HOLMBERG lurbilder” (1928, en biografi över fadern, prosten Lars Paulus H., 1808—84). E.Ltn. 2) Cecilia Ulrika Laura Lovisa B å å t h-H., författarinna (1857—1920). Syster till A. U. Bååth, g.m. H.l), utövade hon vid hans sida en vidsträckt verksamhet i folkbildningens och folkuppfostrans tjänst. När en kvinnlig avd. inrättades vid Tärna folkhögsk. 1881, blev hon dess föreståndarinna, skapade 1907 på eget initiativ en husmodersskola och deltog i Tärnasko lans utveckling till en mönsteranstalt och medelpunkt för folkbildningen i Västmanland. H:s stora sociala och fosterländska intresse kom henne att (jämte maken) stifta Sv. riksförbundet för sedlig kultur, vars första ordf, hon var och i vars skriftserie hon bl.a. utgav ”Förädlande folknöjen” (1911). Under flera år redigerade hon julboken ”Småhemmens kalender”. Det var H., som i Sverige gav upphov till ”Mors dag”. Som författarinna är H. särsk. känd för biografiska och kulturhistoriska skildringar: ”Carl XV” (1891), ”Charles Gordon” (1894; 2 uppl. 1913), ”När seklet var ungt” (skildring från gamla Lund, 2 bd, 1897; 5 uppl. 1924), ”Far och son” (1907; 5 uppi. 1919), ”Morfars bok” (2 bd, 1910), ”Människor av eld och tro” (1915; 2 uppl. 1916). Under senare år ägnade hon sig företrädesvis åt bygdeskildring: ”Västmanland” (1904), ”1 heta striders land” (1917), ”Orter och människor” (1918), ”Vid slott och sund” (1919), ”Från drottningens ö” (1920) m.fl. E.Ltn. Holmberg, Axel Emanuel, präst, forn-forskare (1817—61), ägnade sig först åt jordbruk, prästvigdes 1840, pastorsadjunkt i Bullarens hd i Bohuslän (avporträtterad i ”Ett köp-manshus i skärgården” av Emilie Flygare-Carlén, som han försåg med mycket stoff), där hans intresse för folket och fornminnena väcktes. H:s ”Bohusläns historia och beskrifning” (1842—45; omarbetad uppl. av G. Brusewitz 1867) var länge den bästa sv. landskapsbe-skrivningen. Bosatt i Stockholm från 1856 ss. adjunkt i finska församlingen, sekreterare i kungl. kommittén för utredning av grunderna för städernas beskattning, lärare och arkeologisk föreläsare, utgav H. bl.a. ”Skandinaviens hällristningar” (1848), ”Om Skandinavien och dess innebyggare” (1849), ”Hasslidalen” (1851), ”Nordbon under hednatiden” (1852—54), ”Dragmarks kloster och sagan om Axel och Valborg” (1856). C.V.J. Holmberg, Emilie Augusta Christina, ton-sättarinna (1821—54). H:s melodiska och harmoniskt konstlösa sånger (”Till skogs en liten fogel flög” o.a.) voro populära särsk. på 1840-och 50-talen; 1844 blev hon g.m. P. H. Hammarsköld, vilken hon följde till U. S. A., där hon vann varmt erkännande både som pianist och sångerska. G.M. Holmberg, Gustaf Henriksson, tidningsman, förf. (f. % 1864). Efter examen vid Ul-tuna och studier i Stockholm och Berlin undervisade H. vid olika folkhögsk., arbetade i landsortspressen och var 1895—1910 red. för ”Hudiksvalls allehanda” samt för ”Dalarnas nyheter” 1901—03. Sedan 1906 ägnar sig H. åt skriftställarverksamhet i sociala ämnen. Bland hans skrifter märkas ”Syndikalismen” (1910), ”Socialismen i Sverige 1770—1886” (1913), ”Syndikalismen i praktiken” (1919), ”Anarkismen” (1928) och ”Nils Herman Quiding” (s.å.). T.E-r. Holmberg, Karl Olof, sångpedagog (f. u/i 1871), verksam i Göteborg som organist och sånglärare, har nedlagt ett betydande arbete på skolsångens höjande, är ansedd sångpedagog och har utg. flera saml. kyrkliga sånger, ”Uppslagsbok för organister” (1908) och 1907 —10 tidn. ”Kyrkomusik och skolsång”. G.M. Holmberg, Bror Alexander Ludvig, kemist (f. 30/t 1881), fil. d:r och docent i kemi i Lund 1906, prof, i organisk och analytisk kemi vid Tekniska högsk. i Stockholm 1915—19, i organisk kemi sedan 1920. H:s förnämsta undersökningar beröra stereokemiska problem och Waldens .omlagringar, organiska svavelföreningar samt den s.k. katjonskata-lysen, som först iakt togs av honom. H. har tagit stor del i industritekniska frågor, bland vilka märkes hans undersökning över skifferoljor. Under de senare åren har H. utfört mycket uppmärksammade undersökningar över ligninet och dess konstitution. Wk. Holmberg, John, språkman (f. 18/io 1886), 1916 fil. d:r och docent i Uppsala, 1930 prof, i tyska språket i Göteborg. H. har utg. flera om kritiskt sinne och noggrannhet vittnande arbeten, främst ed. av de lågfrankiska medel-tidstexterna ”Bestiaire d’amour” (1925) och — 221 — — 222 —