Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmgren, 1. Hjalmar Josef - Holmgren, 2. August - Holmgren, 3. Frithiof - Holmgren, 4. Ann-Margret - Holmgren, 5. Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMGREN
samt var fullmäktig
i Riksgäldskontoret.
Bland hans
vetenskapliga arbeten
märkas sådana över
trigonometriska
seriers konvergens,
över multipla
integralers transformation samt över
deri-vator av godtycklig
(icke endast heltalig)
ordning. H-r.
2) August Emil Algot H., den
föregåendes bror, zoolog (1829—88), lärare i
naturhistoria vid Skogsinst. 1858, lektor där
1871 och Lantbruksakad:s entomolog 1880
—86. H. har inlagt
stora förtjänster
både som
vetenskaplig forskare och som
praktisk entomolog.
Hans talrika och om
fattande arbeten över
den stora och
svår-utredda gruppen
Ich-neumo’nidæ bland
parasitsteklarna ha i
sht skaffat honom
erkännande, och
genom hans
verksam
het tog den praktiska entomologien i Sverige
ett stort uppsving. Av stor betydelse för
kännedomen om skadeinsekterna voro hans
talrika skrifter över dessa, ss. ”De för
träd och buskar nyttiga och skadliga
insekterna” (1867), ”Om åkerns vanligaste
skadeinsekter” (1873), ”Trädgårdens skadedjur”
(1880) m.fl. Om H:s mångsidiga intressen inom
zoologien vittnar hans jämte H. Widegren utg.
”Handbok i zoologi” (2 bd, 1865—71). S.Bgtn.
3) Alaric F r i t h i o f H., den föregåendes
bror, fysiolog (1831—97), med. d:r 1857, prof,
i Uppsala 1864. Efter studier hos Brücke och
Ludwig i Tyskland
upprättade H. 1862 i
Uppsala det första
fysiologiska
laboratoriet i Norden. H.
införde här den
moderna fysiologiens
experimentella
arbetsmetoder, som
han inhämtat under
flitiga studieresor
hos utlandets
förnämsta fysiologer, ss.
Du Bois Reymond,
Helmholtz och Claude Bernard. H. blev 1864
prof, i fysiologi — den första lärostolen i detta
ämne i Norden —, och 1867 byggdes av medel ur
Regnells fond den första fysiologiska inst. H:s
första arbeten avhandlade blod- och
elektrofysiologi, men snart kom han in på det område,
där hans forskning skulle komma att bli
banbrytande: färgsinnesfysiologien. Efter att ha
utarbetat en praktiskt användbar metod för
avslöjande av färgblindhet (sefirgarnsmetoden,
se Färgblindhet), visade H., att
färgblindhet var vida vanligare, än man dittills
trott. Av social betydelse blevo H:s
undersökningar, sedan han efter järnvägsolyckan
vid Lagerlunda 1875, vid vilken H. hade
anledning misstänka, att den dödade
lokomotivföraren var färgblind, kunde visa, att bland
Uppsala—Gävle-järnvägens personal — 266
personer — 13 voro färgblinda.
Undersökningen gav anledning till obligatorisk
färgsinnesundersökning av all personal vid
trafikväsendet till lands och sjöss. H:s arbete om
färgblindhet och trafikväsen översattes till talrika
främmande språk, och i utlandet upptogs H:s
undersökningsmetod vid de även där stadgade
obligatoriska färgsinnesundersökningarna av
trafikpersonal. — H:s allsidiga begåvning gav
honom även tillfälle att framträda som
uppskattad talare och skald. J.E.L.
4) Anna Margareta (A n n-M a r g r e t) H.,
f. Tersmeden, den föregåendes hustru,
skrift-ställarinna (f. 17/2
1850). H. fick tidigt
beröring med tidens
radikala strävanden
(bl.a. inom
föreningen Verdandi, vars
skriftserie hon
senare redigerade), men
först efter makens
död kom hon i
början av 1900-talet att
aktivt deltaga i den
sv. kvinnliga
rösträttsrörelsen, där
hon blev en av de främsta ledarna. Hon har
även verkat inom fredsrörelsen, bl.a. ss. ordf, i
Sveriges första kvinnliga fredsförening. H. har
utg. talrika broschyrer rörande kvinnorörelsens
historia m.m. (en samling levnadsteckningar,
tidigare i ”Verdandis småskrifter”, utkom 1928
—30 med titeln ”Pionjärer”), ”Minnen och
tidsbilder” (2 bd, 1926). — Litt.: ”Festskrift”
till 60-årsdagen (1910); L. Wahlström, ”Glada
givare” (1929). E.Ltn.
5) Emil Algot H., son till H.2), läkare
(1866—1922), började som entomolog och var
en tid assistent vid Riksmuseum, övergick där-
—- 231 —
— 232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
