Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm, Peter Edvard - Holm, Hans Jörgen - Holm, Harald - Holm, Gustav Frederik - Holm, Anders (skald) - Holma - Holma, Harri - Holma-Helsinglands linspinneri- & väfveri-a.-b. - Holmamiral - Holmans - Holmasandsten el. Ryedalssandsten - Holmberg, 1. Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLM
huvudarbete ”Danmark-Norges Historie fra den
den store nordiske Krigs Slutning til Rigernes
Adskillelse” (7 bd, 1891—1912). Han var
ordf, i Carlsbergsfondens direktion 1889—
1909. P.N-m.
Holm, Hans Jörgen, dansk arkitekt
(1835—1916), utgick från den nationella
tegelstilen, vars historiska former han på ett
förnämt och vederhäftigt sätt avpassade efter
moderna krav. Bland hans arbeten märkas
anläggningen av Vestre Kirkegaard med dess
gravkapell, Köpenhamn, och Det kongel. Bibl:s
nybyggnad (1898—1906). Störst var kanske hans
betydelse som teoretiker; han utövade ett
utomordentligt väckande inflytande på den yngre
arkitektgenerationen och bidrog i hög grad till
att främja intresset för Danmarks äldre
arkitektur, ej minst genom utg. av det stora
verket ”Tegninger af ældre nordisk Arkitektur”
(1872—84). M.Bjn.
Holm, Harald Emil Larsenius, dansk
politiker och journalist (1848—1903), teolog,
grundtvigian, var nära knuten till S. Högsbro
och Fr. Bojsen och en av vänsterns dugligaste
talare och agitatorer. Medl. av Folketinget
1876—1903, inlade H. särsk. förtjänster genom
sin verksamhet i kyrko- och skolfrågor. Fl.D.
Holm, Gustav Frederi k, dansk
sjömili-tär och Grönlandsforskare (f. 1849), officer vid
flottan 1870, kommendör och chef för
sjökorts-arkivet 1899, överlots i ö. distriktet 1909,
lots-direktör 1912; avsked 1919. H. deltog i exp.
till Grönland 1876, 1880—81, 1883—85 och
1894, varunder s., ö. och v. kusterna kartlades
och Kong Christian IX :s land togs i besittning.
Jämte V. Garde har H. utg. ”Den danske
Kone-baads-Exp. til Grönlands östkyst” (1887). E.Bz.
Holm, Anders Wilhelm, dansk skald (f.
1878). H., som är en elegant verskonstnär, har
utg. en rad diktsamlingar av ett lätt och
populärt snitt; 1928 utkommo hans ”Samlede
Digte”. P.R-w.
Holma, gods i Brastads s:n, Göteborgs och
Bohus län, 13 km. n.ö. om Lysekil; areal 550
har; taxeringsvärde 400,000 kr. H. innehades
på 1500-talet av släkten Bagge, på 1600-talet
av bl.a. Rutger v. Ascheberg. Vid 1700-talets
slut blev H. fideikommiss inom släkten
Bund-sen. Nuv. innehavare är prof. O. Pettersson.
Th.P.
Holma, H a r r i Gustaf, finländsk orientalist
och diplomat (f. 1886), docent i assyriologi och
semitisk filologi vid Helsingfors univ. 1913—
18, chargé d’affaires i Berlin 1920, minister
där och i Wien 1921—27, i Paris och Bryssel
sedan 1927. Th.
Holma-Helsinglands linspinneri- &
väfveri-a.-b. i Forsa s:n, började sin verksamhet 1898
under namnet Helsinglands linspinneri a.-b.,
nuv. namn från 1907. H. tillverkar garner
och linnevävnader. Ärligt tillverkningsvärde
6 mill. kr., antal arbetare 700. Omslutningen
var 31/i2 1931 7,8 mill. kr., därav aktiekapital
1,74 mill.. Aktiemajoriteten innehas av
Alme-dahl-Dalsjöfors a.-b. T.E-r.
HolmamiraT, benämning under 1600-talet å
den amiral, som förde befälet på
Skeppsholmen.
Hoimans, hd i Vejle amt, ö. Jylland, s. om
Vejlefjorden; 132,87 kvkm.; 10,142 inv. (1930).
O.P.
Holmasandsten el. Ryedalssandsten
är en till kritsystemet (senon) hörande
finkornig, lös kvartssandsten, förekommande
väsentligen som lösa block, dels på Holmaudden i
Ivösjön, Näsum s:n, dels på Ryssbergets ö.
sluttning nära gården Nya Ryedal i
Gammals-torp s:n, Blekinge län. H. är en
slamnings-återstod av kaoliniserad granit, och ovisst är,
om den är avlagrad i salt el. sött vatten; av
fossil finnes här mest förkislat trä. H. har
fått användning vid glasfabrikation. Se S k
å-n e, geologi. K.A.G.
Holmberg. 1) Gustaf Henrik Teodor H.,
folkhögskoleföreståndare, g.m. H.2) (f. 12/i
1853), fil. kand, i
Lund 1876,
föreståndare för Tärna
folk-högsk. 1876—1912.
H. är känd som en
av banbrytarna för
sv. folkhögsk., och
under hans ledning
nådde Tärnaskolan
en rik utveckling. Till
folkhögsk :s tjänst
publicerade han
föredrag o.d. under
titeln ”Från
skolsa
len” (5 h., 1896—1902) och redigerade
”Folk-högskolebladet” 1884—86, ”Sveriges väl” 1906—
11 och ”Läsning för sv. folket” 1916—24.
Ivrigt verksam för att enl. sitt program befordra
fosterlandskärlek och sedlig fostran, har H.
i tal och skrift ingripit i aktuella stridsfrågor
(bl.a. mot Ellen Key och Hinke Bergegren) och
deltagit i stiftandet av Gustaf-Adolfsförbundet
för Sveriges unga krigsmän (upplöst 1919),
föreningen Unison sång och Sv.
riksförbundet för sedlig kultur, vars ordf, han nu är och
vars tidskr., ”På vakt”, han redigerat från
1915. Bland H:s övriga skrifter märkas
”Lifs-vägar och lifsmål” (1913), ”Ljusmän och ljus
brytningar” (1917), det självbiografiska arbetet
”Tidsströmningar och minnen” (1918), ”Med
sköld och svärd” (1920), ”Människor och kul-
— 219 —
— 220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
