HOLM huvudarbete ”Danmark-Norges Historie fra den den store nordiske Krigs Slutning til Rigernes Adskillelse” (7 bd, 1891—1912). Han var ordf, i Carlsbergsfondens direktion 1889— 1909. P.N-m. Holm, Hans Jörgen, dansk arkitekt (1835—1916), utgick från den nationella tegelstilen, vars historiska former han på ett förnämt och vederhäftigt sätt avpassade efter moderna krav. Bland hans arbeten märkas anläggningen av Vestre Kirkegaard med dess gravkapell, Köpenhamn, och Det kongel. Bibl:s nybyggnad (1898—1906). Störst var kanske hans betydelse som teoretiker; han utövade ett utomordentligt väckande inflytande på den yngre arkitektgenerationen och bidrog i hög grad till att främja intresset för Danmarks äldre arkitektur, ej minst genom utg. av det stora verket ”Tegninger af ældre nordisk Arkitektur” (1872—84). M.Bjn. Holm, Harald Emil Larsenius, dansk politiker och journalist (1848—1903), teolog, grundtvigian, var nära knuten till S. Högsbro och Fr. Bojsen och en av vänsterns dugligaste talare och agitatorer. Medl. av Folketinget 1876—1903, inlade H. särsk. förtjänster genom sin verksamhet i kyrko- och skolfrågor. Fl.D. Holm, Gustav Frederi k, dansk sjömili-tär och Grönlandsforskare (f. 1849), officer vid flottan 1870, kommendör och chef för sjökorts-arkivet 1899, överlots i ö. distriktet 1909, lots-direktör 1912; avsked 1919. H. deltog i exp. till Grönland 1876, 1880—81, 1883—85 och 1894, varunder s., ö. och v. kusterna kartlades och Kong Christian IX :s land togs i besittning. Jämte V. Garde har H. utg. ”Den danske Kone-baads-Exp. til Grönlands östkyst” (1887). E.Bz. Holm, Anders Wilhelm, dansk skald (f. 1878). H., som är en elegant verskonstnär, har utg. en rad diktsamlingar av ett lätt och populärt snitt; 1928 utkommo hans ”Samlede Digte”. P.R-w. Holma, gods i Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län, 13 km. n.ö. om Lysekil; areal 550 har; taxeringsvärde 400,000 kr. H. innehades på 1500-talet av släkten Bagge, på 1600-talet av bl.a. Rutger v. Ascheberg. Vid 1700-talets slut blev H. fideikommiss inom släkten Bund-sen. Nuv. innehavare är prof. O. Pettersson. Th.P. Holma, H a r r i Gustaf, finländsk orientalist och diplomat (f. 1886), docent i assyriologi och semitisk filologi vid Helsingfors univ. 1913— 18, chargé d’affaires i Berlin 1920, minister där och i Wien 1921—27, i Paris och Bryssel sedan 1927. Th. Holma-Helsinglands linspinneri- & väfveri-a.-b. i Forsa s:n, började sin verksamhet 1898 under namnet Helsinglands linspinneri a.-b., nuv. namn från 1907. H. tillverkar garner och linnevävnader. Ärligt tillverkningsvärde 6 mill. kr., antal arbetare 700. Omslutningen var 31/i2 1931 7,8 mill. kr., därav aktiekapital 1,74 mill.. Aktiemajoriteten innehas av Alme-dahl-Dalsjöfors a.-b. T.E-r. HolmamiraT, benämning under 1600-talet å den amiral, som förde befälet på Skeppsholmen. Hoimans, hd i Vejle amt, ö. Jylland, s. om Vejlefjorden; 132,87 kvkm.; 10,142 inv. (1930). O.P. Holmasandsten el. Ryedalssandsten är en till kritsystemet (senon) hörande finkornig, lös kvartssandsten, förekommande väsentligen som lösa block, dels på Holmaudden i Ivösjön, Näsum s:n, dels på Ryssbergets ö. sluttning nära gården Nya Ryedal i Gammals-torp s:n, Blekinge län. H. är en slamnings-återstod av kaoliniserad granit, och ovisst är, om den är avlagrad i salt el. sött vatten; av fossil finnes här mest förkislat trä. H. har fått användning vid glasfabrikation. Se S k å-n e, geologi. K.A.G. Holmberg. 1) Gustaf Henrik Teodor H., folkhögskoleföreståndare, g.m. H.2) (f. 12/i 1853), fil. kand, i Lund 1876, föreståndare för Tärna folk-högsk. 1876—1912. H. är känd som en av banbrytarna för sv. folkhögsk., och under hans ledning nådde Tärnaskolan en rik utveckling. Till folkhögsk :s tjänst publicerade han föredrag o.d. under titeln ”Från skolsa len” (5 h., 1896—1902) och redigerade ”Folk-högskolebladet” 1884—86, ”Sveriges väl” 1906— 11 och ”Läsning för sv. folket” 1916—24. Ivrigt verksam för att enl. sitt program befordra fosterlandskärlek och sedlig fostran, har H. i tal och skrift ingripit i aktuella stridsfrågor (bl.a. mot Ellen Key och Hinke Bergegren) och deltagit i stiftandet av Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga krigsmän (upplöst 1919), föreningen Unison sång och Sv. riksförbundet för sedlig kultur, vars ordf, han nu är och vars tidskr., ”På vakt”, han redigerat från 1915. Bland H:s övriga skrifter märkas ”Lifs-vägar och lifsmål” (1913), ”Ljusmän och ljus brytningar” (1917), det självbiografiska arbetet ”Tidsströmningar och minnen” (1918), ”Med sköld och svärd” (1920), ”Människor och kul- — 219 — — 220 —