HONDURAS skrudarna återgiven: ”Döda fåglar”, Nationalmuseum. M.Bjn. Ho'ndius (de Hond t). 1) Abraham H., nederländsk målare och grafiker (o. 1630—95). främst känd för jaktscener och djurbilder i Snyders och Fyts stil. F.H. 2) H e n d r i k H. d.ä., kopparstickare, förläggare (1573— o. 1650), upptagen i Haags konstnärsgille 1597. H. utförde stick av landskap och porträtt, ett stort antal efter andra mästare, ss. P. Brueghel d.ä.; även verksam som arkitektur- och militärteoretiker. F.H. 3) J o d o c u s H., kopparstickare och kartograf (1563—1611), verksam i Amsterdam, där han fortsatte utgivandet av Mercators berömda atlas. F.H. 4) Willem H., son till H.2), kopparstickare (o. 1597— o. 1658). Som porträtt-stickare stod H. på höjden av sin tids tekniska kunnande. Han utförde också geografiska och militärtekniska blad. F.H. Hondo, Honshu, Honshiu, den största av de japanska öarna, skiljes från Hakkaido i n. genom Tsugarusundet, från Kyushu och Shi-koku i s. genom Shimonosekisundet, Setouchiu-mi och Kiisundet; med kringliggande smärre ■öar 230,200 kvkm.; 48,680,126 inv. (1930). S. d’Hondt [dåt], Victor, belgisk rättslärd (1841—1901), en av de mest framträdande förkämparna för den proportionella valmetoden. Hans 1882 i Bryssel utg. ”Système pratique et raisonné de représentation proportionelle”, utmärkt genom klarhet och precision, bildar ■epok i proportionalismens historia. Den s.k. •d’H ondts regel, som vunnit vidsträckt praktisk användning, bl.a. i Sverige, innebär, att vid fördelningen av platserna mellan tävlande partier platserna successivt tillfalla par-'tierna efter storleken av dessas ”jämförelsetal” Jämförelsetalet erhålles genom att dela partiets rösttal med den siffra, som motsvarar an-'talet av de partiet redan tilldelade platserna, •ökat med 1. J.E.N. Honduras [åndo'-], Répüblica de H., republik >i Mellanamerika, mellan 13° och 16° n.br. samt ■mellan 83°28' och 89°22' v.lgd (se karta vid Mellanamerika); 154,305 kvkm., därav 32,463, på vilka Guatemala också gör anspråk, med 859,761 inv. (1930). H. är nästan helt uppfyllt av den mellanamerikanska Kordilleran och beläget huvudsaki. på dess atlantiska sluttning. Berglandet består av s.v.-n.ö. ordnade iparallellryggar och skiljes från havet i n. genom en mestadels smal kustslätt. Denna för-bindes genom en sänka i berglandet med Fonsecaviken vid Stilla havet. Ang. naturför-ihållandena i övrigt se Mellanamerika. J.F. Befolkning och ekonomisk geografi. C:a 20 °/o av inv. äro indianer, av vilka ung. 35,000 äro vilda stammar. Större delen av inv. el. 70 °/o äro blandras, s.k. ladinos, 5 % äro kreoler el. européer och 5 % negrer. I blandrasen är det indianska elementet övervägande. Blott i n. och särsk. vid n. kusten äro negrerna för-bärskande. De vita, från början uteslutande spanjorer, ha ända till våra dagar begränsat sin bosättning till berglandet, som har ett sunt och svalt klimat. Helt nyligen har dock ba nanodlingen på karibiska kustslätten framkallat invandring av amerikanska nybyggare, som här anlagt stora plantager, vilka drivas med infödda färgade och västindiska negrer som arbetskraft. Här talas engelska, medan spanska i övrigt är landets språk. De tätast befolkade områdena äro kustlandet och några av de bördigaste dalarna i berglandet. I dessa s. dalar idkas en givande boskapsskötsel på de lägre nivåerna jämte odling av kaffe och tobak. Högre upp odlas majs, vete, bönor och foderväxter. 1926 uppgick H:s’ odlade areal till 1,665,605 har, fördelade på 11,497 brukningsdelar, varav 671 brukningsdelar om tillsammans 693,720 har tillhörde utlänningar. Kaffeodlingen upptog en areal av 40,000 har med en medelskörd 1926—29 av 3,7 mill. kg. pr år. Det största kaffedistriktet ligger i dep. Santa Barbara. Sockerrör odlades på 31,590 har och bananer på 7,695 har. Resten av kulturjorden är fördelad på odling av kokospalmer vid kusten, av tobak, kakao, bomull och diverse sädesslag. Bördig jord finnes i stor utsträckning men är ännu blott i obetydlig omfattning uppodlad. Bergsluttningarna äro täckta av vidsträckta skogar, rika på mahogny och gummiträd. Stora tillgångar finnas på värdefulla mineral, ss. guld, silver, koppar, järn, platina, zink, anti-mon, stenkol och opal. Av brist på goda kommunikationer har största delen av dessa fyndigheter ännu icke kunnat bearbetas. Industri saknas. Alltsedan 1925 har handelsbalansen varit positiv. Importens totalvärde uppgick 1930 till 59,479,057 kr., exportens till 97,618,643 kr. 75 % av exporten går till U. S. A., och 77 °/o av importen kommer därifrån. De viktigaste exportvarorna voro: bananer 85,7 mill. kr., silver 4,o mill., socker 2,i mill., kaffe (1,4 mill. kg.) 1,5 mill. kr. Huvudstad är Teguce-galpa med 40,049 inv. (1930). Den viktigaste hamnen vid Stilla havet är Amapala på Tiger-ön i Fonsecabukten mitt emot San Lorenzo på fastlandet. Detta förenas med en välbyggd bilväg, Carretera del Sur, med huvudstaden. Andra dylika förbinda den senare med järnvägsnätet (1,432 km.) på n. kusten och med de — 277 — — 278 —