdes sedan 1000-talet av grevar och omfattade då landet ”kring Rhens mynningar”. Mest känd i den första grevedynastien här var Vilhelm II, vilken 1247 blev påven Innocentius IV:s motkejsare mot Fredrik II. Från 1299 var H. förenat i personalunion med Hainaut under grevar av ätten Avesnes, som, följda av fränder av huset Bayern, regerade där till 1433; under 1300-talets senare hälft rasade i H. svåra partistrider mellan ”hoeks” och ”kabbeljauws” (bor-garpartiet). Liksom Hainaut kom H. därefter under burgundiskt välde och från 1477 under habsburgskt (österrikiskt, därefter spanskt). Senmedeltiden var för H. en tid av ekonomiskt uppsving; sillfisket var i ständigt framåtgåen-de och även sjöfarten började taga fart; från 1400-talets slut kunde holländarna konkurrera med hansan, t.o.m. i Norden. I det nederländska frihetskriget blev H., som var protestantiskt, ett av centra för motståndet mot — 201 — — 202 —