Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holl, Elias - Holl, Francis - Holl, Karl - Holla - Hollænderdyb - Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLAND
Elias Holl: Tyghuset i Augsburg.
italiensk klarhet och fasthet i formerna. —
Litt.: H. Hieber, ”E.H.” (1923). G.S.
Holl, Francis, engelsk målare (1845—88),
debuterade som genremålare och hämtade sina
motiv framförallt från de lägre folkklassernas
liv i London, särsk. från kvarteren kring
Tha-mes. Under sina senare år gjorde han sig
också bekant för sina spirituella porträtt, energiskt
genomförda och kraftiga i färgen. H. verkade
även flitigt som illustratör, bl.a. i ”The
Gra-phic”. M.Bjn.
Holl, Karl, tysk teolog (1866—1926), prof,
i kyrkohistoria i Berlin 1906, en av nutidens
främsta kyrkohistoriker. H:s första
vetenskapliga storverk var ”Die Sacra parallella des
Johannes Damascenus” (i ”Texte und
Unter-suchungen zur Geschichte der altchristlichen
Litteratur”, 16:1, 1896). Detta följdes av
omfattande undersökningar över gamla kyrkan,
vilka ledde vidare till studier i ryskt
fromhets-liv (arbeten om Tolstoj m.m.). I
”Urchristen-tum und Religionsgeschichte” (1925; sv. övers,
s.å.) har H. samlat resultaten av årslånga
forskningar, vittnande om hans förmåga att i
kunskapsstoffets mångfald finna de viktigaste
motiven. H:s forskning är betydande både i
idéhistoriskt och i filologiskt avseende. Hans
filologisk-historiska mästerskap framträder i
”Enthusiasmus und Bussgewalt beim
griech-ischen Mönchtum” (1898), ”Amphilochius von
Ikonien” (1904) m.fl. Mest bekant blev H. för
sina art. om Luther (i bd 1 av ”Gesammelte
Aufsätze zur Kirchengeschichte”, 3 bd, 1921—
28; i bd 3 bibliografi över H:s skrifter), vilka
räknas som ett av de viktigaste bidragen till
Lutherforskningens pånyttfödelse i våra dagar.
H. var vid sin död rektor för Berlins univ.
R.Br.
Holla, hd i Telemark fylke, s. Norge, på båda
sidor om Norsjöen, n.v. om Skien; 257,54 kvkm.;
4,154 inv. (1930). S.
Hollænderdyb, se D r o g d e n.
Holland. 1) Namn på Nederländerna (se d.o.).
2) Två prov, i v. Nederländerna:
Nord-ho Hand, 2,797 kvkm., 1,503,354 inv. (1930;
537 pr kvkm.), omfattar halvön mellan
Nordsjön och Zuidersee samt öarna Wieringen,
Texel och Vlieland; huvudstad är Haarlem.
Sydholland, 3,136 kvkm., 1,951,046 inv.
(1930; 622 pr kvkm.), s. om Nordholland,
sträcker sig över Rhens och Maas’ deltaland;
huvudstad Haag. — Prov, ligga till största
delen under havets nivå och äro ett typiskt
marskland med ett rikt förgrenat nät av
kanaler. Nordsjökusten är utan inskärningar och
täckes av en rad dyner. H. är mycket
fruktbart. Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
mejerihantering (berömd osttillverkning). Högl
står också i Sydholland odling av säd, lin och
sockerbetor. Trädgårdsskötseln är betydande,
särsk. omkr. städerna Haarlem, Aalsmer och
Naarden, och frambringar främst
blomsterlökar till export. Fiske, handel och sjöfart
äro gamla och viktiga näringsgrenar. I
Sydholland ligger Nederländernas viktigaste hamn
och näst största stad, Rotterdam, i Nordholland
den näst viktigaste hamnen och största staden,
Amsterdam. Industrien är koncentrerad i
städerna. Karta vid Belgien. — H. hörde
tidigare till det frankiska riket och Lotharingien,
senare till det tyska riket, styrdes sedan
1000-talet av grevar och omfattade då landet ”kring
Rhens mynningar”. Mest känd i den första
grevedynastien här var Vilhelm II, vilken 1247
blev påven Innocentius IV:s motkejsare mot
Fredrik II. Från 1299 var H. förenat i
personalunion med Hainaut under grevar av ätten
Avesnes, som, följda av fränder av huset
Bayern, regerade där till 1433; under
1300-talets senare hälft rasade i H. svåra
partistrider mellan ”hoeks” och ”kabbeljauws”
(bor-garpartiet). Liksom Hainaut kom H. därefter
under burgundiskt välde och från 1477 under
habsburgskt (österrikiskt, därefter spanskt).
Senmedeltiden var för H. en tid av ekonomiskt
uppsving; sillfisket var i ständigt
framåtgåen-de och även sjöfarten började taga fart; från
1400-talets slut kunde holländarna konkurrera
med hansan, t.o.m. i Norden. I det
nederländska frihetskriget blev H., som var
protestantiskt, ett av centra för motståndet mot
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
