HOLMBERG ”Das moralium dogma philosophorum des Guillaume de Conches” (1929) jämte dessas franska och latinska förlagor. Rth. Holmberg, Arne, biblioteksman (f. % 1889), fil. d:r i Uppsala 1913 (”Studien zur Termino-logie und Technologie der rhetorischen Be-weisführung bei lateinischen Schriftstellern”), 2:e bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibl. 1918— 27, l:e bibliotekarie vid Stockholms stadsbibl. 1927—29, bibliotekarie vid Karolinska inst. 1920, vid Vetenskapsakad:s bibi. 1929. W.N. Holmberg, Axel Olof (Olle), litteraturhistoriker (f. 2O/io 1893), fil. d:r i Lund 1922, docent i litteraturhistoria med poetik s.å., litteraturkritiker i ”Nya dagligt allehanda” 1921—24 och i ”Dagens nyheter” sedan 1925. H. är en mångsidig, psykologiskt och filosofiskt orienterad litteraturforskare, vars förmåga att analysera problematiska naturer och diktverk visat sig i arbeten om ”Frödings mystik” (1921) och ”C. J. L. Almqvist, från Amorina till Co-lombine” (1922). Hans önskan att tränga fram till det fundamentala i dikten har i förening med hans spekulativa läggning fört honom till att i ett stort anlagt verk, ”Inbillningens värld” (2 bd, 1927—30), framställa diktningens psykologiska förutsättningar och väsen. Det är en poetik, som bygger på nyare psykologisk forskning men följer egna riktlinjer; med utgångspunkt i drömmen och drömmeriet avhandlar den i skilda bd ”Fantasien” och ”Poesien”, belyser även diktens förhållande till vetenskap och religion och strävar sålunda till en helhetssyn på själslivets yttringar. Bland H:s övriga skrifter märkas essaysaml. ”Litterärt” (1924), ”Madonnan och järnjungfrun” (1927) och ”På jakt efter en världsåskådning” (1932), den sistn. särsk. utmärkt genom omdömets och stilens balans, samt aforismsaml. ”På väktargången” (1928). Sina essayer och aforismer formar H. med välberäknad konst. A.W-n. Holmberg, Elly Maria, dansös (f. 1903), blev 1914 balettelev under G. Rosén och 1922 premiärdansös vid Kungl. teatern; har sedan dess med framgång framträtt i de flesta av de där givna baletterna. Hennes dans utmärkes av lätthet och livlighet. 1926 g.m. balettmästare Sven Tropp. V.F-i. Holmberg, Henrik Johan, finländsk na turforskare (1818—64), blev 1860 inspektör för fiskerierna i Finland. H. har utfört omfattande undersökningar inom mineralogi, etnografi och arkeologi. N.R-n. Holmberg, Gustaf Werner, finländsk målare (1830—60). H. kom 1853 till Düsseldorf, där han som elev hos Gude gjorde överraskande framsteg och snart skapade sig ett namn som landskapsmålare. Hans landskap skilja sig från den gängse Düsseldorfstilen genom sin ljusare och glättigare kolorit, och han betraktas som Finlands förste store konstnär. Typiska för hans landskapskonst äro ”Kyrö fall” och ”Postväg i Finland”, båda i Atheneum, Helsingfors. B.B. Holmberg, Einar Anders, finländsk tidningsman (f. 1878), fil. kand. 1903, föreståndare för Borgå folkhögsk. 1905—12, stadsbibliotekarie i Åbo 1912—18, chefred, för ”Åbo underrättelser” sedan 1919, har nedlagt ett energiskt arbete på folkbildningens befrämjande och även uppträtt ss. lustspelsförf. W.N. Holmberg, U., finländsk religionshistoriker och sociolog, se U. H a r v a. Holmberg de Beckfelt, N i c 1 a s, kolonialman (f. 1742), gick i holländska ostindiska kompaniets tjänst och verkade 1760—74 ss. ämbetsman i Batavia och Surate, slutl. intendent över magasinerna i Surate, blev 1780 regerings- och justitieråd i Holland, 1789 sv. adelsman. C.V.J. Holmbergs mekaniska verkstads a.-b., Carl, Lund, grundat 1864, a.-b. sedan 1898, driver mekanisk verkstad, gjuteri m.m. Omslutning 1931 2,6 mill. kr., därav aktiekapital 1,2 mill. kr. Ärligt tillverkningsvärde 1,5 mill. kr.; arbetarantal 175. T.E-r. Holmbergson. 1) J o h a n H., rättslärd (1754 —1842), fil. mag. 1788, jur. kand, och docent 1790, jur. adjunkt 1807 och jur. d:r 1810 i Uppsala. S.å. kom H. som jur. prof, till Lund och verkade där 30 år som ensam prof, i sin fakultet. H:s litterära produktion är ringa, men han var en utmärkt undervisare och har i hög grad bidragit till ämbetsmannabildningens höjande i Sverige. Han hyste även stort intresse för äldre sv. rätt och bistod verksamt yngre, framstående forskare (Collin, Schlyter). E.K. 2) Johan Holmbergsson, tecknare (1804—35), elev vid Konstakad. 1823, utbildade sig under Forssells ledning till tecknare, framträdde även som etsare och litograf; utmärkande för hans arbeten äro teckningens fina konturlinjer. Ill. till Frithiofs saga utkommo 1831. Genom J. G. Sandberg stimulerades hans redan förut väckta intresse för historien, vilket resulterade i flera teckningsserier med motiv från sv. hist., ”Teckningar till Gustaf Wasas historia”, ”Sjuttiotvå scener ur sv — 223 — — 224 —