Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hondecoeter, 2. Mechior - Hondius (de Hondt), 1. Abraham - Hondius, 2. Hendrik, d.ä. - Hondius, 3. Jodocus - Hondius, 4. Willem - Hondo, Honshu, Honshiu - d’Hondt, Victor - Honduras - Befolkning och ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HONDURAS
skrudarna återgiven: ”Döda fåglar”,
Nationalmuseum. M.Bjn.
Ho’ndius (de Hond t). 1) Abraham H.,
nederländsk målare och grafiker (o. 1630—95).
främst känd för jaktscener och djurbilder i
Snyders och Fyts stil. F.H.
2) H e n d r i k H. d.ä., kopparstickare,
förläggare (1573— o. 1650), upptagen i Haags
konstnärsgille 1597. H. utförde stick av
landskap och porträtt, ett stort antal efter andra
mästare, ss. P. Brueghel d.ä.; även verksam
som arkitektur- och militärteoretiker. F.H.
3) J o d o c u s H., kopparstickare och
kartograf (1563—1611), verksam i Amsterdam,
där han fortsatte utgivandet av Mercators
berömda atlas. F.H.
4) Willem H., son till H.2),
kopparstickare (o. 1597— o. 1658). Som
porträtt-stickare stod H. på höjden av sin tids
tekniska kunnande. Han utförde också
geografiska och militärtekniska blad. F.H.
Hondo, Honshu, Honshiu, den största
av de japanska öarna, skiljes från Hakkaido i
n. genom Tsugarusundet, från Kyushu och
Shi-koku i s. genom Shimonosekisundet,
Setouchiu-mi och Kiisundet; med kringliggande smärre
■öar 230,200 kvkm.; 48,680,126 inv. (1930). S.
d’Hondt [dåt], Victor, belgisk rättslärd
(1841—1901), en av de mest framträdande
förkämparna för den proportionella valmetoden.
Hans 1882 i Bryssel utg. ”Système pratique et
raisonné de représentation proportionelle”,
utmärkt genom klarhet och precision, bildar
■epok i proportionalismens historia. Den s.k.
•d’H ondts regel, som vunnit vidsträckt
praktisk användning, bl.a. i Sverige, innebär,
att vid fördelningen av platserna mellan
tävlande partier platserna successivt tillfalla
par-’tierna efter storleken av dessas ”jämförelsetal”
Jämförelsetalet erhålles genom att dela
partiets rösttal med den siffra, som motsvarar
an-’talet av de partiet redan tilldelade platserna,
•ökat med 1. J.E.N.
Honduras [åndo’-], Répüblica de H., republik
>i Mellanamerika, mellan 13° och 16° n.br. samt
■mellan 83°28’ och 89°22’ v.lgd (se karta vid
Mellanamerika); 154,305 kvkm., därav
32,463, på vilka Guatemala också gör anspråk,
med 859,761 inv. (1930). H. är nästan helt
uppfyllt av den mellanamerikanska Kordilleran
och beläget huvudsaki. på dess atlantiska
sluttning. Berglandet består av s.v.-n.ö. ordnade
iparallellryggar och skiljes från havet i n.
genom en mestadels smal kustslätt. Denna
för-bindes genom en sänka i berglandet med
Fonsecaviken vid Stilla havet. Ang.
naturför-ihållandena i övrigt se Mellanamerika.
J.F.
Befolkning och ekonomisk geografi. C:a 20 °/o
av inv. äro indianer, av vilka ung. 35,000 äro
vilda stammar. Större delen av inv. el. 70 °/o
äro blandras, s.k. ladinos, 5 % äro kreoler el.
européer och 5 % negrer. I blandrasen är det
indianska elementet övervägande. Blott i n.
och särsk. vid n. kusten äro negrerna
för-bärskande. De vita, från början uteslutande
spanjorer, ha ända till våra dagar begränsat
sin bosättning till berglandet, som har ett sunt
och svalt klimat. Helt nyligen har dock ba
nanodlingen på karibiska kustslätten
framkallat invandring av amerikanska nybyggare,
som här anlagt stora plantager, vilka drivas
med infödda färgade och västindiska negrer
som arbetskraft. Här talas engelska, medan
spanska i övrigt är landets språk. De tätast
befolkade områdena äro kustlandet och några
av de bördigaste dalarna i berglandet. I dessa
s. dalar idkas en givande boskapsskötsel på de
lägre nivåerna jämte odling av kaffe och tobak.
Högre upp odlas majs, vete, bönor och
foderväxter. 1926 uppgick H:s’ odlade areal till
1,665,605 har, fördelade på 11,497
brukningsdelar, varav 671 brukningsdelar om
tillsammans 693,720 har tillhörde utlänningar.
Kaffeodlingen upptog en areal av 40,000 har med
en medelskörd 1926—29 av 3,7 mill. kg. pr år.
Det största kaffedistriktet ligger i dep. Santa
Barbara. Sockerrör odlades på 31,590 har och
bananer på 7,695 har. Resten av kulturjorden
är fördelad på odling av kokospalmer vid
kusten, av tobak, kakao, bomull och diverse
sädesslag. Bördig jord finnes i stor utsträckning men
är ännu blott i obetydlig omfattning uppodlad.
Bergsluttningarna äro täckta av vidsträckta
skogar, rika på mahogny och gummiträd.
Stora tillgångar finnas på värdefulla mineral, ss.
guld, silver, koppar, järn, platina, zink,
anti-mon, stenkol och opal. Av brist på goda
kommunikationer har största delen av dessa
fyndigheter ännu icke kunnat bearbetas. Industri
saknas. Alltsedan 1925 har handelsbalansen
varit positiv. Importens totalvärde uppgick
1930 till 59,479,057 kr., exportens till 97,618,643
kr. 75 % av exporten går till U. S. A., och
77 °/o av importen kommer därifrån. De
viktigaste exportvarorna voro: bananer 85,7 mill.
kr., silver 4,o mill., socker 2,i mill., kaffe (1,4
mill. kg.) 1,5 mill. kr. Huvudstad är
Teguce-galpa med 40,049 inv. (1930). Den viktigaste
hamnen vid Stilla havet är Amapala på
Tiger-ön i Fonsecabukten mitt emot San Lorenzo på
fastlandet. Detta förenas med en välbyggd
bilväg, Carretera del Sur, med huvudstaden.
Andra dylika förbinda den senare med
järnvägsnätet (1,432 km.) på n. kusten och med de
— 277 —
— 278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
