HOLM dess flyttning till de nya lokalerna vid Freskati. Här nedlade han ett stort och fruktbringande arbete på att popularisera sin vetenskap och de paleontologiska samlingarna. K.A.G. Holm, Karl Emil Teodor, posthistoriker (f. % 1855), postmästare i Liljeholmen 1903, i Stockholm 1917—22, har utg. bl.a. den gedigna och innehållsrika ”Sveriges allmänna postväsen” (5 bd, 1906—29), skildrande tiden 1620—1718. C. Holm. 1) Albin Bertrand Carl David H., präst (f. 28/e 1865), fil. lic. i Lund 1891, teol. kand. 1894, kyrkoherde i Svalöv 1897, i Anne-dals församling i Göteborg 1908. H. är känd för vida sociala intressen och har i ett flertal arbeten behandlat skilda teologiska ämnen. Av hans skrifter märkas ”Herrens nattvard” (1895), ”Ebed-Jahve” (1899), ”Livet under det godas lag” (1923), ”Den kristna etikens grundmoment” (1931) m.fl. E.Ltn. 2) Quintus R u r i k Sten Ture H., den föregåendes bror, skolman, historiker (f. % 1877), fil. d:r i Lund 1906, teol. d:r 1918, docent i historia där 1906, folkskolinspektör i Göteborg 1908—13, från sistn. år föreståndare för Aug. Abrahamsons stiftelse på Nääs; led. av styrelsen i föreningen Norden sedan 1919. Förutom gradualavh. ”J. E. Terserus”, 1 (1906) har H. utg. bl.a. ”Olavus Petri” (1917) och ”Den helige Franciscus” (1926). H. medarbetar under sign. R.H-m i ”Svensk uppslagsbok”. C. 3) Per (Pelle) Uno Gustaf Valentin H., de föregåendes bror, språkman (f. 14/z 1888), fil. d:r i Lund 1918 (”Viktor Rydberg som språk rensare”), medarbetare i Sv. akad:s ordboks red. 1913, souschef där sedan 1919. C. Holm, Hans Theobald, norsk-svensk industrimän (f. 31/i 1877). Efter tekniska studier i U. S. A. avlade H. maskiningenjörsexamen i Oslo 1900 och anställdes 1904 vid Karlstads mekaniska verkstads a.-b:s Kristinehamns-avd., där han 1906 blev överingenjör och 1915—19 var direktör. Företaget blev under H:s ledning en av världens främsta turbinverkstäder. Efter en kortare anställning som direktör i A.-b. Sv. maskinverken blev H. 1919 chef vid Bofors bruk, vars kanonindustri han vidare utvecklat, bl.a. genom tekniskt samarbete med Krupp-verken. I samband med rekonstruktionen av Telefon-a.-b. L. M. Ericsson efter Kreugerkri-sen 1932 blev H. chef för detta bolag. Sedan 1925 är H. ordf, i Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län och sedan 1929 fullmäktig i Järnkontoret. T.E-r. Holm, Erik Adolf, fysiker (f. 12/i 1878), civilingenjör vid Tekniska högsk. 1899, bergsingenjör 1900, fil. d:r och docent vid Stock holms högsk. 1913, föreståndare för Stockholms meteorologiska stationer 1907—20, prof, vid Chalmers tekn. inst. i Göteborg 1926—30. H. har utg. arbeten, såväl teoretiska som experimentella, framförallt inom magnetism och ki-netisk gasteori. Största intresset har H. ägnat åt det s.k. samatillståndet hos förtunnade gaser. A.B.L. Holm, Ragnar, fysiker (f. % 1879), fil. d:r 1908, fysiker hos Siemens & Halske, Berlin, 1909—13 samt från 1930, fysiker och lärare vid Telegrafverkets utbildningsanstalt i Stockholm 1919—21, lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro 1921. H. har utg. talrika teoretiska och experimentella arbeten över kontaktmotstånd, växelströmskoronan vid högspänningsledning-ar, elektricitetens urladdning i förtunnade gaser (särsk. glimströmmen), värmeledning hos metaller, telefonteknik m.m. A.B.L. Holm, Thor a, se Hol m-L u n d b e r g. Holm, Carl Torsten, militär, förf. (f. 7/< 1887), underlöjtnant vid Västmanlands reg. 1907, lärare vid Krigshögsk. 1921—31, kapten vid Värmlands reg. och major i armén 1931. H. har utg. ett flertal krigshistoriska arbeten, bl.a. ”Sv. krigföring under rikets tillblivelse-och tillväxtperiod” (1923), ”Världskriget” (1925), ”översikt över Sveriges krig under 1600-talets senare hälft” (1927) och ”Kungl. Västmanlands reg:s historia”, 1 (1929). H. medarbetar under sign. T.H-m i ”Svensk uppslagsbok”. E.Bz. Holm, Peter Edvard, dansk historiker (1833—1915), docent i nyare tidens politiska historia vid Köpenhamns univ. 1865, prof. 1867—99. H:s specialområde blev Danmarks historia under enväldet, vars främste kännare han var. Hans produktion inom detta område är synnerligen omfattande. Den började med de utrikespolitiska förhållandena (bl.a. ”Danmarks Politik under den svensk-russiske Krig 1788— 90”, 1868, ”Danmark-Norges udenrigske Histo-rie... 1791—1807”, 2 bd, 1875) och övergick senare till de inre (bl.a. ”Danmark-Norges indre Historie under Enevælden 1660—1720”, 2 bd, 1885—86, ”Kampen om Landboreformerne i Danmark”, 1888, ”Den offentlige Mening og Statsmagten i den dansk-norske Stat 1784—99”, s.å.). H:s förmåga att behärska ett vidlyftigt material kom till uttryck i hans omfattande — 217 — — 218 —