Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holst, Nils Olof - Holst, Johan Hübner von - Holst, Paul Christian - Holst, Christian - Holst, Hans Peter - Holst, Axel - Holst, Peter - Holst, Gustav Theodore - Holstebro - Holstein (grevskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLST
geologiska undersökning och utarbetade här
ett flertal geologiska kartblad, huvudsaki. i
Stockholms skärgård och i Skåne. H:s
vetenskapliga specialarbeten föllo särsk. inom
kvartärgeologien, där han förfäktade den åsikten,
att endast e n istid funnits utan varmare
inter-glacialperioder. Ang.
grundvattensförhållande-na i Skåne utgav H. ett arbete, där han ansåg
vattenbassängen vara en gammal floddal (se
Alnarpsfloden). — H. var såväl politiskt
som religiöst en utpräglad radikal
personlighet. K.A.G.
Holst, Johan Hübner, 1817 adlad von
H., norsk-svensk militär (1774—1836), officer
i dansk tjänst 1789, adjutant hos prins Kristian
August (sedermera sv. tronföljaren Karl August)
1803, överstelöjtnant och överadjutant i sv.
tjänst 1809, adjutant hos kronprinsen Karl
Johan 1810, generaladjutant 1814,
generalmajor i armén 1821. H. stod först tronföljaren
Karl August, sedan Karl Johan nära, i sht den
senare som hans handsekreterare och
oöverträffade hjälpreda. I juli 1810 var han (jämte
F. Silfverstolpe) sv. regeringens utsände till
prins Fredrik Kristian av Augustenborg för att
erbjuda denne sv. tronföljarskap efter
brodern. Th.
Holst, Paul Christian, norsk jurist och
politiker (1776—
1863), medl. av
riksförsamlingen på
Eid-svold 1814 och det
utomordentliga
stortinget s.å.,
statssekreterare 1815—22,
statsråd 1822—25,
justitieminister 1825
—37, kyrkominister
1837—48. H. förde
1817—25 på ett
synnerligen lyckligt sätt
Norges talan vid
förhandlingarna om dess andel i den danska
statsskulden. Th.
Holst, Christian, norsk ämbetsman och
hovman (1809—90), cand. jur. 1832,
kammar-junkare och sekreterare hos kronprinsen 1833,
kontorschef hos riksståthållaren 1834—73,
senare jämväl hos norska statsrådets ordf., chef
för den norska hovförvaltningen 1860—90. H:s
efterlämnade papper, som antagas innehålla
värdefulla bidrag till Norges nyare historia,
tillföllo norska riksarkivet och bli tillgängliga
1940. Th.
Holst, HansPeter, dansk förf. (1811—93),
numera mest bekant för sin romanscykel ”Den
lille Hornblæser” (1849), som ger en populär
skildring av stämningen i Danmark under det
slesvigska 3-årskriget. H. har även förf, en
rad dikter och sånger, som på sin tid voro på
allas läppar, ss. ”O lad dem flagre, hvor de
vil”, ”Den döende Fægter”, ”O Fædreland,
hvad har Du tabt”, ”Vel mödt igen, Kong
Frederik ved Hæren”, ”Slumrer södt i Slesvigs
Jord”. Hans valda skrifter utkommo i 6 bd
1887—88. P.R-iv.
Holst, Axel, norsk läkare (1860—1931),
med. d:r 1892 (”Nye försök med kjedekokker
fra menneskelige affektioner”), prof, i hygien
och bakteriologi i Kristiania 1893, har skrivit
en mängd vetenskapliga avh. rörande hygien,
tuberkulos och alkolholspörsmålet. Hans
undersökningar över skörbjugg samt förekomsten
av beri-beri på norska fartyg ha varit av
grundläggande betydelse inom vitaminläran.
H. blev med. hedersd:r i Uppsala 1927. Å.Ch.
Holst, Peter Fredrik, norsk läkare (f.
1861), docent i patologi i Kristiania 1897, prof,
i medicin 1902, har förf, arbeten inom
bakteriologi och intern medicin, i sht ang.
hjärt-och njursjukdomarna. Jämte K. Faber och K.
Petrén har H. utg. ”Lärobok i intern medicin”
(1915 ff.). Å.Ch.
Holst, Gustav Theodore, engelsk
tonsättare (f. 1874), av svensk härstamning,
elev vid Royal college of music i London
och 1919 anställd där som lärare i
komposition. H., som excellerar i
orkesterbehandlingen, har skrivit flera symfoniska verk,
körverk, operor, sånger m.m. N.B
Holstebro’, stad i Ringköbing amt, n.v.
Jylland, 38 km. n.ö. om staden Ringköbing, på
båda sidor om Storaan; 10,015 inv. (1930).
Hamnplats är Struer, vid Limfjorden.
Betydande maskinindustri; slakteri, tobaks- ocb
klädesfabriker. H. nämnes första gång 1274. O.P.
Holstein (mlty. Holsten-, eg. dat. plur. av ett
folknamn: hult-, skogsittare, skogsbor), fordom
tyskt grevskap, numera del av preussiska prov.
Schleswig-Holstein. Grevskapet H. utgjorde det
viktigaste furstendömet i och omfattade alltid
huvuddelen av det gamla området
Nordal-bingien (se d.o.), landet mellan Elbe och
Ei-der. Det erhöll sitt namn av en av de tre
saxiska stammar, holseterna, som Adam av
Bremen på 1000-talet räknade ss.
Nordal-bingiens bebyggare. De två andra stammarna
gåvo namn åt Dithmarschen och Stormarn.
Hela Nordalbingien tillhörde sedan 900-talet
ätten Billungs saxiska hertigdöme; sedan detta
hus utdött, upprättades o. 1111 ett grevskap H.
under huset Schauenburg, som jämväl
omfattade Stormarn. Dithmarschen (se d.o.) gick
tillsvidare andra vägar. Den förste greven av
huset Schauenburg, Adolf I, utkämpade strider
såväl med Knut Lavard (se denne), vilken
ho
— 243 —
— 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
